God och nära vård

Här publicerar vi omvärldsbevakning inom område god och nära vård.

För att hälso- och sjukvården och den kommunala vård- och omsorgen ska vara fortsatt effektiv och av hög kvalitet, kunna möta den demografiska utvecklingen och invånarnas behov på ett bättre sätt, krävs en omställning i hela vårdkedja. En mer tillgänglig, närmare vård kan tillsammans med nya arbetssätt i vården innebära att resurserna inom vård och omsorg kan användas bättre och därmed räcka till fler. Kärnan i Nära vård är ett personcentrerat arbetssätt som utgår från individens behov och förutsättningar (Källa: Sveriges kommuner och landsting, SKR).

SocSam anser att det inom ramen för arbetet med god och nära vård är viktigt att synliggöra målgrupperna; barn och unga, personer med psykisk ohälsa, personer med missbruk/beroende, äldre och anhöriga. Idag pågår arbete i samverkan mellan länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen för att utveckla god och nära vård, exempelvis inom område fallprevention och implentering av modellen ”Trygg och säker hemma”.

Uppföljningen av omställningen till en mer nära vård - Utvecklingen i regioner och kommuner och uppföljning av överenskommelsen En investering för utvecklade förutsättningar för vårdens medarbetare (Socialstyrelsen, 2020)

Socialstyrelsen har gjort en första uppföljning av det omställningsarbete som pågår i landets regioner och kommuner. Uppföljningen utgår från två överenskommelser mellan regeringen och SKR: God och nära vård- en omställning av hälso- och sjukvården med fokus på primärvården 2019 och En investering för utvecklade förutsättningar för vårdens medarbetare 2019. Arbetet i riktning mot en mer nära vård med fokus på primärvården pågår i samtliga regioner. Några iakttagelser är att:

  • Nästan alla regioner har tagit fram en målbild eller strategi som är specifik för omställningen eller där nära vård ingår som ett centralt spår eller mål i en mer övergripande målbild eller strategi.
  • Flera regioner lyfter att en gemensam målbild för regionen och kommunerna är en förutsättning för att lyckas med omställningsarbete.
  • Utveckling av digitala lösningar ses av regionerna som en av de viktigaste delarna för att klara framtida utmaningar i hälso- och sjukvården.
  • Kompetensförsörjningen är central i arbetet med omställningen. De flesta regioner och kommuner inför någon form av kompetensväxling.

Uppföljningen kan läsas i sin helhet från denna länk.

God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19)

Regeringen fattade den 2 mars 2017 beslut om att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja regioner, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen har under uppdraget lämnat tre delbetänkande:

  1. God och nära vård. En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53). Utifrån förlagen i delbetänkandet fattade riksdagen i
    slutet av maj 2018 beslut om propositionen 2017/18:83, Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti. 
  2. God och nära vård. En primärvårdsreform (SOU 2018:39). De förslagen bereds för närvarande i regeringskansliet. En proposition avseende en primärvårdsreform är aviserad av regeringen under våren 2020.
  3. God och nära vård. Vård i samverkan (SOU 2019:29). Det betänkandet innehöll i enlighet med utredningens direktiv en rapport om arbetets inriktning och om hur arbetet fortskred. Delbetänkandet innehöll analys av och bakgrund till de områden inom vilka utredningen i huvudbetänkande lämnar förslag. 

I slutbetänkandet redovisar utredningen en övergripande beskrivning av det utredningen under utredningens gång identifierat som centrala framgångsfaktorer respektive möjliga hinder för omställningsarbetet. Utredningen lämnar vidare ett antal förslag som syftar till att stärka olika dimensioner av samverkan och skapa ett mer sammanhanhängande hälso- och sjukvårdssystem.

Sammanfattning av slutbetänkandet:

Framgångsfaktorer för omställningen

  • Personcentrering och involvering av såväl invånare som patienter, närstående och medarbetare.
  • Interprofessionellt lärande och salutogent förhållningssätt
    betonas.
  • Kompetensförsörjning, logistik och infrastruktur
  • Forskning och undervisning
  • Digitalisering utifrån patienternas och verksamheternas behov

Hinder för omställningen

  • Uthållighet
  • Brist på helhetssyn
  • Olika tolkning av regelverk
  • Ekonomiska utmaningar
  • Bristen på aggregerade data på primärvårdsnivå
  • Ledarskapets betydelse
  • Risken med att konstruera system som minskar tillgängligheten och blir exkluderande

