kollage med en bild med matlådor på ett löpande band och en bild med stora köksmaskiner bakom vilka det står en kvinna i vit rock och grönt hårnät och vinkarFörstora bilden

Maten lagas precis som förut omsorgsfullt av regionens egen kökspersonal – men i nya lokaler på Rådhusgatan i Östersund i stället för på sjukhuset. Foto: Kristine Bergström

Start för nya köket för patientmat

– förhoppningar om mindre matsvinn och mättare magar med nytt mathanteringssystem

Om bara några dagar får patienter på Östersunds sjukhus själva välja sin mat från en meny när de ligger inne. På onsdagen började maten lagas i Region Jämtland Härjedalens nya, moderna produktionskök.

porträtt på en kvinnaFörstora bilden

Kristine Bergström

– Den första dagen av produktion i det nya köket har varit en målbild under väldigt lång tid, nästan 5 år. Det känns lite overkligt att äntligen vara här. Det har varit som en extra lång elefantgraviditet och nu kommer elefantungen! Nu handlar det om att ta hand om den, säger Kristine Bergström som projektlett arbetet sedan start och fortsätter:

– Det finns en del små detaljer kvar att lösa och allt är nytt för alla, så nu behöver vi alla hjälpas åt göra så gott vi kan. Men det kommer bli väldigt bra för våra patienter att nu få välja ur vår fina meny – och förhoppningsvis känna en bättre aptit vilket är så viktigt för att kunna tillfriskna snabbt.

Onsdag den 13 mars startade matlagningen i det nya produktionsköket. Från och med vecka 12 kommer patienter på Östersunds sjukhus att kunna välja sin mat från en varierad och bred meny. På patientmenyn finns smårätter som pannkaka, paj och olika soppor, 15 olika huvudrätter med kött, fisk, fågel eller vegetariskt, sallader och en rad efterrätter. Förhoppningen är att det ska finnas något som tilltalar alla.

Mathanteringssystemet använder ett koncept som kallas ”cook chill” vilket innebär att maten tillagas från grunden av regionens kökspersonal i produktionsköket. Efter tillagning kyls maten snabbt till 3 grader och packas sedan i portionsförpackningar. Därefter transporteras matpaketen en gång varje vardag till sjukhuset. Där levereras maten ut på avdelningarna och när det är dags att äta så värms maten upp och läggs på porslin precis innan servering.

en man i vit rock och grönt hårnät står vid ett roterande "bord" och tar emot inplastade matlådorFörstora bilden

Maten kyls ner till 3 grader direkt efter tillagning och packas i portionsförpackningar. Foto: Kristine Bergström

Äter bättre med mer att välja på

Redan 2014 togs det politiska beslutet att införa systemet. Ett av de stora argumenten då var lokalfrågan. Det 40 år gamla köket på Östersunds sjukhus var slitet och en omfattande renovering skulle krävas för att för att uppnå rimlig arbetsmiljö och kraven i livsmedelslagen. Det bestämdes att det nya produktionsköket skulle ligga i externa lokaler på Rådhusgatan 100 i Östersund. På så sätt har man nu även kunnat frigöra plats inne på sjukhuset där behovet av ytor för andra verksamheter är stort.

Och till plussidan har fördelarna adderats.

– Patienterna får en större valfrihet vilket vi hoppas ska resultera i att de äter bättre, man har sett detta på andra ställen som har samma mathanteringssystem. Ett mål är att patienterna ska känna sig frestade att äta tillräckligt för att snabbare bli frisk, säger Kristine Bergström.

Patienterna får också större möjlighet att äta vid den tidpunkt som passar dem bäst. Tidigare transporterades uppvärmd mat ut till avdelningarna vid specifika tider. Med det nya systemet går det att ha mer flexibla måltidstider som kan ändras vid behov eftersom maten värms upp inför varje servering. En annan aspekt av det är också att maten inte behöver hållas varm under lika lång tid som förut, vilket är positivt ur näringssynpunkt. Vid längre varmhållning förlorar maten både näringsinnehåll och fräschör.

en menyFörstora bilden

På menyn finns ett brett urval av smårätter, huvudrätter, sallad och efterrätter. Måltiderna serveras alltid med dricka, bröd och sallad som tillbehör.

Mindre matsvinn

Valfriheten och möjligheten att patienterna får något att äta som de verkligen är sugna på kan också i förlängningen ge stora positiva effekter på mängden matsvinn.

– Matsvinn som vi från regionens sida kan påverka är överproduktion och tallrikssvinn, det vill säga det som patienterna inte äter upp, förklarar Kristine Bergström och berättar om en undersökning som gjorts i Stockholm som har samma mathanteringssystem.

Där minskade matsvinnet med 20 procent.

– På vårt sjukhus slänger vi cirka 90 ton per år, då är det tallrikssvinn, överproduktion och restprodukter som till exempel skal. Skulle vi få bort 20 procent av tallrikssvinnet och överproduktionen skulle det innebära cirka 14 ton mindre svinn per år, säger Kristine Bergström.

Text: Sara Rönnberg Foto: Kristine Bergström

5 av 7 gillar detta