Välfärdsteknik/digitalisering

Här publicerar vi omvärldsbevakning inom område välfärdsteknik/digitalisering.

År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att tillvarata
digitaliseringens möjligheter, enligt visionen som regeringen och SKR enades om i april 2016. Digitaliseringen ska främja en jämlik hälsa och välfärd, delaktighet och att tillvarata enskilda resurser, vilket inkluderar socialt arbete.

Välfärdsteknik, det vill säga digitala lösningar för ökad trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet, kan ge ett väsentligt bidrag till att öka kvaliteten, tryggheten och integriteten för individen och samtidigt frigöra mänskliga resurser från tillsyn till praktiskt omsorgsarbete och mänskliga möten.

Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden (SKR, 2020)

Allt fler positiva till att få service digitalt, så sammanfattar SKR en webbenkät som besvarade av 4211 personer mellan 18–79 år i april 2020. Sveriges invånare blir alltmer positivt inställda till den ökade digitaliseringen i samhället och till att kommuner och regioner erbjuder digital service. Det har också blivit viktigare för invånarna att det finns digital service. Enligt undersökningen är 83 % av invånarna positiva till att få digital service från kommuner och regioner. Allt fler ställer sig positiva och ökningen är tydligast bland kvinnor. Resultaten är hämtade från en webbpanelsundersökning som Kantar Sifo gjort på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Motsvarande mätning har tidigare genomförts 2016 och 2018.

Här finner du enkätsammanfattningen.

Omvärldsrapport digitalisering maj 2020 (SKR, 2020)

SKR har i sin omvärldsrapport Digitalisering maj 2020 sammanställt händelser och trenden från januari- maj 2020. Sveriges kommuner och regioner befinner sig i en omställningens tid. Digitalisering var både före och efter coronans utbrott en möjlighet till att lösa några av de största utmaningarna för välfärden. I och med covid-19 har det intensifierats. Välfärdens användande av teknik är i fokus och hur vi gör det förändringsarbetet på systemisk nivå, strategisk och operationell nivå samt i sektorns alla delar är högaktuell. Rapporten fokuserar på perioden januari – maj 2020 och är indelad i de programområden som SKR bevakar samt ger en bevakning från utvalda aktörer kring digitaliseringspolitiken. I rapporten finns också en uppställning med pågående utredningar som är intressant att se i ett sammanhang.

Rapporten kan läsas i sin helhet via länken.

Uppgifter och utveckling av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna (Socialstyrelsen, 2020)

För sjunde året redovisar Socialstyrelsen uppgifter om utveckling av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna. Övergripande så framkommer att användning av välfärdsteknik ökar i kommunerna men samtidigt har många kommuner svårigheter att breddinföra tekniken. Några hinder för digital utveckling är brist på kompetens på flera nivåer, hög personalomsättning och brist på heltäckande och stabil infrastruktur. Några framgångsfaktorer för en lyckad digitalisering är intresse, dialog och vilja till förändring på alla nivåer, styrande dokument för införande av digital teknik och samarbete inom kommunen och med andra aktörer.

Rapporten kan läsas i sin helhet via denna länk.

Digitalisering i välfärden - Attityder och erfarenheter bland medarbetare och studenter (SKR, 2020)

SKR har via två webbenkäter undersökt hur studenter och medarbetare i välfärden ser på digitalisering och användning av digital teknik i sitt arbete och vilka erfarenheter de har.

Majoriteten av de yrkesverksamma är positiva till ökad digitalisering på arbetsplatsen. Få studenter upplever att deras utbildning förbereder dem för att använda digitala verktyg i arbetet.

Studien finns här.

Framtidens teknik i omsorgens tjänst (SOU 2020:14)

Den 11 mars publicerades utredningen Framtidens teknik i omsorgens tjänst, utredning om välfärdsteknik i äldreomsorgen, SOU 2020:14. Utredningen har sett över och föreslagit åtgärder som kan främja införandet av välfärdsteknik.

Kommunerna har kommit olika långt när det gäller digitaliseringen inom äldreomsorgen men fortfarande är det mycket få äldre som får tillgång till tjänster utformade med välfärdsteknik, trots de fördelar som välfärdstekniken har i olika avseenden. Utredningen har analyserat vilka effekter användning av välfärdsteknik kan ha på behovet av personal i äldreomsorgen. Vidare föreslår utredningen lösningar för samverkan, nationellt stöd och myndigheternas roll, dels adekvat stöd, kunskap och förbättrade förutsättningar för personal.

Utredningen finns här.