Stina forskar om kost och cancer

– Jag menar att vi fortsatt bör luta oss mot de allmänna evidensbaserade kostrekommendationer som finns i syfte att förebygga ohälsa och kroniska sjukdomar, oavsett vilka mekanismer som ligger bakom.

Stina Bodén, dietist på Östersunds sjukhus, disputerar i december med sin avhandling med den svenska titeln Inflammation och risk för kroniska sjukdomar med fokus på kolorektal cancer och kostmönsters inverkan.

Berätta litet kort om dig själv – vem är Stina Bodén?

– Jag föddes i Umeå 1978 och växte upp i Hörnefors, ett samhälle söder om Umeå fram till att jag var 16 år, då jag började längdskidgymnasiet i Lycksele. Träning, helst i form av längdskidor, löpning och cykling är fortsatt mitt största intresse i livet, även om det blir i mindre omfattning numer när jag har familj. Men att åka skidor både på längden och utför med mina tre barn som är 3, 7 och 9 år är helt klart en favoritsyssla där vi också får vara tillsammans som familj. Mitt andra stora intresse är mat och matlagning och även det intresset har funnits med mig sedan jag var barn. Med tanke på ett tidigt intresse för mat och hälsa så var det var väl ingen slump att jag valde att utbilda mig till just dietist.

Bakgrund och syfte

Inflammation är inblandad i utvecklingen av flera kroniska sjukdomar inklusive hjärt-kärlsjukdom och cancer. Inflammation som av karaktären är låggradig och ihållande tros ha ett samband med vissa livsstilsfaktorer, som kosten. Det finns en rad erkända samband mellan mat och risk för sjukdom. Bland annat vet vi att energirik mat eller mat i mängder som överskrider vad kroppen behöver kan orsaka övervikt och fetma. Övervikt och fetma ger i sin tur ökad risk för en rad olika sjukdomar, däribland hjärtinfarkt och flera typer av cancer, inklusive tjocktarmscancer. Det finns även mycket som tyder på att det är positivt att äta en kost som innehåller mycket frukt, grönsaker, fisk och fibrer men mindre av rött kött, mättat fett och socker. Det är inte helt klarlagt vilka mekanismerna är bakom dessa samband, eller i vilken utsträckning risken för olika sjukdomar ökar eller minskar. För att kunna bedöma sambandet mellan kosten i sin helhet och dess inverkan på risk för sjukdom har Stina Bodén därför studerat individers kostmönster.

Syftet med hennes avhandling var att undersöka den roll som kronisk, låggradig inflammation spelar vid risken för hjärt-kärlsjukdom och cancer, i synnerhet tjock- och ändtarmscancer. Ett särskilt fokus lades på inverkan av kostmönster och biologiska markörer för inflammation.

Varför blev det forskning för din del? Vad/vem var det som lockade dig att börja forska?

– När jag var nyutexaminerad dietist 2005 fick jag mitt första jobb i Linköping, ett vikariat som forskningskoordinator för den svenska delen i en stor internationell forskningsstudie om komjölksprotein och insjuknande i typ 1 diabetes hos barn. Det var i den miljön som intresset för forskning väcktes. Kombinationen av sökande efter ny kunskap och utbytet med alla intelligenta och trevliga människor i forskarvärlden gjorde att det där och då väcktes ett intresse att själv få forska någon gång i framtiden. Jag blev också tillfrågad av min dåvarande chef, professor Johnny Ludvigsson, om jag ville forska. Men då var min längtan hem till Norrland för stor och jag valde att flytta hem till Umeå igen.

Ditt ämnesval – hur kom det sig att det blev just detta?

– Just ämnesvalet var egentligen en slump skulle jag säga. Jag hade precis varit föräldraledig med vårt andra barn och vi bodde tillfälligt i min hemstad Umeå när jag sökte efter ett uppsatsämne till den magisteruppsats jag behövde för att i framtiden ha möjlighet att forska. Då dök uppslaget upp till att validera ett kostinflammationsindex i kostdata från Norra Sveriges Hälsoundersökningar och jag fick fin handledning av mina senare bihandledare Maria Wennberg och Lena Nilsson. Det var först i slutet av uppsatsarbetet som frågan kom från min sedermera huvudhandledare Bethany Van Guelpen om jag ville ta detta ämne vidare i ett doktorandprojekt. Det här var 2015 och vi var precis på väg att flytta tillbaka till Jämtland men jag kunde inte tacka nej till ett sådant erbjudande. Min handledare gjorde det också möjligt för mig att kunna forska på distans och det är jag verkligen tacksam för. Så vi flyttade hem till Lit och jag började jobba på Östersunds sjukhus som dietist igen samtidigt som jag påbörjade doktorandstudierna med handledning på distans.

