50 år av råd och stöd via telefon

Nu i januari är det 50 år sedan telefonrådgivningen startade i Jämtland Härjedalen. Sjukvårdsrådgivning på telefon har alltid fyllt ett behov genom att göra vården mer tillgänglig, oavsett om man behöver vägledning till rätt vårdinstans eller egenvårdsråd. Ny teknik, exempelvis smarta mobiler, gör också att tjänsten utvecklas mer och mer.

Det är oväntat lugnt när man kliver innanför dörren märkt 1177 i Trygghetens hus i Östersund. I tre bås med väggar och skjutdörrar av glas sitter sjuksköterskor med headset på huvudet framför dubbla datorskärmar. Enstaka ord från samtalen slipper ut i lokalen, men det är inte pratigt eller högljutt som man kunde tänka sig på en arbetsplats där personalen jobb är att prata i telefon.

I 50 år har sjukvårdsrådgivningen på telefon funnits i Jämtland Härjedalen – 32 av de åren har Ann-Katrine Pettersson varit med. Trots att hon nu är pensionär fortsätter hon att hoppa in som timanställd på det som i dag heter 1177 Vårdguiden på telefon.

– Nu när jag är pensionär har jag ju tid att jobba, säger hon skrattande efter att hon lämnat sitt glasbås för en paus och en kopp kaffe.

– Det här är en arbetsplats där det går framåt, det händer något jämt, fortsätter hon.

Och visst har det hänt saker med yrket under de år som Ann-Katrine Pettersson jobbat, ”det var ett helt annat jobb då än i dag” beskriver hon själv.

Nära 90 år av sjukvårdsrådgivning

Den första sjukvårdsrådgivningen i Sverige startades på 1930-talet och kallades då för Sjukhuscentralen. Den ersattes 1968 av Sjukvårdsupplysningen som etablerades på flera orter. Primärvården med dess telefonrådgivning byggdes ut i Sverige på 1970-talet, då tillgång till vårdcentraler fanns i varje kommun.

Telefonrådgivningar startades upp inom sjukvården av flera anledningar. En var att telefonen var billig att använda och lättåtkomlig. Att primärvården expanderade kraftigt under 1970-talet medförde också en läkarbrist. Telefonrådgivningarna, som ofta bemannades av sjuksköterskor, reducerade antalet läkarbesök och ökade tillgängligheten samt kvalitén eftersom de vårdsökande i ett tidigt skede fick vård på rätt nivå.

1988 lämnade Ann-Katrine Pettersson sitt jobb som sjuksköterska på Östersunds sjukhus, där hon jobbat på flera olika avdelningar under fjorton år, för att börja som telefonsjuksköterska. Då samarbetade sjukvårdsrådgivningen med SOS, som kopplade larmsamtal till Ann-Katrine när de krävde högre medicinsk kompetens.

Hon minns vissa samtal från den här tiden som sticker ut, bland annat ett på 90-talet när en man ringde från en by ute i regionen.

– Han sade att han hade varit ute och kört traktor och gjort illa armen. Nu hade han en skada som blödde litegrann, men inte så farligt, berättar Ann-Katrine.

Hon fick ställa en hel del olika frågor innan hon insåg vad det handlade om för skada.

– Till slut kom det fram att han hade fastnat med armen i en vinsch – och då hade armen lossnat, säger Ann-Katrine.

Hon berättar att den här händelsen har använts i utbildningen av nya telefonsjuksköterskor som ett exempel på underdrift, något som sjuksköterskorna måste lära sig att hantera.

– Många överdriver sina sår, men den här underdrev. Han hade ju bara ett sår på armen när han ringde, säger Ann-Katrine Pettersson och funderar lite till på minnesvärda samtal.

– Sedan har jag förlöst någon över telefon och hjälpt till med hjärt- och lungräddning. Det är sådana där samtal som man har med sig. Jag kan känna efter vissa samtal att jag måste varva ner och stanna upp en stund.

