En person ler in i kameran iklädd skjorta

Robin Henriksson

Robin forskar om hjärtat efter en infarkt

- Det mest konkreta med min forskning är nog resultaten från SPIK-studien efter 36 månader, där vi ser att en förhållandevis enkel metod för uppföljning efter hjärtinfarkt kan leda till bättre kontroll på blodtryck och blodfetter (LDL-C), två oerhört betydelsefulla riskfaktorer för återinsjuknande. Förhoppningsvis kan metoden vidareutvecklas eller i någon form implementeras i vården.

Robin Henriksson är Frösögrabben som flyttade söderöver efter gymnasiet och provade på litet diverse innan han bestämde sig för att utbilda sig till läkare via Umeå Universitet. Idag arbetar han som ST-läkare på Zätagränds hälsocentral i Östersund.

- Jag har alltid varit vetgirig och önskat veta hur allting fungerar, oavsett ämne, och där människokroppen kanske var det mest spännande, berättar han.

Hans forskning tar avstamp i det faktum att trots att stora framsteg har skett avseende både behandling och uppföljning av hjärt/kärlsjukdom de senaste decennierna är det fortsatt den enskilt största orsaken till förtida död i världen. Den medicinska utvecklingen har gått kraftigt framåt, med nya och förbättrade mediciner samt förbättrade behandlingar. Trots alla framsteg återstår mycket att göra. Ett område som fortsatt är besvärligt är sekundärprevention, vilket innefattar uppföljning och behandling efter hjärtinfarkt i syfte att förhindra återinsjuknande och komplikationer.

Varför blev det forskning för din del? Vad/vem var det som lockade dig att börja forska?

- Jag har alltid varit nyfiken och när jag studerade psykologi nere i Göteborg för länge sedan hade vi en kort kurs i forskningsmetodik, och det var nog då jag fick upp ögonen för forskning ordentligt. När jag sedan gick den regionaliserade läkarutbildningen, det vill säga att jag gjorde min kliniska del av läkarutbildningen här i Östersund råkade jag nämna forskningsintresse för dåvarande kursansvariga och nuvarande huvudhandledare Thomas Mooe, och plötsligt satt jag med en del av ett projekt, och därifrån växte det hela.

Syfte

Syftet med Robin Henrikssons avhandling var att i fyra arbeten undersöka hur sekundärprevention efter hjärtinfarkt kan förbättras.

De två första arbetena fokuserar på risken att drabbas av ischemisk stroke inom ett år efter hjärtinfarkt, och hur risken påverkats sedan man införde en mer potent trombocythämmare, ticagrelor, i svensk vård. Detta undersöktes allmänt bland patienter med hjärtinfarkt, samt patienter med hjärtinfarkt som även tidigare drabbats av blodpropp i hjärnan, ischemisk stroke. Dessa arbeten bygger på data från svenska register.

Vidare undersökte han i två arbeten implementeringen och slutresultatet av en randomiserad studie. Studien var en telefonbaserad sjuksköterskeledd uppföljning avseende riskfaktorer inklusive högt blodtryck och höga blodfetter i form av så kallat LDL-C, även kallat det onda kolesterolet, hos patienter med hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp och som vårdats på Östersunds sjukhus.

- Människokroppen är en fantastisk sak, men hjärtat som pumpar blodet och håller igång hela systemet är ju det mest centrala och spännande. Dessvärre drabbas många av hjärtinfarkt, lite under 25 000 fall i Sverige 2018, och att då forska på hjärtinfarkter och möjligheter att minska återinsjuknande kändes både viktigt och intressant. Tidigt under studietiden tyckte jag just hjärtinfarkter och stroke stack ut, och när jag då fick möjlighet att forska på det var det bara att köra igång!

Litet om forskningsresultaten

Resultaten från studierna visar bland annat att risken för ischemisk stroke ett år efter hjärtinfarkt bland patienter i den tidiga kohorten var 2,8 procent att jämföra med 2,4 procent, i den sena kohorten där ticagrelor hade introducerats. Ticagleror har visat sig vara ett mer kraftigt verkande läkemedel som används vid medicinering efter hjärtinfarkt. För patienter som även hade en tidigare ischemisk stroke i den egna sjukhistorien var siffrorna 12,1 procent jämfört med 8,6 procent i den sena kohorten.

I studien av den telefonbaserade sjuksköterskeledda uppföljningen efter hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp visade uppföljningen efter 36 månader att patienter i interventionsgruppen hade signifikant lägre värden på systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck och LDL-C jämfört med kontrollgruppen. En högre proportion av patienter i interventionsgruppen nådde även upp till målnivåer avseende blodtryck och LDL-C. LDL är ett så kallat lipoprotein som transporterar blodfetter – framför allt kolesterol.

Fördelar och eventuella nackdelar med att ägna sig åt forskning?

- Dels är det väldigt kul att blanda upp klinik med forskning, det gör att man håller sig på tårna och uppdaterar sig inom sitt område kontinuerligt. Före Covid-19 kunde forskningen även innebära roliga och intressanta resor till kongresser såväl nationellt som internationellt. Framförallt kan jag tycka att en fördel av forskning är att man ständigt utmanas att ta in nya tankar och idéer, det är helt enkelt väldigt utvecklande. Nackdelar är ju framförallt att det lätt kan innebära mycket extrajobb kvällar och helger i perioder, då saker i regel alltid tar mycket längre tid än väntat, konstaterar Robin Henriksson.

Slutsatser

Robin Henriksson har genom sin forskning kommit fram till att sedan man i Sverige i större utsträckning använde den mer potenta trombocythämmaren Ticagrelor har risken för ischemisk stroke minskat för patienter med hjärtinfarkt, och särskilt för de som haft en tidigare ischemisk stroke. När det gäller uppföljning efter hjärtinfarkt är en sjuksköterskeledd och telefonbaserad uppföljning ett praktiskt genomförbart alternativ där en stor andel patienter kan inkluderas, och där resultaten efter 36 månaders uppföljning visar signifikant bättre värden när det gäller blodtryck och blodfetter i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Åtgärderna ledde även till ökad andel patienter som nådde uppsatta målvärden.

Ditt bästa tips till forskningssugna kollegor? Hur ska man tänka?

- Är man intresserad tycker jag att man kan höra sig för och prata med forskande kollegor. Det finns en mängd olika forskningsprojekt på gång här i regionen där man kanske kan få vara med på ett hörn och testa på! Rundar Robin Henriksson av.

Robin Henriksson disputerar med sin avhandling med titeln Secondary prevention after acute coronary syndrome – Antiplatelet therapy and risk factor control fredag den 27/11 2020 klockan 9.00 I Hörsalen Snäckan på Östersunds sjukhus. Det hela är stängt för allmänheten på grund av Covid-19. Det går istället att följa disputationen via Youtube.

Länk till avhandling

Följ disputationen via Youtube

Text: Lena Manneby & Foto: Christin Johansson

2 av 2 gillar detta