Regioner i samarbete för en likvärdig vård för samer

Samisk hälsa och kulturförståelse var i fokus när Kunskapsnätverket för samisk hälsa besökte SANKS, Samiskt nationellt kompetenscenter för psykisk hälsovård och missbruk, i Norge tillsammans med vårdpersonal och beslutsfattare från regionerna i nätverket.

– Det som är starkast tycker jag är att man får ihop både det somatiska, psykologiska och hela människan och kulturen tillsammans. Det handlar om människornas behov. Vi kallar det för personcentrerat i Sverige, det är ett fint ord, men hur blir det verkligen det, säger Anna Fremner, divisionschef för nära vård i Region Jämtland Härjedalen.

Besöket gjordes som ett led i det samarbetsavtal som upprättades 2021 mellan Sanks och regionerna som ingår i Kunskapsnätverket för samisk hälsa. Samarbetet innebär att personer med samisk bakgrund bosatta i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland Härjedalen och Dalarna kan få vård för psykisk ohälsa och beroendeproblematik på Sanks.

– Det är viktigt för patienten att veta att vi finns och att det finns möjligheter för den samiska patienten, oavsett vilket land man bor i, att remitteras till oss och få hjälp, säger Frøydis Nystad Nilsen, Enhetschef BUP, Sanks.

”Man ska slippa förklara vad det innebär att vara same”

Sanks är en del av Sámi Klinihkka, en norsk vårdinrättning som erbjuder språk- och kulturanpassad vård för samer. Avdelningen har i uppdrag att tillhandahålla likvärdig vård till den samiska befolkningen och erbjuder utredning och behandling av barn, ungdomar och vuxna med psykisk ohälsa eller beroendeproblematik.

– När man kommer som samisk patient till oss så ska man komma som man är. Man ska slippa förklara vad det innebär att vara same och en samisk patient, det är själva huvudpoängen med den här kliniken, säger Amund Peder Teigmo, Klinikchef Sámi Klinihkka.

Människan som helhet i fokus

Under studiebesöket fick deltagarna ta del av hur man på Sámi Klinihkka och Sanks arbetar med somatisk såväl som psykisk hälsa, med hela människan och kulturen i fokus.

– Man jobbar mycket med att följa upp och anpassa, inte så mycket färdiga koncept hela tiden utan det handlar om behoven hos människorna som kommer hit. Det tror jag är väldigt unikt här, säger Anna Fremner, divisionschef för nära vård i Region Jämtland Härjedalen.

Någon motsvarande institution, som erbjuder språk- och kulturanpassad vård för samer, finns ännu inte i Sverige.

– Det jag kan tänka är att det (på Sanks) är stort fokus på nordsamiska och jag lever i ett sydsamiskt område, där måste jag få fundera lite. Hur löser vi det här på bästa sätt? Behöver vi framöver ha något alternativ i södra Lappland för samer kanske, säger Grete Vesteraas, Verksamhetschef Psykiatriska kliniken södra Lappland, Region Västerbotten.

Ett värdefullt samarbete

Region Jämtland Härjedalen startade samarbetet med Sanks redan 2015. Anna Fremner, divisionschef för nära vård i Jämtland Härjedalen, tycker att samarbetet har fungerat bra.

– Vi såg ganska tidigt att vi behövde få hjälp med behandling kring de samiska patienterna, vi kände att vi inte riktigt hade dom verktygen. Det var lite utmaningar i början i vår organisation, bland annat med sjukresor som vi behövde tänka till och förändra, men vi har haft ett jättegott samarbete.

Avtalet med Sanks skiljer mellan regionerna gällande vilken vårdpersonal som kan remittera patienter. Anna tror att en framgångsfaktor i Region Jämtland Härjedalen har varit att distriktsläkarna själva kan remittera.

– Det spelar ingen roll om man behöver specialistpsykiatri i Sverige eller i Sanks utan det är distriktsläkaren som äger ärendet tillsammans med patienten. Att det inte behöver vara väntan och man måste förklara, och att patienten känner sig ifrågasatt – det tror jag har varit lyckosamt hos oss.

Text & Foto: Sofia Berggren