En fond för livet firar 30 år

Jämtlands läns Cancer- och omvårdnadsfond skapades för 30 år sedan av Mats E Nilsson, numera pensionerad öron-näsa-halsläkare. Han drev den mycket för egen maskin och la ner ofantligt många timmar under sina 27 år vid rodret.

Det här är en fond som hunnit göra oändligt mycket nytta inom framför allt utbildning och utveckling för de av regionens medarbetare som i huvudsak arbetar med cancervård, men även fått ge bidrag till insatser i omvårdnad.

Hur det hela började

Diskussionen kom redan 1988 med dåvarande ordföranden i sjukhusdirektionen, och tanken framfördes på en fond för att ge mer resurser till utbildning inom cancervården. Svaret var helt frankt; ”om det ska bli något måste du nog fixa det själv”. Sagt och gjort, den första checken fick fonden 1989 från Lions, den var på 35 000 kronor. Strax därpå hakade onkologen i Umeå på med 2 x 50 000 kronor.

Sportsligt postgironummer

Samma år ansökte Mats E Nilsson om ett så kallat kontrollpostgiro för insamling. Numret han valde hade sin förklaring; 90 2002-5. Mats E Nilsson var nämligen en ivrare för att Jämtland skulle ta hem arrangörskapet av olympiaden just år 2002. Stadgarna till fonden skrevs som ett gemytligt grupparbete hemma i köket hos en läkarkollega, Erik Hemmingsson med benäget bistånd av barnläkaren Göran Gustavsson.

Mats skänkte själv den första hundringen

En nyordning under tidspress kom till stånd våren 1990, när en privatperson erbjöd sig att donera inte mindre än 1 miljon kronor till fonden, under förutsättning att fonden ställdes under Länsstyrelsens tillsyn. För att kunna starta ett nytt konto krävdes dock en insättning, och snabb från tanke till handling gjorde Mats E Nilsson själv en första donation på 100 kronor – och vips så var villkoren uppfyllda för den stora donationen. Bob Persson gick med i styrelsen och skrev på brevet till länsstyrelsen vilket underlättade.

– Man ska ha en smula tur också, och den visade sig till fullo i fondens fall gällande den donerade obligationen från ett företag. Den bankman som skulle ge råd och stöd valde att omplacera från den ursprungliga satsningen i Nobel Industrier strax innan Nobel gick i konkurs, tänker Mats E Nilsson tillbaka och fortsätter:

– Så nära var det faktiskt att fonden hade gjutit en alltför tidig och
våldsam död.

Stadig ökning av utdelning

Utdelningen från Jämtlands Cancer- och omvårdnadsfond har ökat årligen. Från 104 000 kronor 1991 till hittills största år 2018, drygt 1,7 miljoner kr. Totalt lite mer än 23 miljoner till december 2019. Fonden har ett fint samarbete med bl.a. Jämtgubben och Emmaföreningen.

Ensam är sällan stark

Mats E Nilsson vill gärna lyfta fram det fina lagarbete som gjorts av fondens styrelse, och alla generösa donationer från länsbor vilket sammantaget säkrar fondens fortlevnad. Men sanningen att säga så hade fonden kanske aldrig blivit mer än en dröm och en tanke om inte Mats E Nilsson tagit tag i det hela för egen maskin. För tre år sedan lämnade han över rodret och kaptensmössan till sin efterträdare på ordförandeposten; Bertil Axelsson överläkare på Storsjögläntan. Han övergav dock inte sin skuta, utan stannade kvar i besättningen som ledamot och 78-årig ”past president”.

– Att lämna över kändes litet som när ens barn flyttade hemifrån, litet separationsångest men samtidigt mycket lovande inför framtiden, minns Mats E Nilsson och tillägger:

– I samband med att Bertil tog över ordförandeposten så vidtogs ett arbete med att modernisera stadgar, datarutiner och utbetalningar. Hela styrelsen har medverkat till detta så numera är det ett aktivt lagarbete vilket gör att fondens framtid känns tryggad.

Bertil tog över med viss nyordning som följd

Sedan tre år tillbaka heter alltså kaptenen på fondskutan Bertil Axelsson, och han säger så här om hur det var att ta över efter Mats.