Norra Sveriges Hälsoundersökningar

De individer som Stina Bodén valt att studera närmare ingick i två stora befolkningsstudier i norra Sverige, nämligen Västerbottensprojektet och MONICA-studien. Från deltagarna i dessa befolkningsstudier tas blodprover som sparas för att kunna användas i forskning. Utifrån enkätsvar från deltagarna har olika kostmönster studerats och jämförts mellan deltagare som senare utvecklat hjärtinfarkt eller cancer och deltagare som inte gjorde det. Enkätsvar gav också information om andra egenskaper och livsstilsvanor hos deltagarna. Nivåer av inflammationsmarkörer har också mätts i deltagarnas sparade blodprover. Enkäterna och blodproverna var insamlade flera år innan sjukdomsdiagnos.

Något om resultatet

Sammantaget visade dessa observationsstudier att kostmönster i viss mån kan bidra till utvecklingen av hjärtinfarkt och vissa typer av cancer. Ett kostmönster särskilt utvecklat för att fånga den inflammatoriska effekten av kost visade dock liknande svaga samband till cancer som ett kostmönster baserat på så kallad Medelhavskost. Möjliga skillnader mellan kvinnors och mäns kostvanor i relation till kroniska sjukdomar, och de bakomliggande orsakerna till dessa eventuella skillnader, skulle vara intressant att studera mer i framtiden. I vilken grad kronisk låggradig inflammation bidrar till sambandet mellan kost och utvecklingen av kroniska sjukdomar är svårt att fastställa utifrån Stina Bodéns resultat, men antagligen är det flera samverkande mekanismer involverade. Att främja en hälsosam och hållbar livsstil som innefattar aspekter av kosten utifrån det vi känner till idag, bör fortsatt vara den grundläggande målsättningen för att förbättra folkhälsan och förebygga kroniska sjukdomar.

Vad hoppas du att din forskning ska leda till eller bidra med?

– Just kostens eventuella inflammatoriska effekt och kopplingen till hälsa och sjukdom har fått ganska omfattande utrymme i vanlig media på senare år. Det finns bloggar och podcasts och en uppsjö av artiklar och böcker skrivna i ämnet, de flesta presenterade och skrivna av personer som inte själva har en förankring i forskningen, åtminstone inte i kostforskningen. Mycket av den mat som listas som ”anti-inflammatorisk” och ”inflammatorisk” i dessa artiklar och böcker är i sig mat som absolut kan anses vara hälsosam respektive mindre hälsosam utifrån vad vi känner till från tidigare forskning. Däremot menar jag att det inte finns tillräckliga belägg att säga att det är via inflammation som viss mat ger upphov till bättre respektive sämre hälsa. Inflammation är en viktig del av kroppens immunförsvar och ett väldigt komplext ämne att studera. Mina studier visade på svaga samband mellan kostmönster och risken för både hjärtinfarkt och cancer och de gav också svaga indicier för att inflammation är involverat i dessa orsakssamband. Därför är en av mina slutsatser att inflammation inte har den avgörande rollen för sambandet mellan kost och sjukdom utan att flera komplexa mekanismer sannolikt samverkar. Jag menar att vi fortsatt bör luta oss mot de allmänna evidensbaserade kostrekommendationer som finns i syfte att förebygga ohälsa och kroniska sjukdomar, oavsett vilka mekanismer som ligger bakom, slår Stina Bodén fast och fortsätter;

– Det är verkligen utvecklande och roligt att ägna sig åt forskning. Att kunna kombinera kliniskt arbete med patienter och forskning tycker jag i sig är väldigt bra även om det ibland kan vara svårt att få ihop ekvationen rent tidsmässigt. Man behöver i alla fall aldrig känna sig uttråkad, det är min erfarenhet. Man ska nog inte vara rädd för att jobba hårt och mycket om man vill bli forskare samt ha ett intresse av både de stora frågorna och de små detaljerna. Och så är det ju det här med pengar. Man kan inte forska utan finansiering så en viktig förutsättning är att kunna skriva bra anslagsansökningar utifrån de hypoteser och forskningsfrågor man har.

Ditt bästa tips till forskningssugna kollegor? Hur ska man tänka?

– Det behövs mer kostforskning, både för djupare kunskap om uppkomsten till sjukdom men också gällande nutrition för personer som är eller har varit sjuka. Till exempel förekommer både undernäring och övervikt som en följd av cancersjukdom, och det är också viktigt att ta reda på mer om dom sambanden för att kunna hjälpa individer till god hälsa och bättre livskvalitet. Jag har lärt mig massor med nya saker genom att ingå i en tvärprofessionell forskargrupp med många olika professioner. Med det som erfarenhet är forskning verkligen något jag vill rekommendera kollegor att prova om man får chansen, rundar Stina Bodén av.

Stina Bodén disputerar med sin avhandling med den engelska titeln Inflammation and risk of chronic diseases with a focus on colorectal cancer and the impact of dietary patterns fredag den 11 december kl.9:00 i Umeå. Disputationen halls på svenska.

Länk till avhandling Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Text: Lena Manneby & Foto: Stina Bodén