Hur påverkar våra gener risken att utveckla ALS och andra motorneuronsjukdomar

Anna-Karin Roos, Överläkare, Neurologmottagningen

Ann-Karin Roos. Foto: Privat

Projektet kombinerar forskning kring förekomst och sjukdomsutveckling av neurologiska sjukdomar med studier av förstorade gensekvenser och möjlighet till framtida behandlingar. Projektet är ett samarbete i norra sjukvårdsregionen mellan Östersunds sjukhus och Umeå Universitet.

Huntingtons sjukdom (HD), amyotrofisk lateral skleros (ALS) och spinobulbär muskelatrofi (SBMA) är fortskridande neurologiska sjukdomar. Botande behandling saknas och tillstånden leder till tilltagande funktionsnedsättning och för tidig död. Både HD och SBMA är ovanliga sjukdomar, men i norra Sverige finns regioner med ökad förekomst av dessa tillstånd. En gemensam nämnare för uppkomst av alla tre sjukdomarna är förstorade gensekvenser, så kallade genexpansioner, i arvsmassan. HD och SBMA orsakas båda av genförändringar i en specifik gen, men sannolikt kan andra samtidiga genförändringar påverka hur sjukdomarna utvecklas. ALS kan uppstå av förändringar i ett flertal olika gener. Forskningen och kunskapen kring nya gener som ökar risken för ALS går snabbt framåt och nyligen har ett samband påvisats mellan genförändring i genen som orsakar HD och sjukdomen ALS.

Om studien

I det här projektet undersöks olika genexpansioners betydelse vid ovannämnda sjukdomar och en viktig fråga är om flera mindre genexpansioner kan påverka risken att insjukna i ALS eller hur hårt drabbad en individ blir av HD och SBMA. Studien undersöker hur sjukdomssymtom och livslängd påverkas av genetiken och syftar till att öka förståelsen för hur symtom uppkommer vi de olika sjukdomarna.

Forskarna för projektet har visat att förekomsten av Huntingtons sjukdom (HD) i Region Jämtland Härjedalen är fyra gånger högre än genomsnittligt i Europa. Fortsatta studier kommer att fokusera på att etablera en Huntington-kohort i Norrland med syfte att synliggöra sjukdomen och identifiera genexpansioner och biomarkörer.

Metod

Vid Umeå Universitet finns sedan många år en ALS-biobank som möjliggör att projektet kan genomföras. Från denna biobank har 1000 individer med motorneuronsjukdom identifierats och undersöks avseende genetiska utfall, kliniska data och i förekommande fall analyseras även obduktionsmaterial. Proverna analyseras med avseende på förstorade genfragment i ett flertal gener (HTT-, AR-, ATXN2 och C9ORF72). För de individer med SBMA som identifieras ur ALS-biobanken genomförs en grundlig genomgång av kliniska och genetiska fynd och här tillkommer även analys av blodmarkörer. Befintlig ALS-biobank i Umeå används också för nyinsamling av data från individer med HD i Norrland.

Nytta

Länge har vi saknat behandlingar för allvarliga neurologiska sjukdomar, men nu finns lovande studier för genetiska sjukdomar. Genterapi som kan påverka de sjukdomsorsakande genexpansionerna och krympa dem till för hjärnan icke-skadliga storlekar kommer förhoppningsvis inom kort att vara tillgänglig. Ny kunskap kring sambandet mellan olika genexpansioners roll i uppkomsten av ALS kan bli avgörande inför beslut om lämplig genterapi. I delar av Norrland finns hög förekomst av både HD och SBMA. Ökad kunskap kring faktorer som påverkar dessa sjukdomar har därför stort värde i vår del av landet.

Fokus för forskardagens presentation kommer att vara utifrån rubriken ”Hur påverkar våra gener risken att insjukna i ALS och andra motorneuronsjukdomar”.