Psykisk hälsa

Här publicerar vi omvärldsbevakning inom område psykisk hälsa.

Psykisk hälsa används ofta som ett paraplybegrepp som omfattar både god (positiv) psykisk hälsa och psykisk ohälsa. Begreppen god (eller positiv) psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande används för att beskriva de positiva dimensionerna av psykisk hälsa. Psykisk ohälsa omfattar flera olika tillstånd, med olika allvarlighetsgrad och varaktighet: från mildare och övergående besvär, till långvariga tillstånd som kraftigt påverkar funktionsförmågan. Det finns ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa och självmord och de allra flesta som tar sitt liv har haft en depression eller någon annan form av psykisk ohälsa (Källa: Folkhälsomyndigheten).

I Jämtlands län samverkar länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen inom område psykisk hälsa, genom gemensamma resurser och en länsövergripande handlingsplan. SocSam bedömer det som viktig att länets kommuner deltar i den nationella kunskapsstyrningen inom område psykisk hälsa (NPO, RPO, LPO), och implementerar adekvata delar av vård och insatsprogrammen på området.

Övergripande

Påverkar covid-19-pandemin befolkningens psykiska hälsa? En snabb systematisk litteraturöversikt (”rapid review”) (Folkhälsomyndigheten, 2020)

Folkhälsomyndigheten har publicerat en snabb litteraturöversikt, en så kallad rapid review, baserad på sammanlagt 14 studier som undersöker hur den psykiska hälsan i befolkningen har påverkats av covid-19-pandemin och av samhällets smittskyddsåtgärder. Studierna är genomförda i början av pandemin (mars–april 2020) och i länder som har haft hårdare restriktioner än Sverige med exempelvis nedstängningar.

Den sammanställda litteraturen visar att:

  • Det psykiska välbefinnandet verkar ha minskat under pandemin.
  • Psykiska besvär tycks ha ökat, enligt studier som undersökte hur covid-19-pandemin i allmänhet påverkar den psykiska hälsan. Det verkar finnas ett samband mellan självrapporterade psykiska besvär och att själv ha varit sjuk, att ha en närstående som varit sjuk och att ha en bekant som varit sjuk i covid-19.
  • Copingstrategierna distraktion, aktiv coping och emotionellt stöd minskar covid-19-relaterad stress i den allmänna befolkningen. De kan också öka det psykiska välbefinnandet bland personer med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom.
  • Information om covid-19 som upplevs som tillförlitlig och tillräcklig skyddar mot självrapporterad ångest, depression och posttraumatisk stress. Däremot kan både informationsöverflöd och brist på tillförlitlig information bidra till stress, ångest och depression.

Dessa resultat är dock långt ifrån säkra eftersom översikten omfattar ett litet antal studier från några få länder. De flesta av studierna håller också låg kvalitet och bygger på metoder som innebär begränsningar. Några resultat kommer dessutom från en enda studie, så resultaten måste tolkas med försiktighet.

Studierna visar bara att det finns samband mellan olika faktorer och säger inget om orsakssambanden. Därför behövs fler studier av god kvalitet för att ytterligare undersöka covid-19-pandemins inverkan på psykisk hälsa.

Länk till litteraturöversikten finner ni här.

Psykisk hälsa och suicidprevention - LÄGESRAPPORT 2019 (Folkhälsomyndigheten, 2020)

Psykisk ohälsa och suicid är stora folkhälsoproblem som får negativa konsekvenser för såväl enskilda individer och deras närstående som samhället i stort. Under de senaste decennierna har andelen personer i befolkningen som upplever psykiska besvär ökat, och fortfarande sker omkring 1 200 säkra suicid per år. Mycket talar dock för att den
psykiska ohälsan kan minska i befolkningen, men detta kommer att kräva ett uthålligt och långsiktigt arbete över hela välfärdsområdet

Syftet med den rapporten är att ge en övergripande nulägesbeskrivning av området psykisk hälsa och suicidprevention, och att lyfta viktiga aspekter av utvecklingen inom området. Fokus ligger pådet arbete som Folkhälsomyndigheten och andra aktörer gjort under 2019 för att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och
stärka det suicidpreventiva arbetet.

Länk till publikationen.

