Barndiabetes och den tekniska revolutionen

Anna-Lena Fureman, Barnläkare, Barn och ungdomsmedicin, Östersunds sjukhus

Anna-Lena Fureman. Foto: Region Jämtland Härjedalen

Årligen insjuknar ca 900 barn och unga 0–17 år i Sverige med typ 1 diabetes (T1D). Det är en kronisk sjukdom som innebär att kroppens bukspottkörtel slutar att producera insulin. Sjukdomen kräver behandling med insulininjektioner i underhudsfettet med en insulinpenna 4–5 gånger per dag eller kontinuerlig insulin infusion i underhudsfettet med en insulinpump. Användningen av insulinpumpar har ökat de senaste åren, men med stor variation i landet. Tidigare mindre studier har inte kunnat visa bättre glukos kontroll (blodsockerbalans) med insulinpump behandling jämfört med pennbehandling.

Efter debuten av typ 1 diabetes återfår de flesta en viss egen sekretion av insulin och känsligheten för insulin ökar vilket leder till att behovet av tillfört insulin minskar. Denna så kallade remissionsperiod (eller “smekmånadsfas”) underlättar glukos kontrollen och minskar risken för framtida senkomplikationer, som t.ex. högt blodtryck, skador på ögon och njurar. Remissionsperioden kan vara olika lång och alla patienter kommer inte in i remission.

De senaste åren har teknik kommit som kan registrera glukosnivån i underhudsfettet kontinuerligt eller vid scanning, rtCGM (real time Continuous Glucose Monitoring) eller isCGM (intermittent scanning Continuous Glucose Monitoring). Vissa system har larmfunktion vid högt eller lågt glukosvärde. Föräldrar kan i vissa fall följa sitt barns glukosvärde via en app i sina mobiltelefoner. Tekniken innebär större möjlighet till bättre glukos metabol kontroll, men också ökade krav på patient och föräldrar att använda den på rätt sätt. Studier har visat att föräldrar, framför allt mödrar, till barn med typ 1 diabetes drabbas av utmattningsdepression i större utsträckning och det är därför viktigt att hitta metoder som innebär en minskad stress för dem.

Om studien

Betydelsen av tekniska hjälpmedel och anhörigstöd för att uppnå en god glukosmetabol kontroll hos barn och ungdomar med typ 1 diabetes.

  • Delarbete I. Jämförelse mellan barn och ungdomar med T1D som behandlas med pump eller penna avseende glukosmetabol kontroll
  • Delarbete II. Jämförelse mellan rtCGM/isCGM och insulinpump respektive pennbehandling hos barn och ungdomar med T1D avseende glukosmetabol kontroll
  • Delarbete III. Partiell remission hos barn och ungdomar med T1D i Sverige
  • Delarbete IV. Patienter och föräldrars upplevelse av den nya tekniken, insulinpump och kontinuerlig glukosmätning, samt det nya glukosmålet (HbA1c ≤ 48 mmol/mol)

Metod

  • Delarbete I: en longitudinell registerstudie med data från det Nationella barndiabetes registret i Sverige (SWEDIABKIDS)
  • Delarbete II: en fall-kontrollstudie med data hämtat från NDR-SWEDIABKIDS från åren 2015-2022.
  • Delarbete III: en longitudinell registerstudie med data från SWEDIABKIDS samt från BDD (=Bättre Diabetes Diagnos) studien från åren 2007-2011.
  • Delarbete IV: en kvalitativ studie med intervjuer av ungdomar med T1D och deras föräldrar. Hälften av informanterna från Östersund och hälften från Umeå.

Nytta

Genom att identifiera faktorer som kan öka möjligheterna till en förbättrad glukosmetabol kontroll så kan man minska förekomsten av senkomplikationer vilket innebär ett minskat lidande samt på sikt en besparing av sjukvårdsresurser. Det är också viktigt att bidra med kunskap om vilka grupper som har störst nytta av den nya tekniken för att använda samhällets resurser mest kostnadseffektivt.