Samverkansstrukturer för hälso- och sjukvården

  • Hälso- och sjukvård inom kommunerna:
    • Utredningen föreslår att begreppet hemsjukvård ska ersätts med begreppet hälso- och sjukvård i hemmet.
    • Utredningen gör bedömningen att den hälso- och sjukvård som kommunerna ansvarar för att erbjuda utgör primärvård, men att kommunalt anställd hälso- och sjukvårdspersonal kan medverka i hälso- och sjukvård som regionen ansvarar för att erbjuda.
  • Samverkan mellan huvudmännen:
    • Utredningen förslår att samverkan mellan huvudmännen stärkas genom förtydliganden i lagstiftningen.
      • Genom en ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen ska huvudmänenn åläggas att upprätta en gemensam plan för hälso- och sjukvård på den gemensamma vårdnivån primärvård i länet.
      • Utredningen föreslår att det lagregleras att där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas de förutsättningar för samverkan som behövs för att en god vård ska kunna ges.
  • Individuell plan:
    • Utredningen föreslår att regleringen av individuell plan i HSL och socialtjänstlagen (SoL) ska harmonieras med regleringen i lagen om samverkan vid sluten hälso- och sjukvård (LUS) så att den kommunala hälso- och sjukvården genomgående omfattas.
    • Det ska regleras i HSL och SoL att också den enskildes önskemål om att få en individuell plan upprättad ska beaktas.
    • Utredningen bedömer att en fast vårdkontakt ska ansvara för att den individuella planen är aktuell och uppdaterad.
    • Av den individuella planen ska målet med insatserna för den enskilde framgå. Målet ska formuleras utifrån den enskildes perspektiv, och bör anges både på kortare och längre sikt. Det ska framgå vilka förebyggande och rehabiliterande insatser som behövs

Patientens stöd för en sammanhållen vård

  • Patientlagen
    • Utredningen föreslår att det ska regleras i patientlagen (PL) att varje patient ska ha möjlighet till ett patientkontrakt som på ett sammanhållet sätt, utifrån den enskildas behov och preferenser, presenterar patientens individuella plan med de aktiviteter och insatser som är planerade. Det ska också framgå vem/vilka som utgör patientens fasta vårdkontakt(er).

Utbildningens och forskningens roll i omställningen till en god och nära vård

  • Utredningen föreslår att det det i lag regleras vilket ansvar som åligger regioner och kommuner att medverka i utbildning och tillse att behovet av platser för verksamhetsförlagd utbildning tillgodoses.
  • Utredningen föreslår att det ska ingå i primärvårdens grunduppdrag att medverka till utbildning av de professioner som förekommer i primärvården.

En ändamålsenlig struktur för styrning av hälso- och sjukvården

  • Utredningen bedömer att en uppdelning i vårdformer är fortsatt ändamålsenlig. De beskrivningssystem som i dag används är inte ändamålsenliga för styrningen och uppföljningen av dagens och framtidens hälso- och sjukvård, och utredningen presenterar därför förslag om att de behöver utredas och anpassas.

Att skapa förutsättningar för det fortsatta omställningsarbetet

  • För att uppnå målet med en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården räcker det inte att göra förändringar enbart i dagens primärvård. Omställningsarbetet omfattar hela den svenska hälso- och sjukvården, vilken har såväl region som kommun 
  • Det kommer att behövas beslut på alla politiska nivåer, och en bred politisk förankring som gör att beslut och inriktning står sig över längre tid.
  • Utredningen bedömer att staten, under den återstående omställningsperioden, 2021–2027, bör samla flera av de ekonomiska satsningar som regleras i överenskommelser mellan regeringen och SKR i en övergripande överenskommelse för omställningen.
    • En del med ett övergripande omställningsbidrag som fördelas till regioner och kommuner efter fördelningsnyckel och vars storlek ligger fast under överenskommelsens tid.
    • En del där de övergripande ingående områdena slås fast
      från start, men där inriktning och storlek under de olika områdena kan variera från år till år och mellan olika huvudmän, utifrån behov

Utredningen i sin helhet finner ni här.

Äldreomsorg

Vård och omsorg om äldre, lägesrapport 2020 (Socialstyrelsen, 2020)

I Socialstyrelsens rapport Vård och omsorg om äldre, lägesrapport 2020, ges en samlad bild av området. Rapporten är i huvudsak en sammanställning av andra rapporter. Några sammanfattande iakttagelser är att olika undersökningar visar att anhörigomsorgen ökar, insatser för att minska stigma om psykisk ohälsa är en viktig del i ett brett arbete med att förebygga psykisk ohälsa och suicid, förskrivning av olämpliga läkemedel och läkemedelskombinationer till personer 75 år eller äldre fortsätter att minska, med ökande ålder förlorar många äldre personer regelbundna tandvårdskontakter och inom äldreomsorgen har kommunerna dragit störst nytta av den ökade användning av välfärdsteknik.

