Athenapriset till jämtländsk uppfinning som hjälper nyfödda barn att andas

Athenapriset, Sveriges största pris för framstående klinisk forskning, går i år till en grupp forskare vid Östersunds sjukhus och Karolinska universitetssjukhuset. De har utvecklat en ny och skonsam teknik för att ge andningsstöd till nyfödda barn som inte klarar att andas på egen hand. Tekniken, rPAP, kan i många fall ersätta respiratorvård – en behandling som kan ge kroniska skador på de känsliga lungorna hos för tidigt födda barn. Thomas Drevhammar har tagit fram rPAP tillsammans med Kjell Nilsson, pensionerad överläkare från Östersund, i samarbete med Snorri Donaldsson och Baldvin Jonsson på Karolinska Universitetssjukhuset.

Metoden är i kliniskt bruk och utvärderas nu i en internationell, randomiserad multicenterstudie på barn som fötts före vecka 28. I dag är sju sjukhus i sex länder med i studien, och totalt ska 250 barn födda före vecka 28 inkluderas. Resultaten väntas komma under nästa år.

- Tyvärr är det troligen fortfarande för få barn i studien för att ge säker evidens om att tekniken är bättre än andra metoder, men vi ser det som att vi lägger den första pusselbiten till att se vilka barn som kan ha nytta av rPAP, säger Thomas Drevhammar i en intervju i Dagens Medicin.

Deras uppfinning kan förändra vården

Den stora skillnaden mot andra icke-invasiva system för andningshjälp är att rPAP hjälper barnen att andas själv med ett stabilt luftflöde med lågt andningsmotstånd. Behöver barnet mer hjälp går utrustningen lätt att reglera så att trycket ökar. En fördel är också att vårdpersonalen slipper byta mellan olika typer av system beroende på hur mycket andningshjälp barnet behöver. Det löser ett praktiskt kliniskt problem vid stabilisering och återupplivning av nyfödda.

Ett tungt vägande kriterium i juryns bedömning av de nominerade bidragen till Athenapriset är att forskningen ska ha skett i nära samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv. Övriga kriterier är medicinsk nytta, innovationshöjd, angelägenhetsgrad, vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta.

Juryns motivering

"Med fokus på en skör och utsatt patientgrupp har årets pristagare förenat lång klinisk erfarenhet och hög teknisk kompetens för att utveckla en ny och innovativ teknik för andningsstöd vid födseln. Målet är att fler för tidigt födda barn ska slippa respiratorvård. Nära samverkan mellan sjukvård, akademi och företag har varit en viktig förutsättning för att ta idén hela vägen från hypotes till färdig produkt och stora, internationella studier."

Bakom Athenapriset står Vinnova och Dagens Medicin tillsammans med Vetenskapsrådet, Forte, LIF, Swedish Medtech och Sveriges Kommuner och Landsting. Priset delas i år ut för tolfte gången. Syftet är att uppmärksamma och belöna betydande prestationer inom klinisk forskning som skett i samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv. Priset består av ett forskningsstipendium på 150 000 kronor.

Foto: Lena Manneby