En man står vid en grå cementmur och tittar in i kameranFörstora bilden

Joachim Ögren

Joachim doktorerar på hemmaplan

- Att både kunna jobba kliniskt och forska parallellt ger bra avkastning till varandra. Jag tror att jag blivit en bättre forskare tack vare att jag jobbat kliniskt, samtidigt som forskningen gör att jag på kliniken blir mycket mer insatt i vad vi gör och varför vi gör det, konstaterar Joachim Ögren som firar Luciadagen med att doktorera på hemmaplan i Östersund. Hans avhandling har den svenska titeln; Allvarlig blödning samt sekundärprevention efter stroke och TIA.

Joachim Ögren är den före detta sprintern, som idag 37 år gammal riktat blicken bort från startblocken och mot läkarvetenskapen. Född och uppvuxen i Ås, men flyttade tillfälligt till Umeå för att där läsa till läkare. Idag är han tvåbarnsfar, med en 3-åring och en ganska ny medborgare på 4 månader därhemma, vilket i princip fyller lejonparten av hans fria tid. Men annars utnyttjar han den gärna till att både åka skidor och vandra i fjällen. Nyfiken och målmedveten – två bra ingredienser som Joachim Ögren har, och som hjälpt honom som forskare.

Slumpen spelade in när han valde medicinspecialiteten. Han vikarierade på medicinkliniken innan han gjorde sin AT-tjänstgöring och kände sig hemma och trivdes. Med ett intresse för akut neurologi och akutvård överhuvudtaget, så är det heller inte så konstigt att han intresserat sig för stroke och strokevård.

Handledare på plats betydelsefullt

Att just forska har länge funnits på Joachim Ögrens agenda, frågan var bara när under hans yrkeskarriär det skulle ske. Att det skett under de senaste fem åren beror mest på att förutsättningarna för forskning varit så bra. Handledaren Thomas Mooe fanns på plats här i Östersund, vilket gjorde att Joachim Ögren inte behövde söka sig iväg från staden. Under sin ST-tid ska man göra ett vetenskapligt arbete, och den första delen i avhandlingen började som ett ST-projekt om än något större än vad ett sådant egentligen brukar vara.

- Jag började inom ramen för det, och kände ganska fort att det här med forskning var både roligt och intressant vilket gjorde att jag tog arbetet vidare som en del i det stora projektet och i min slutliga avhandling, berättar Joachim Ögren.

Doktorera – en utbildning i sig

Att doktorera är en utbildning i sig, vilket inneburit mycket påfyllning i Joachim Ögrens kunskapsbank. Nya saker och moment att lära sig i form av hur man samlar in data på ett korrekt sätt, hur man analyserar statistik och att skriva ihop en begriplig och förhoppningsvis lättläst artikel om sitt forskningsämne till exempel.

Forskningsmiljön med handledaren Thomas Mooe på plats i huset har möjliggjort ett nära samarbete med stöttning och snabb feedback. Likaså finns det flera doktorander på sjukhuset som forskar om strokefrågor, vilket lett till att gruppen kunnat utbyta erfarenheter och lära av varandra.

Läkemedel kontra blödningsrisk

Joachim Ögrens avhandling handlar övergripande om de läkemedel man som patient får när man haft en stroke. Läkemedel vars syfte är att minska risken för att man drabbas av ytterligare en stroke senare i livet. Läkemedlen är blodproppsförebyggande men det finns en viss risk för blödning. Joachim Ögren har undersökt hur vanligt förekommande det är med dessa allvarliga blödningar dels specifikt i huvudet men även i övriga delar av kroppen. Som underlag för sina studier har han haft data från det rikstäckande strokeregistret Riksstroke, och även data från det Nationella patientdataregistret. Han studerade närmare 200 000 patienter som haft en stroke mellan åren 1998 – 2009. Dessutom undersökte han risken för all form av allvarlig blödning hos samtliga strokepatienter som vårdats på Östersunds sjukhus mellan åren 2010 – 2013. Sammanfattningsvis kunde Joachim Ögren påvisa en ökad risk för blödning hos de patienter som vårdats för stroke. Risken var högre bland äldre och mer sköra patienter, och Joachim Ögren konstaterar att fler studier där man undersöker risken jämfört med nyttan när man behandlar strokepatienter med vissa blodproppsförebyggande mediciner skulle vara av värde i dessa patientgrupper som inte är representerade i läkemedelsstudier.

Systematisk uppföljning positivt

Den andra delen i hans forskningsprojekt handlar om hur en sköterskeledd och systematisk uppföljning av strokepatienter kan påverka och förbättra behandlingen av blodtryck och blodfetter efter en stroke. Den gick till så att sjuksköterskor knutna till studien hade regelbunden uppföljning och rådgivning via telefon med en grupp strokepatienter. Patienternas blodtryck och blodfetter kollades upp vid 1,12,24 och 36 månader. Efter kontrollerna var det dags för sköterskekontakt. Då återkopplade sköterskan kring värdena och samtalade om läkemedelsanvändningen och levnadsvanor. Om något värde behövde korrigeras kopplades en läkare in för att justera läkemedlen, och sedan upprepades alltsammans efter fyra veckor tills målen var nådda.

En tydlig skillnad

Vid den slutliga uppföljningen som skedde efter tre år visade det sig att de patienter som deltagit i den sköterskeledda eftervården uppvisade bättre värden gällande både blodtryck och blodfetter jämfört med kontrollgruppen som hade fått den gängse uppföljningen med kontakt via sin ordinarie hälsocentral. Slutsatsen blir att en relativt enkel uppföljningsmetod som denna leder till att patienterna på både kort och lång sikt får bättre kontroll på sina riskfaktorer. En struktur med regelbunden kontakt ger fina resultat helt enkelt.

- Vi har till viss del börjat jobba på det här sättet med våra strokepatienter idag, förklarar Joachim Ögren och fortsätter;

- Alla som idag skrivs ut till det egna hemmet följs upp av oss inom två månader. Då tittar vi på blodtryck och blodfetter och försöker justera läkemedel om det behövs. Om vi vill ha kontroll på patienternas riskfaktorer finns ett behov av fortsatt uppföljning, men det handlar ju såklart om vilka resurser vi har att tillgå också.

Omtyckt metod

Den studiesköterska som haft hand om framförallt strokepatienterna planerar en kvalitativ studie, och har via ett formulär frågat de deltagande patienterna om betydelsen av deltagandet i studien. Svaren visar att patienterna generellt tycker om strukturen med att bli uppringda regelbundet, då detta skapar trygghet att få en möjlighet att diskutera sina läkemedel och att få motivation till att fortsätta medicinera. Någon som bryr sig helt enkelt!

Kom och lyssna när Joachim Ögren disputerar! Hörsalen på Östersunds sjukhus den 13 december kl. 09.00

Länk till avhandling Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Text & Foto: Lena Manneby

6 av 8 gillar detta