Med anledning av otydlighet kring hantering av prov vid kunskap om, eller misstanke om, högrisksmitta så ges denna information för att underlätta förståelse för rutinens arbetssätt.

#Med högrisksmitta avses här mikroorganismer tillhörande riskklass 3, och där smittdos är mycket låg (ofta kring endast tiotalet bakterier). De agens som oftast skapar bryderier är M. tuberculosis, Brucella spp. och Fancisella tularensis.

Våra riktlinjer och arbetspremisser

Laboratoriet har godkännande från Arbetsmiljöverket att arbeta med och anrika biologiska agens inom riskklass 2, och för riskklass 3 agens endast med Shigella dysenteriae, Salmonella Typhi, och EHEC (saknar metodik för närvarande).

Grunden för en säker användning av biologiska agens är god mikrobiologisk praxis. Personalen ska ha god kännedom om de biologiska agens de hanterar, principer för smittöverföring, ha rätt kompetens för det arbete som ska utföras och känna till rådande säkerhetsföreskrifter. I Arbetsmiljöverkets föreskrift Smittrisker (AFS 2018:4), beskrivs vad god mikrobiologisk praxis innebär. Och det är på laboratoriet där kompetens för detta finns, som bedömning och beslut om lämpliga arbetssätt tas.

Det är mycket viktigt att skilja på naturlig personsmitta och laboratoriesmitta då olika mekanismer inverkar i dessa situationer.

Kort beskrivet kring misstanke om dessa agens och laboratoriesmitta, är att man skall undvika analysmoment som kräver aerosolbildande steg, eller steg med till exempel risk för stickskada. I dessa moment är risken för laboratoriesmitta störst. Detta omfattar till exempel att dra material ur blododlingsflaska, viss hantering av flytande/semiflytande provmaterial, och pipettering eller tvätt av provmaterial.

Så här hanterar vi prover i olika situationer

Hantering i rutinen

Då kunskap om, eller misstanke om smitta föreligger, ska provmaterial från patient hanteras utifrån risk för laboratoriesmitta.

Observera att det skall anges i anamnes om risk för smitta föreligger!

Följ specifika instruktioner i provtagningsanvisningar.

Det måste också anges om man önskar allmän odling, FÖRUTOM odling avseende högriskagens.

Provmaterial som sätts på blododlingsflaska, skickas om den larmar positivt till externt laboratorium som hanterar agens angivet i anamnes. Detta oavsett om agens har kunnat anrikas eller inte, då prov dels dras ur flaska med kanyl, och är flytande, och dels då materialet måste anrikas för vidare analys.

Provmaterial som behöver tvättas (sputum), skickas till externt laboratorium som hanterar agens angivet i anamnes. Detta då tvätt är starkt aerosolbildande och ger hög smittrisk.

Provmaterial som kommer på kolad pinne eller annat material med minimal risk för aerosolbildning, kan sättas för odling på medium som inte anrikar angivet agens och kan analyseras på labbet för andra agens.

Provmaterial som avdödats enligt laboratoriets angivna metodik för PCR analys (Tb PCR, COVID-19), kan analyseras enligt specifika rutiner med minimal smittorisk.

Vid frågor kontakta:

Mirva Drobni, Mikrobiolog; 23146

Laboratoriet/Klin. Mikrobiologi; 23625

Mer information

Folkhälsomyndighetens säkerhetsdatablad om Mycobacterium tuberculosis, Folkhälsomyndigheten, Solna

Folkhälsomyndighetens säkerhetsdatablad om Brucella spp., Folkhälsomyndigheten, Solna

Folkhälsomyndighetens säkerhetsdatablad om Francisella tularensis, Folkhälsomyndigheten, Solna

Smittrisker (AFS 2018:4), Arbetsmiljöverket, Stockholm