Ekonomiska resultatet för 2023 landar på -512 miljoner kronor

2023 har präglats av ett tufft ekonomiskt läge till följd av bland annat den stigande inflationen, ökade pensionskostnader, förändrat ränteläge och en pågående lågkonjunktur. När böckerna för 2023 nu stängs landar resultatet för Region Jämtland Härjedalen på -512 miljoner kronor, och fortsatt tuffa tider väntar.

Trots att utfallet blev bättre än prognosen på -550 miljoner kronor så innebär resultatet ett svårt och allvarligt läge. Sedan i våras har Region Jämtland Härjedalen vidtagit många kostnadsreducerande åtgärder, men även vissa satsningar som påverkat utfallet.

– Vi har till exempel gjort lönesatsningar inom vissa yrkesgrupper för att i högre utsträckning kunna behålla vår egen personal och på sikt kunna minska andelen hyrbemanning, säger regionstyrelsens ordförande Bengt Bergqvist (S).

– Vi har även gjort satsningar efter IVO:s granskning av patientsäkerheten vid Östersunds sjukhus med särskilt fokus på vårdplatser och bemanning vilket varit kostsamt men gett resultat. Vi är en av tre regioner där IVO beslutat att avsluta granskningen, säger Lars-Eriksson Olofsson (KD), regionstyrelsens 1:e vice ordförande.

Andelen inhyrd bemanning är en stor del av underskottet och har inte kunnat minska som planerat då det hade medfört konsekvenser i antal vårdplatser och följsamhet till arbetstidsregler. Under en period fick även extra vårdplatser öppna på grund av ökad smittspridning av covid-19 och dessa bemannades primärt med hyrbemanning. Även pensionskostnaderna har kraftigt påverkat resultatet för 2023 och kommer med största sannolikhet att fortsätta göra så under 2024 kopplat till inflationen.

– En ekonomi i balans är vad som ger oss grundförutsättningar för att säkerställa att våra arbetsplatser är attraktiva och att möjlighet till medarbetardriven utveckling och innovation finns, men också för att vi ska kunna investera i enlighet med verksamhetens behov. Vårt arbete med löpande verksamhetsförbättringar, förändrade arbetssätt och kostnadseffektiviseringar måste fortsätta och intensifieras under de kommande åren, säger Sara Lewerentz, regiondirektör.

Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) är det här den värsta ekonomiska krisen för regionerna sedan 1990-talet. Sveriges regioner går mot ett samlat underskott på 15 miljarder kronor för 2023 och 2024 beräknas underskottet öka till mellan 20 och 24 miljarder kronor. Flera av regionerna kommer att ha använt hela sin resultatreserv under nästa år och kommer då att börja behöva låna pengar. Resultatreserven är de pengar som regionerna sparat ihop när de haft överskott.

För mer information:
Bengt Bergqvist (S), regionstyrelsens ordförande, 070-363 38 76
Lars-Erik Olofsson (KD), regionstyrelsens 1:e vice ordförande, 070-223 71 28
Sara Lewerentz, regiondirektör, 076-126 10 67
Jennie Eriksson, ekonomidirektör, 063-14 72 25

Text: Sara Nilsson