144587 Vägar till egen försörjning

Projektfakta


Projektägare

Region Jämtland Härjedalen


Projektledare

Sara Rolén


Samarbetspartners

Bräcke kommun

Strömsunds kommun

Ragunda kommun

Östersunds kommun

Bergs kommun

Krokoms kommun

Strömsunds kommun

Arbetsförmedlingen

Försäkringskassan


Projektbudget

Direktfinansiering: 19 901 364 kr

Medfinansiering: 9 935 633 kr


Projektperiod

2020-02-01 t o m 2022-06-30


Webbplats


Fördjupad läsning



Projektbakrund
Trots en längre period av god konjunktur och sjunkande arbetslöshet i länet så kvarstår vissa grupper fortfarande i arbetslöshet. Även gruppen som står utanför arbetsmarknaden tenderar att vara konstant. Den senaste tiden syns också allt fler tecken på att kommunernas utgifter för försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd) är på väg att öka och flera kommuner prognosticerar för kommande ökningar. Bland de kvarstående arbetslösa är en jämförelsevis stor andel kvinnor med kort utbildning och bristande språkkunskaper i svenska. Här finns också både kvinnor och män med diagnosticerade och framför allt odiagnosticerade funktionsnedsättningar. Särskilt bland gruppen kvinnor med låg utbildning födda utanför EU finns också de som helt står utanför arbetsmarknaden.

En annan viktig bakgrund till projektet är att kommunerna med stor sannolikhet står inför stora förändringar inom arbetsmarknadspolitiken. Regeringen har beslutat om en delvis ny roll för Arbetsförmedlingen.  Det är ännu oklart vad det exakt kommer att innebära, men det står ändå klart att kommunernas engagemang i arbetsmarknadspolitiska frågor kommer att behöva öka och sannolikt också ändra karaktär. Sannolikt kommer kommunerna i högre grad att fokusera på de grupper som idag uppbär försörjningsstöd av arbetsmarknadspolitiska skäl och i mindre utsträckning få personer hänvisade från Arbetsförmedlingen. Kommunernas samverkan med Arbetsförmedlingen i övrigt kommer sannolikt också att förändras. Det finns all anledning för kommunerna att rusta sig genom att arbeta med sina egna processer för att identifiera, utveckla och stärka olika vägar till egenförsörjning för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Det finns också anledning att befara att kommunernas ansvar kommer att öka ytterligare just för de grupper som kan ha svårt att möta arbetsförmedlingen i en alltmer "digital miljö", t.ex. personer med bristande kunskaper i svenska eller personer med funktionsnedsättningar. En viktig del i bakgrunden är att i kommunernas uppbyggnad av sin verksamhet kunna adressera en del av tidigare brister i stödet till denna målgrupp. Till exempel har vi i flera studier sett att kvinnor i mindre utsträckning än män får tillgång till olika typer av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och när de får tillgång till dem så får de ofta tillgång till billigare och enklare åtgärder än männen. Detta är en strukturell orättvisa som det är viktigt att förebygga att den lever vidare i ett ökat kommunalt engagemang. Flera av kommunerna i länet har under senare tid samlat på sig många erfarenheter av att aktivt arbeta med de grupper som kan sägas stå längst ifrån arbetsmarknaden. De projekt som delfinansierats genom Socialfonden har varit viktiga för att bygga dessa erfarenheter. Erfarenheterna från tidigare insatser visar på följande exempel på kvarstående behov i länet:

• Utveckla ett systematiskt långsiktigt arbete när det gäller de målgrupper som står längst ifrån arbetsmarknaden, men utan att ge avkall på att målet ska vara arbete eller annan egenförsörjning

• Utveckla kvalitetssäkrade individuellt anpassade insatser för målgruppen, det gemensamma denna målgrupp har är att stå långt från arbetsmarknaden (i övrigt har de behov som skiljer sig åt beroende kön, ursprung, utbildningsnivå och eventuella funktionsnedsättningar), i syfte att stärka deras möjligheter att närma sig arbetsmarknaden

• Skapa långsiktigt hållbara (finansierade) anpassade anställningar där målgruppernas utveckling kan fortsätta under former som erbjuder fortsatt stöd för individerna

• Utveckla och stärka systemen, metoderna och samverkan (kommuner, arbetsgivare/arbetsplatser, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och hälso- och sjukvården) kring de som står längst ifrån arbetsmarknaden och kring de lågtröskelarenor och anpassade arbetsplatser som dessa behöver. 