Covid-19-pandemins tänkbara konsekvenser på folkhälsan (Folkhälsomyndigheten, 2020)

Covid-19-pandemin kan få flera konsekvenser för hälsan. Förutom sjuklighet och risken för dödlighet påverkar åtgärderna för att minska smittspridningen flera av samhällets funktioner. Till exempel kan neddragningar inom näringslivet leda till en ökad arbetslöshet. Vilket i sin tur kan leda till att fler får svårt att försörja sig och en ökad risk för psykisk ohälsa.

Folkhälsomyndigheten har belyst tänkbara konsekvenser av pandemin ur ett brett folkhälsoperspektiv. Syftet med publikationen är att belysa tänkbara konsekvenser på folkhälsan av covid-19-pandemin samt de smittskyddsåtgärder som har satts in under våren 2020.

Länk till publikationen.

Suicidprevention

Gapanalys - kunskapsstöd för suicidprevention och stöd till efterlevande inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten (Lumell, 2020)

På uppdrag av Socialstyrelsen har konsultföretaget Lumell drivit ett delprojekt inom ramen för Socialstyrelsens regeringsuppdrag.

Det övergripande syftet med delprojektet är att identifiera möjligheter att minska suicid samt att förbättra stödet till efterlevande. I delprojektet ingår bland annat att kartlägga hur kunskapsläget ser ut, vilka kunskapsstöd som redan finns inom området, vilka åtgärder som relevanta intressenter ser som nödvändiga för att minska antalet suicid samt att analysera vilken Socialstyrelsens roll bör vara inom området och vilka produkter/arbetsinsatser som myndigheten bör fokusera på de närmaste åren.

Bifogat är slutrapporten från Lumell, i vilken utmaningar och prioriterade förbättringsområden beskrivs. I nästa steg kommer Socialstyrelsen att arbeta vidare med stöd av rapporten. Socialstyrelsen kommer att informera mer om arbetet i sina kanaler inom kort.

LänkPDF till Lumells slutrapport:

Samsjuklighet

Kartläggning av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik (Socialstyrelsen, 2019)

I Socialstyrelsens rapport framgår bland annat att mer än hälften av de som år 2017 vårdades inom specialiserad öppenvård eller slutenvård för intag av beroendeframkallande substanser även fick vård för en eller flera psykiatriska diagnoser under perioden 2016–2018. För kvinnor påvisades den här typen av samsjuklighet hos 64 procent och för män hos 52 procent.

Laddas ner rapporten här.

Barn och unga

Inrapporterade depressioner och ångestsyndrom bland barn och unga vuxna – utvecklingen till och med 2018 (Socialstyrelsen 2020)

Allt fler barn och unga får vård för psykiatriska tillstånd. Andelen barn och unga vuxna som fått vård eller behandling för något psykiatriskt tillstånd fördubblades åren 2006–2018. Det enligt en ny uppföljning från Socialstyrelsen. Långvariga sjukdomsförlopp tycks också leda till att andelen personer med depressioner och ångest nu ökar även uppåt i åldrarna.

Socialstyrelsen kommer att fortsätta följa utvecklingen av psykiatriska tillstånd
bland barn och unga vuxna. Att andelen unga som diagnostiseras med depressioner och ångestsyndrom ökar väcker farhågor om långtgående konsekvenser,
exempelvis beträffande hälsa och etablering i vuxenlivet, för en allt större grupp
av unga. En ytterligare aspekt är att andelen flickor och unga kvinnor i klart större
utsträckning än pojkar och unga män diagnostiseras med depressioner och ångestsyndrom. Samtidigt visar rapporter att flickor i tonåren exempelvis har ett sämre
välbefinnande och fler psykosomatiska symtom än pojkar.

Ur ett samhälleligt perspektiv finns det redan en särskild konsekvens av att unga tidigt insjuknar i depressioner eller ångestsyndrom. Resultaten tyder på att andelen unga som har depressioner och ångestsyndrom förflyttas uppåt i åldrarna när de med långvarig sjukdom blir äldre. Många av dessa kan ha haft svårigheter att fullfölja en utbildning. Det kommer att innebära en ökad andel av personer med psykiatriska tillstånd inom den arbetsföra befolkningen, där en högre andel i befolkningen än tidigare kan komma att stå utanför arbetsmarknaden som följd.

Ladda ner uppföljningen här.