Forskning x 4

Om barn med cerebral pares, om trygga barnmorskor, hur undvika komplikationer efter hjärtinfarkt och stroke och om appen Tät.nu Så såg blandningen av regional forskning ut när fyra forskare från Region Jämtland Härjedalen pratade forskning i fredags. Lättsamt och pedagogiskt presenterat. Allt med en konkret och direkt anknytning till patientnyttan i vardagen.

Tidig uppföljning viktigt

Först ut var Marita Västerbo, fysioterapeut vid barn-och ungdomshabiliteringen. Hennes D-uppsats som är en del av en masterutbildning i fysioterapi, handlar om ledrörlighet och höftledsbesvär hos barn med cerebral pares – en jämförelse mellan två grupper. De här barnen genomgår ofta flera ortopediska operationer i syfte att minska besvären. Det förekommer även medicinsk behandling med bland annat botoxinjektioner för att minska muskelspänningarna. Mycket rörelseträning och stretchning, ibland långvarig sådan med hjälp av skenor. Det forskas mycket kring dessa insatser och vad de har för effekt. Trots sjukvårdens insatser får de här barnen allvarligt nedsatt rörlighet. Man drar ändå slutsatsen via den här studien, att tidig uppföljning och tidiga insatser ger färre barn med mycket nedsatt rörlighet. Det tyder på att den tidiga insatsen och den systematiska uppföljningen har betydelse i sammanhanget. Marita Västerbo slår också fast att om man ska kunna göra så kallade registerstudier är det viktigt att sjukvården också registrerar ordentligt. Annars blir det ett stort bortfall med följd att resultaten blir svårare att tyda och att lita på.

Trygga barnmorskor

Lena Bäck, barnmorska och forskarstuderande presenterade sin LIC. Avhandling på temat Trygghet hos barnmorskor ur student- och barnmorskeperspektiv. I mycket stora drag kan man konstatera att yngre barnmorskestudenter, under 31 år, över lag känner sig tryggare än sina äldre studentkollegor. Lena Bäck poängterade vikten av att handledarna ger sina studenter tid för feedback och reflektion.

- Vi har bra barnmorskor i Sverige. Men det är mycket som ska läras in på en väldigt kort tid, och på en högre akademisk nivå. Mer att göra på kort tid, vilket jag tycker är ett problem. Förläng utbildningstiden för våra barnmorskor, föreslår Lena Bäck.

Fortsatt årlig kontroll önskvärt

Thomas Mooe, professor/överläkare pratade om hur man kan undvika komplikationer efter hjärtinfarkt och stroke. Både när det gäller hjärtinfarkt och stroke så insjuknar flera hundra länsbor varje år i dessa sjukdomar. Inom ett år från sin första hjärtinfarkt är det tio procent som fått en andra infarkt, och siffran för stroke ligger på tolv procent. Så problemet med återinsjuknande är stort för båda dessa sjukdomar. En faktor som till viss del ställer till det är att det ibland finns en viss skepticism gentemot de läkemedel som ordineras.

- Men hårdrar man det så kan man faktiskt säga att det är ingen som dör av blodtryckssänkande medicin eller av statiner, men det är ett skapligt antal som dör av stroke och hjärtinfarkt. Så man får som patient tänka efter vad som är farligt och inte farligt helt enkelt, konstaterar Thomas Mooe.

Thomas Mooes slutsats blir att den här patientgruppen är en högriskgrupp, i klass med diabetiker, och borde egentligen ha samma uppföljning det vill säga fortsatt årlig kontroll, om man ska få någon ordning på risken för återinsjuknande.

40 000 kvinnor använder appen idag

Eva Samuelsson, professor/överläkare avslutade förmiddagen med att presentera forskningsprojektet kring appen tät.nu och blickade framåt avseende internet och appar vid inkontinens.

- Inkontinens är inte någonting man dör av, men det är ett problem som påverkar livskvaliteten väldigt mycket, och som även medför väldigt stora kostnader för sjukvården, förklarade Eva Samuelsson.

Syftet med hela forskningsprojektet är att utveckla, utvärdera och implementera olika lättillgängliga behandlingsprogram vid inkontinens. En fjärdedel av alla vuxna kvinnor i Sverige har besvär med urininkontinens. Här spelar faktorer som graviditet, förlossning och ålder in. Bara en fjärdedel söker hjälp, och då oftast via primärvården. Bäckenbottenträning och livsstilsråd har god effekt på besvären, och utifrån detta grundar sig den information som man hittar i appen tät. I appen får man tillgång till ett träningsprogram för bäckenbotten, information om levnadsvanor med mera. Detta är även en kostnadseffektiv typ av behandling. Appen finns numera fritt tillgänglig på Appstore och Google play, och används idag av närmare 40 000 kvinnor. Projektet tät.nu startade redan 2008. Då var varken appar eller e-hälsa vanligt i Sverige eller övriga världen. Idag har hälften av jordens befolkning tillgång till internet, och en tredjedel har en smartphone. I Sverige är siffrorna högre. Åttiofem procent av alla vuxna har en smartphone.

Forskningen i länet jämfört med övriga Sverige då?

Vi står oss bra i konkurrensen, men måste bli bättre på att berätta om forskningsresultat med mera. Eller som forskningsdirektör Göran Larsson konkretiserade det hela;

- Vi är helt enkelt jäkligt bra på klinisk forskning här i regionen!

Text & Foto: Lena Manneby