– Det kändes väldigt ansvarsfullt, men även näst intill som en omöjlig uppgift med tanke på den enormt höga servicenivå som min företrädare hade. Mats var ju tillgänglig i princip veckans alla dagar och dygnet runt. Jag kände att det skulle bli rena kamikaze-uppdraget att försöka leva upp till det.

Detta ledde till en viss nyordning kring fonden. Numera är fondens hemsida uppdaterad, alla ansökningar görs digitalt och med fyra fasta utdelningstillfällen per år. Ingenting dessemellan. Varje ansökan bedöms av två styrelseledamöter utifrån kriteriet om vad som kan ge bättre vård inom det område som fondens stadgar avser nämligen forskning och omvårdnad av patienter med cancer och andra livshotande sjukdomar.

Pandemin – det stora minuset

Under de tre senaste åren upplever Bertil Axelsson att fondens arbete flutit på väldigt smidigt och strukturerat. Samtliga medlemmar i fondens styrelse arbetar tillsammans och fördelar jobbet på ett bra sätt.

Det som däremot satt käppar i hjulet för fondens arbete är den pandemi som hela världen upplever just nu. Väldigt mycket av de aktiviteter i form av kurser, konferenser, inbjudna föreläsare och annat som personalen i Region Jämtland Härjedalen tidigare kunnat söka pengar för att arrangera har ju gått helt i stå.

– Detta har givit fonden ett angenämt problem. För att få ha ett så kallat 90-konto måste man dela ut minst 75 procent av de pengar som kommer in varje år. När då antalet ansökningar gått ner till runt 30 procent av det normala antalet har vi haft problem att hitta saker som vi kan stödja på ett vettigt sätt, berättar Bertil Axelsson.

I fjol löste fonden delvis det problemet genom att satsa på tre stipendier till cancerforskare à 200 000 kronor vardera. I år har fonden gått ut med att man stödjer omkostnader i form av logi och läromedel för personal som går specialistutbildningar.

Post pandemin vill fonden nå ut mer publikt

En idé som fondens styrelse också jobbar med är att på sikt försöka nå ut mer publikt till allmänheten, i ett årligen återkommande arrangemang. Allt i syfte att göra fonden mer känd ute bland folket i länet.

– Det är alltid en utmaning att försöka nå ut brett till allmänheten, men vi har det på agendan så snart pandemin klingat av och det återigen blir tillåtet att ordna sådana sammankomster, säger Bertil Axelsson och fortsätter:

– Vi vill berätta att vi finns, och även om hur mycket nytta alla gåvor till fonden faktiskt gör.

Som en liten gerillagrupp

För Bertil Axelsson och de övriga i styrelsen är det viktigt att fondens fortsatta existens ska innebära en stimulans för alla duktiga vårdmedarbetare som kämpar på och ofta ser saker som dom skulle vilja göra bättre.

– Då är det ju väldigt positivt om fonden kan vara med och stödja sådana initiativ. Men i dagsläget känns det som att många inte mäktar med annat än att fokusera på att orka arbeta ett pass till… Man orkar nästan inte tänka att man också ska ha möjlighet att via ett projekt förbättra vården. Där hoppas vi att fonden ska kunna vara tungan på vågen. Det största kapitalet vi har är vår personal, och då måste vi se till att de får en chans att växa och öka sin kunskap. Vi kan inte bara utbilda fler, vi måste ta hand om dem som redan jobbar hos oss! slår Bertil Axelsson fast och fortsätter:

– Vi känner oss ibland som en liten gerillagrupp som ihärdigt med små medel ändå försöker motverka vissa negativa trender i regionen. Vi vill vara en positiv motkraft!

Så många fantastiska gåvor

Bertil Axelsson och de övriga i styrelsen vill verkligen passa på att tacka alla de många länsbor och andra som skänker pengar till fonden. Så generösa gåvor som görs i samband med begravningar och testamenten bland annat.

– Det är en förutsättning för att fonden ska ha några pengar att dela ut över huvud taget. De pengar som skänks till fonden stannar också i länet, för att stimulera personal och för att förbättra vården för våra länsinvånare, rundar Bertil Axelsson av.

Länk till den nya hemsidan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Text: Lena Manneby Foto: Lena Manneby och Ann Axelsson