Projektnamnet är också en del i bakgrunden. Projekt 14 – 45 – 87 syftar på länets tre snabbaste vägar, som både passerar genom alla deltagande kommuner, som knyter ihop regionen och som i det här fallet ska bära fler till egenförsörjning. Genom valet av projektnamn vill vi betona vikten av att bygga samverkan för att nå ökad kvalitet i arbetet med de svåraste målgrupperna.


Syfte och mål
Projektet syftar till att både i det korta och långa perspektivet underlätta för kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma närmare arbete och i egen försörjning.

Övergripande mål:

Ökad inkludering på arbetsmarknaden för målgruppen. Förbättrad livskvalitet och hälsa för målgruppen. Minskade utgifter för försörjningsstöd. Bidra till kompetensförsörjningen inom vissa bristyrken.

Projektmål:

Projektet syftar till att effektivisera arbetet med målgruppen kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden och underlätta för dem att komma närmare arbete och i egen försörjning.

Projektmålet har delats upp i fyra delmål:

  1. Projektet ska uppnå villkoren för ett tillgängligt projekt och kunna ta emot alla i målgruppen, oavsett eventuella funktionsnedsättningar.
  2. Utveckla kvalitetssäkrade, normkritiska metoder för att öka mäns och kvinnors förmåga att komma i arbete.
  3. Utveckla hållbara, samordnade och kvalitetssäkrade metoder för kommunerna att driva ett utvecklande arbete i arbetsträningsarenorna.
  4. Utveckla, samordna och kvalitetssäkra det förstärkta individuellt anpassade stödet till målgruppen.




Aktiviteter

Exempel på aktiviteter som ska genomföras

  • Utveckla arbetsträningsarenor och enklare arbetsuppgifter
  • Kartlägga behov och förutsättningar gällande handledarutbildningar.
  • Arbeta för att skapa en kombination av individers utveckling och långsiktigt hållbara arbetsträningsarenor.
  • Utarbeta en implementeringsplan för arbetsträningsarenorna om de visar sig vara framgångsrika.
  • Kontinuerliga erfarenhetsutbyten mellan kommunerna under projekttiden.
  • Kunna erbjuda våra deltagare kommunövergripande insatser.
  • Utveckla och genomföra samordnade arbetsförmågebedömningar.
  • Kvalitetssäkrade metoder för individuellt stöd på arbetsträningsarenor.
  • Utveckla och genomföra dokumenterade, samordnade och normkritiska metoder för individuell kartläggning
  • Individuell coachning
  • Utveckla och genomföra samordnade metoder kring gruppverksamhet
  • Utforma och genomföra samordnade metoder för att stödja och följa upp individ och arbetsplats vid praktik, arbetsträning och extratjänster
  • Skapa och genomföra samordnade metoder för matchning mot anpassade anställningar, praktik/arbetsträning inom privat/kommunal sektor
  • Handledarutbildning
  • Utveckling och genomförande av nya och befintliga arbetsförberedande insatser.
  • 4R analys - Granska hur våra verksamheter ser ut i dag. För att se behov av eventuella åtgärder.
  •  




Förväntade resultat

Bland annat:

Totalt 210 deltagare varav 112 kvinnor och 98 män

90% av deltagarna upplever att de fått det individuellt anpassade stöd som de haft behov av.
83% av deltagarna går efter individuell kartläggning vidare till arbetsträning, praktik.

35% lämnar projektet för att gå till någon form av anpassad anställning (med eller utan stöd) eller studier.

Minskat försörjningsstöd

Samtliga kommuner har kontinuerligt utbytt erfarenheter kring metoder för att driva och utveckla arbetsträningsarenor samt utvecklat en gemensam grund kring arbetsmetoder.


REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN

Postadress: Box 654, 831 27 Östersund
Fakturaadress: Box 910, 831 29 Östersund
E-post: region@regionjh.se
Telefon: 063-14 75 00 (växel)
O
rg. nr: 232100-0214