Cecilia Henricson, en av tre psykologer som jobbar på Brunflo hälsocentral. Foto: Sara Rönnberg

Brunflo går sin egen väg – med egna psykologer

Från röda siffror, hyrläkare som kom och gick och negativ stämning har Brunflo hälsocentral valt att gå sin egen väg – och vänt trenden. Till stor del tack vare ett nytt grepp kring den psykosociala enheten.

Hårdgranskning och digitalisering leder framåt

Liksom många andra hälsocentraler i regionen har Brunflo haft svårt att rekrytera läkare. Men genom idogt förbättringsarbete och en satsning på läkarmöten via nätet har man minskat trycket på läkarna.

Läs hela artikeln här.

Få har missat att Brunflo i höstas fick pris som Årets hälsocentral 2016. Det var det året som resultaten av hårt och idogt jobb började synas på riktigt.

– Från början var det kris och katastrof här, allt var så negativt. Det är fantastiskt att man kan gå från det till att bli årets hälsocentral. Jag trodde inte det var sant när vi fick priset! säger enhetschefen Maria Larm.

Storsatsning på psykologer

En framträdande roll i förbättringarna, och den nya väg som hälsocentralen slagit in på, har psykologerna Cecilia Henricson, Linnea Nilsson och Sofia Djusberg haft. De utgör den psykosociala enheten, som inom primärvården i Region Jämtland Härjedalen vanligen består av psykolog, kurator och psykiatrisjuksköterska.

– Det har varit en stor förändring för Brunflo. Behovet ser annorlunda ut i dag, det är större, och vi psykologer behöver göra mer i primärvården nu, berättar Cecilia Henricson.

I Brunflo erbjuds i dag flera olika behandlingsalternativ, både vetenskapligt förankrade gruppbehandlingar av stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom, samt evidensbaserad individinriktad psykologisk behandling. Man har också sömnskola och internet-KBT (iKBT).

– Tidigare har det inte funnits så många alternativ men nu tror jag att vi är ganska unika, till exempel i att vi har KBT-behandlingar över internet och gruppbehandlingar, säger Cecilia Henricson.

Flödesschemat visar den som tar emot samtal från patienter var de kan hänvisas, om det är bäst att de vänder sig till exempelvis kommunen eller barn- och ungdomspsykiatrin, eller om de ska bokas in för telefonrådgivning med Brunflos egna psykologer.

Flödesschema för att sortera patienter

En annan sak de infört är en typ av triagering som görs när en patient ringer eller kommer till hälsocentralen första gången och är i behov av psykosocial hjälp.

– Den som möter patienten – sjuksköterskan, sjukgymnasten eller läkaren – eller den telefonsjuksköterska som patienten ringer till kan boka in patienten för en telefonbedömning med någon av oss psykologer. Men de gör det först efter att de kikat igenom ett särskilt flödesschema vi tagit fram, förklarar Cecilia Henricson och visar ett inplastat A4-blad med rubriken ”Psykisk ohälsa? Var ska patienten?” (se bild ovan).

I schemat finns hänvisningar till exempel för patienter som är under 18 år, de ska vända sig till barn- och ungdomspsykiatrin; om patientens problem rör relationer, då ska den vända sig till kommunens familjerådgivning, och så vidare. I schemat är samlat hänvisningar och telefonnummer till bland andra kvinnojouren, Svenska kyrkan, Röda korset, Alkohollinjen och företagshälsovården.

Många får bättre hjälp på andra ställen

I en av ”bubblorna” i schemat finns en beskrivning av patienten som ringer in om ångest, nedstämdhet, oro, stress och utmattning – dessa är de som Brunflos psykologer ska ta kontakt med. De bokas in på första lediga telefontid med någon av de tre psykologerna så att de därefter kan gå vidare och se vilken behandling som blir bäst.

– Det är ganska många patienter som inte ska ha primärvårdens insatser och som blir bättre hjälpta på andra ställen. Med hjälp av detta checkar man av med patienten. Sedan är det så klart inte alltid jättetydligt – då bokar man in en telefontid med någon av oss tre. Vi har alla minst en telefontid om dagen, säger Cecilia Henricson och fortsätter:

– Från det första telefonsamtalet med oss blir det antingen hänvisning vidare, iKBT, gruppbehandling eller så sätts man upp på vår väntelista till individuell behandling.

Hur är det att jobba på det sättet?

– Vi trivs väldigt bra med att ha en bokad tid för patienterna. Tidigare gick mycket tid åt att försöka få tag i folk. Och det är inte så ofta när man ringer upp en person som den har tid att prata en halvtimme mitt i vardagen. Det är inte så jättekul att bli uppringd på jobbet och sitta bland kollegor och svara på psykologens frågor. Det har gjort stor skillnad att man vet att man får tag i patienten och att den har avsatt en stund, säger Cecilia Henricson.

Dessutom poängterar hon att de efter det inledande telefonsamtalet har en bas att utgå från när en patient kallas från väntelistan till en bokad tid med psykologen på hälsocentralen.

– I nuläget är det längst väntetid till individuell behandling. När vi då kallar behöver vi göra en uppdatering av läget men den behöver inte bli lika omfattande och ta lika mycket tid som om man inte hade haft den första telefonkontakten.

Text & Foto: Sara Rönnberg

1 av 2 gillar detta

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN

Postadress: Box 654, 831 27 Östersund
Fakturaadress: Box 910, 831 29 Östersund
E-post: region@regionjh.se
Telefon: 063-14 75 00 (växel)
O
rg. nr: 232100-0214