En man sitter på en scen och gestikulerar med båda armarnaFörstora bilden

Anders Lönnberg, regeringens nationella samordnare för life science

Life science – en ny skön värld

- En skön ny värld, där rollerna kommer att förändras radikalt. Där patienterna går från att vara bärare av sjukdomen till att bli medbehandlare. Det är individuellt vad en behandling ger för resultat från person till person. I Sverige behöver vården bli bättre på att informera patienterna och göra dem delaktiga i vård och behandling. Det säger Anders Lönnberg, regeringens nationella samordnare för life science.

Life science – handlar om människans hälsa

Life Science, eller livsvetenskap, är enligt Anders Lönnberg egentligen alla de verksamheter som sysslar med livets förbättring, alla grenar som omsluter vård- och omsorg av olika slag. Till den sektorn brukar man räkna läkemedel, bioteknik, nanoteknologi, medicinteknik och viss digitalisering. I livsvetenskaplig anda utgår man inte från att framställa en mängd olika läkemedel som testas fram, utan här börjar man från andra hållet. Med människans sjukdomar, vad är det som gått snett och vad kan vi göra åt det? Man försöker använda människans egna proteiner och substanser i kroppen för att laga felet. Life science är en stor sektor i Sverige, den sjunde största om man tittar på bruttoexporten. Tittar vi på nettovärdet, är det Sveriges näst största bransch efter skog och papper. En oerhört stor intäktskälla för landet med andra ord. Varför vill regeringen då satsa på detta? Ska Sverige i framtiden ha höga välfärdsambitioner så måste vi vara aktiva i sektorer som har ett högt förädlingsvärde. Där toppar livsvetenskapen. Det blir alltså ett viktigt jobb att göra det tydligt för alla att sjukvård och äldreomsorg inte bara är kostnader utan även har intäktssidor. Kanske kan intäkterna bli ännu högre i framtiden.

Triss i uppdrag

Anders Lönnberg har tre uppdrag på sitt bord. För det första ska kvalitén på svensk hälso-och sjukvård förbättras.

- Vi vill ha fram fler behandlingar som botar sjukdom! Idag består kostnaderna till 80 procent av sådant som gäller kroniskt sjuka. De flesta människor får alltså idag lindring men inte bot av sjukvården. Sjukvården ska inte fatta beslut åt mig som patient på ekonomiska grunder utan på medicinska. Du ska ha rätt till samma högklassiga läkemedel och behandlingar oavsett vart i landet du bor. Bättre behandlingar inte bara billigare, slår Anders Lönnberg fast.

Det andra målet är att de nya och bättre behandlingarna ska sprida sig snabbare och bättre i hälso-och sjukvårdskedjan än vad som sker idag. Uppdrag nummer tre: Genom att lagstifta ska forskning, utveckling och innovation bli till ett klart och tydligt ansvar för hälso- och sjukvården. Sverige är nästan världsmästare på uppfinningar inom livsvetenskapssektorn. Men många uppfinningar blir aldrig innovationer. En innovation är en uppfinning som blivit en produkt/behandling som har testats och godkänts och som sedan finns tillgängligt för en patient. Det är alltså viktigt att näringsliv, vård och universitet samarbetar intimt, för utan detta blir det inga nya behandlingar.

En man står upp och pratar i en mikrofonFörstora bilden

Olof Englund, distriktsläkare och medicinsk samordnare i primärvården, hade frågor att ställa till Anders Lönnberg

Ingen pengabrist

Anders Lönnberg menar att det inte finns någon brist på pengar i Sverige idag. Problemet är enligt honom att de goda forskningsidéerna inte kan formuleras bra nog för att företagen ska förstå hur bra idéerna är och därmed också vilja finansiera dem. Som det sett ut hittills har en mängd svenska forskningsidéer antingen sålts utomlands eller helt enkelt lagts på hyllan på grund av att det inte funnits pengar till att utveckla dem. Det gäller att få alla att inse att det är forskning, utveckling och innovationer som utvecklar produktionen i nästa steg.

Friktionsfritt för forskarna

Anders Lönnberg arbetar även för att göra all eventuell samverkan för forskaren så friktionsfri som möjligt. Det innebär att det ska vara möjligt att” följa med sin innovation” hela vägen, och jobba parallellt i kombinationstjänster utan att riskera en sämre pension om man samarbetar utanför sin forskningsinstitution. Att öka rörligheten är också en möjlig väg för att locka toppforskare från övriga världen hit till Sverige. Signalen ska vara att innovationer ska gynnas, och att det ska ske i en miljö som är öppen, tydlig och transparent.

En man sitter ner och pratar i en mikrofonFörstora bilden

Mikael Lilja, distriktsläkare, passade på att diskutera framtidens vård med Anders Lönnberg

Ny vision för hälso- och sjukvården

Anders Lönnberg delar med sig av en ny vision för hälso- och sjukvården. Det ska inte längre handla om huruvida basen ska finnas i den patienttäta primärvården eller på sjukhusen där forskningen bedrivs. Det nya är helt enkelt att för framtiden ligger fokus på hemmet och den enskilda individen.

Drömvision – bot och inte bara lindring

På frågan om hur hans drömsjukvård skulle se ut i den bästa av världar svarade han rappt;

- Att fler får riktig bot och inte bara lindring. Att kunna sköta mycket hemifrån, en sjukvård som byggs utifrån att lindra eller helst bota mina problem utifrån hur jag som patient/klient formulerar dem.

Text & Foto: Förnamn Efternamn

0 av 2 gillar detta