Rapporten kan läsas i sin helhet via denna länk

Kartläggning för bedömning och insatser inom äldreomsorgen (SBU, 2019)

SBU har på uppdrag av regeringen kartlagt det vetenskapliga kunskapsläget för äldreomsorgen.

Sammanfattningsvis visar kartläggning att det både finns vetenskaplig kunskap men också vetenskapliga kunskapsluckor inom de två huvuddomänerna bedömning- utredning och uppföljning samt insatser. De saknas vetenskaplig kunskap för domänerna, upprätthållande och stimulerande arbetssätt och metoder enbart inom ordinärt boende, särskilt boende som insats, stöd, råd och information, integrerade insatser och anhörigstöd och familjeorienterat arbete.

Rapporten i sin helhet finns i länken.

Utskrivning från slutenvård

Laga efter läge - Uppföljning av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2020)

Den 1 januari 2018 infördes lagen (2017:612) om samverkan vid
utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Myndigheten för vård och omsorgsanalys (Vårdanalys) har regeringens uppdrag att följa upp genomförandet av lagen.

Uppföljningen kommer bland annat fram till följande:

  • Huvudmännen behöver säkerställa att utvecklingsarbetet
    fortsätter.
  • Huvudmännen behöver inrikta det fortsatta utvecklingsarbetet
    mot patientens och brukarens erfarenheter och behov.
  • Regeringen och huvudmännen behöver utveckla uppföljningen av effekterna av lagen för patienter och brukare.
  • Regeringen och huvudmännen behöver utveckla uppföljningen av vårdtider i hela processen.
  • Regeringen och huvudmännen behöver utveckla uppföljningen
    av den vård och omsorg som ges i och primärvården och
    kommunerna.

Rapporten finner ni här.

Fallprevention

Att förebygga och behandla undernäring - kunskapsstöd i hälso- och sjukvård och socialtjänst (Socialstyrelsen, 2020)

Syftet med kunskapsstödet är att stödja verksamheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst i deras arbete mot undernäring. Det vänder sig primärt till chefer, personal och verksamhetsutvecklare och ger en samlad beskrivning av centrala bestämmelser på området och ett omhändertagande enligt nutritionsvårdsprocessen.

Kunskapsstödet finner ni här.

Kan vi minska fallolyckor genom hälsosamma matvanor? (Livsmedelsverket, 2019)

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten?-Råd om bra mat för äldre

Hälsosamma matvanor hjälper oss att må bra genom hela livet. Med åldern förändras både kroppen och vardagen. För den som är äldre kan det till exempel innebära att aptiten minskar. Då kan hen behöva äta lite annorlunda för att behålla styrka och hälsa.

Ta del av livsmedelsverkets material här.

Kompetensutveckling

Kartläggning av kompetensnivå hos bistånds- och LSS-handläggare i Jämtlands läns kommuner (FoU Jämt, 2019)

FoU Jämt genomförde 2019 en kartläggning av kompetensnivån hos bistånds- och LSS-handläggar i Jämtlands läns kommuner. Målet är att kartläggningen ska bidra till att kompetensutvecklingsplaner och utbildningsinsatser för olika professionsgrupper kan tas fram.

Kartläggningen gjordes genom en webbenkät som distribuerades till samtliga bistånds- och LSS-handläggare i Jämtlands kommuner. Enkäten innehållöll bakgrundsfrågor följt av frågor om hur man bedömer sin kompetens inom en rad olika aspekter av yrkesutövningen. Avslutningsvis ställdes frågor om hur man uppfattar förutsättningarna på arbetsplatsen när det gäller bland annat handledning, konsultation och kompetensutveckling. Enkäten besvarades av 86 procent av handläggarna.

Kartläggningen visar bland annat att en majoritet av handläggarna arbetat mellan 0–2 år inom nuvarande verksamhetsområde. Att handläggare med längre yrkeserfarenhet skattar sin kompetensnivå lägre än dem med kortare yrkeserfarenhet inom flera frågeområden och att handläggare med annan akademisk examen än socionom eller social omsorgslinje skattar jämförelsevis lägre kompetensnivåer. Den uppgivna kompetensnivån inom verksamhetsområdet LSS är även väsentligt lägre jämfört med handläggare som arbetar med socialtjänstlagen. Vidare framkommer att endast drygt var femte handläggarna anger att de har en individuell kompetensutvecklingsplan.