Markus Falk disputerar på CPAP-behandling för nyfödda
- Jag blir som mest stolt när vården konkret kan förbättras på grund av vad vi gjort.
Han kommer ursprungligen från Göteborg men gick sin läkarutbildning i Umeå. Inför sin AT-tjänstgöring 2003 såg han sig om i Sverige, och vacker omgivning i kombination med ett bra och lagom stort sjukhus gjorde Östersund till hans vinnare. Här i stan träffade han sedan sin fru och dom bor numera på Frösön tillsammans med sina tre barn.
Klinik med lång historia inom ämnet
- Det var min kollega, Thomas Drevhammar, som lockade mig till att börja forska och jag blev registrerad som doktorand vid Karolinska institutet 2016, berättar Markus Falk och fortsätter;
- Ämnesvalet, CPAP-behandling för nyfödda, föll sig naturligt då vår klinik har en relativt lång historia inom ämnet. Det hela började med narkosläkarna Kjell Nilsson och Gunnar Moa som på 80-talet utvecklade en helt ny typ av CPAP-utrustning (InfantFlow) som senare skulle komma att revolutionera vården av nyfödda med andningsproblem. Forskningsaktiviteten låg vilande under många år innan Thomas Drevhammar återupptog den i slutet av 00-talet. Gruppen som är knuten till Karolinska Institutet har sedan dess stadigt vuxit, och består numera av ett flertal forskare på olika nivåer.
Bakgrund till hans forskning
Den vanligaste behandlingen för nyfödda med andnöd är nasal kontinuerligt positivt luftvägstryck (nCPAP). Jämförelse av kliniska studier har visat ett bättre resultat och en lägre risk för kronisk lungsjukdom jämfört med invasiv mekanisk ventilation (MV) när den används som primär behandling. Trots detta är mekanisk ventilation den tillgängliga behandlingen för att rädda livet på dessa barn, de gånger när behandling med CPAP misslyckas.
Sedan den kliniska användningen av icke-invasiv CPAP tog fart på 1970-talet har en rad enheter och gränssnitt utvecklats, av vilka några inte längre används. Fortfarande idag finns det en brist på kunskap för att vägleda kliniker runt om i världen om vilken enhet, gränssnitt och inställningar som kommer att maximera den kliniska fördelen med CPAP.
Det övergripande syftet med Markus Falks avhandling är att utvärdera faktorer som avgör hur effektiv CPAP-terapin är och, genom att förbättra dem, minska behovet av skadlig mekanisk ventilation.
Slutsatser i korthet
Det finns stora prestandaskillnader mellan olika kommersiella system men den kliniska betydelsen av dessa skillnader är inte ännu fullt klarlagda.
Effektiviteten för icke-kommersiella CPAP-system, hemmagjorda, kan förbättras påtagligt utan att öka dess kostnad om vissa designaspekter respekteras.
Vid CPAP-behandling är läckage vid patientanslutningen vanliga. Med hjälp av enkla åtgärder kan läckaget nästan alltid minskas.
Vad hoppas du att din forskning ska leda till eller bidra med?
- Mitt forskningsintresse bygger på nyfikenhet och en vilja att förbättra, men det finns många anledningar till att börja forska. Om än tillfredställande när forskningen publiceras, så blir jag mest stolt när vården konkret kan förbättras på grund av vad vi gjort. En stor del av min forskning handlar om CPAP-utrustning och metoder för utvecklingsländer. Jämfört med exempelvis Sverige, är de potentiella vinsterna med en förbättrad CPAP-vård där många gånger större i form av antal hjälpta barn och familjer. Jag siktar därför på studier som är relevanta och tillämpbara i vården samt att resultaten skall vara enkla att förstå samt tillgängliga för alla som är intresserade.
Hur är forskningsklimatet i region J/H?
Markus Falk tycker att det är toppen att forska i Östersund!
- Inom regionen pågår ett stort antal forskningsprojekt på olika nivåer och kreativiteten är imponerande. En förutsättning för vårt goda forskningsklimat är den samordnande och understödjande funktionen som Forsknings- och utvecklingsenheten (FoU) har. Utöver hjälp med finansiering har de även kompetens och utrustning att hjälpa dig genom forskningens alla utmaningar.
Fördelar och eventuella nackdelar med att ägna sig åt forskning?
- Jag är i grunden nyfiken och forskningen ger mig möjlighet att reflektera över och försöka förbättra en del av de problem och utmaningar vi möter inom vården. En oväntad fördel med forskningen för mig har varit det vetenskapliga samarbetet och utbytet med andra forskare världen över. Med dagens kommunikationsmöjlighet är avstånd ett minskade problem och vi har pågående samarbeten med forskare över hela världen.
Att forska är inte alltid guld och gröna skogar poängterar han. En oväntat stor del av forskningstiden går åt till ansökningar och de kommer oftast med deadlines, inför vilka det kan vara utmanande att få ihop forskning, jobb och övriga livet. Som tur är finns det oftast hjälp att få av FoU-enheten eller kollegor som varit med om det förut.
Ditt bästa tips till forskningssugna kollegor? Hur ska man tänka?
- Forskning är spännande och behöver inte vara så krångligt. En av styrkorna med forskning är att den kan bedrivas på så många olika sätt, något som dessvärre också gör det svårt att få en uppfattning av vad det innebär att forska. Kontakta istället någon inom det forskningsområde du är intresserad av, och låt dem berätta vad det innebär för dem. Då får du en bättre aning om vad forskning kan erbjuda just dig, tipsar Markus Falk och fortsätter;
- Ett intresse för forskningsämnet är nästintill ett måste och min starka rekommendation är att inte basera valet på vad som är mest praktiskt eller tillgängligt. Om det inte pågår forskning inom ditt intresseområde ännu, kan kanske just Du ändra på det?
Markus Falk disputerar med sin avhandling Nasal CPAP support of newborn infants: Measurements of interface leakage and performance of selected systems. The thesis will be defended in public at the Rockefeller lecture hall, Karolinska Institutet, Nobels väg 11, Solna, Stockholm, Friday 13th of May 2022, 9.00 am Disputationen kan även följas så väl direkt som i efterhand via YouTube på; https://youtu.be/hxaX0H7b_t4 Länk till annan webbplats.
Text & Foto: Lena Manneby