Östersund pionjärer i rådgivningsstöd

Hon gillar sitt jobb, Ann-Katrine, och framförallt att det hela tiden sker en utveckling av verksamheten. Just nu pågår till exempel ett pilotprojekt där den som ringer på begäran av telefonsjuksköterskan kan skicka in en bild som ett stöd i bedömningen. Något som varit uppskattat både av inringare och sjuksköterskor.

En del av utvecklingen har Ann-Katrine Pettersson själv till viss del bidragit till.

I dag har telefonsjuksköterskorna vid 1177 ett digitalt rådgivningsstöd, ett datorsystem med kataloger med kontaktuppgifter till vårdinstanser och andra som den som ringer in kan hänvisas till, ända ner på kommunnivå för alla hörn av landet.

Där finns också all tänkbar information, fakta och råd kring olika symptom, besvär och sjukdomar. Sjuksköterskorna som jobbar för 1177 på telefon slår i systemet för att ta reda på vilka råd de kan ge till den som. Rötterna till det här rådgivningsstödet står i en bokhylla i Trygghetens hus i Östersund.

Ann-Katrine Pettersson tar fram en av fyra pärmar med sida efter sida där olika besvär och symptom står beskrivna och råd som kan ges till den som lider av besvären. Många av sidorna är skrivna på skrivmaskin.

– I början av nittiotalet upptäckte vi att vi hade ett behov av att veta vad vi kunde säga till de som ringde in, så vi skapade en grupp som jobbade med att reda ut vilka som ringer mest, vad de frågar om och vad vi kan säga till dem. Det förankrades sedan med kliniker på sjukhuset och med distriktsläkare ute i länet, berättar Ann-Katrine och fortsätter:

– Det blev fyra tjocka pärmar med råd som vi slog i. När andra områden i Sverige fick höra om pärmarna vill de köpa innehållet i dem av oss!

Det var i den här vevan som man började fundera på någon form av samordning av telefonrådgivningarna runtom i landet – och då som fröet till dagens 1177 Vårdguiden såddes.

Personal i hela regionen

I dag jobbar 21 personer på 1177 Vårdguiden i Jämtland Härjedalen, de flesta sitter i Östersund men sex av dem jobbar i Bräcke, Hede, Sveg, Storsjö kapell och Mörsil. Tillsammans svarar telefonsjuksköterskorna i vår region på cirka 9 000 samtal i månaden. Och tjänsten är uppskattad, kundundersökningar visar att 96 procent av de som ringer följer de råd som de får och är så nöjda att de skulle ringa igen.

Telefonsamtal från boende i Jämtland Härjedalen styrs i första hand till telefonrådgivningen här. Men de fyra nordligaste regionerna samverkar vid tider när det är högre belastning. När kön blir för lång täcker Jämtland Härjedalen, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten upp för varandra.

Har man betat av sin kö helt styrs samtal från andra delar av landet också till Jämtland Härjedalens telefonsjuksköterskor – så även samtal från svenskar i utlandet. Och det är något som ger klirr i kassan för den regionala telefonrådgivningen, förklarar enhetschefen Ylva Lundstedt.

– Ja, vi får in pengar när vi tar samtal från den nationella kön. Så vi är en av de enheter som faktiskt kan bidra med pengar in till regionen, säger hon.

Ylva Lundstedt har i dagarna gjort ett år som enhetschef för 1177 Vårdguiden på telefon och är idel lovord över arbetsplatsen.

– Jag har inte varit här länge, men vilket gäng! Det är ett väldigt öppet klimat här och vi har jättefina resultat i arbetsmiljöenkäten. Det finns ingen prestige och man är rädd om varandra. Jag är otroligt stolt över att vara en del av det här gänget, säger hon.

I och med att det går att göra så mycket på nätet och digitalt i dag, tror du att det alltid kommer att finnas en plats för telefonrådgivning?

– Ja, det tror jag. Det är ändå ett personligt möte. Många som ringer kan ha läst sig till något på nätet som skulle kunna stilla deras oro över symptom, men jag tror att många vill ha en ”second opinion” och få den personliga kontakten med en person som kan lugna och ge stöd. Jag kan inte se att det finns någon annan teknik eller instans som skulle kunna fylla det här på samma sätt.

Text & Foto: Sara Rönnberg