Labbmiljö där ett par handskbeklädda händer hanterar prover ur ett provrör med hjälp av en pipett

Den labbmiljö där proverna för covid-19 hanteras

Covid-19 Dataportal ska påskynda forskningen

- Som Region Jämtland Härjedalens biobankssamordnare känner jag mig stolt över att vi är en del av detta nationella register för provsamlingar, som syftar till att underlätta forskningen om covid-19 och likaså stimulera till samarbeten på forskningsfronten, konstaterar Agneta Lindberg forskningssjuksköterska på Kliniskt Forskningscentrum KFC-Z och tillägger;

- Till största delen beror detta på vår fantastiska personal på laboratoriemedicin, som arbetar praktiskt med biobankningen.

Det hon pratar om är ett nationellt provsamlingsregister med information om biobanker samt provsamlingar med prov relaterade till covid-19. Själva registret över landets provsamlingar finns på en portal som heter COVID-19 Data Portal SWEDEN. Samtliga covid-19 provsamlingar som finns registrerade här finns i regionernas lokala biobanker. När så till exempel en forskare tror sig kunna ha nytta av information från och prover från en provsamling ansöker hen om att få ta del av detta. Innan proven kan göras tillgängliga för forskning krävs ett godkännande av Etikprövningsnämnden för det aktuella forskningsprojektet.

- Registret innebär också en möjlighet för biobanker och ansvariga för provsamlingar att synliggöra covid-19 relaterade provsamlingar för just forskning. Information om provsamlingar laddas kontinuerligt upp i portalen, förklarar Elisabeth Norén som är nationell koordinator för biobanksstrategi och koordinator för samordnad utökad biobankning av covidrelaterade prov hos Biobank Sverige.

Vetenskapsrådet satsar stort

Det här arbetet med provsamlingsregistret är en del av en större satsning från Vetenskapsrådet. Syftet är att koordinera insamling av och tillgängliggörande av prov kopplade till covid-19. Omgång 1 av medel för detta ändamål är redan fördelade.

Samverkan, samarbete och nationell förankring - viktiga nyckelord

Hela frågan andas samarbete på nationell och lokal nivå. Såväl Elisabeth Norén som Agneta Lindberg påtalar vikten av både helikopterperspektivet med ekonomiska medel från Vetenskapsrådet och hela vägen fram till hur frågan hanterats på lokal nivå i Region Jämtland Härjedalen.

Lätt lyfta frågan och få ett positivt beslut.

Agneta Lindberg framhåller hur lätt hon upplevt det vara att få gehör för den här frågan i organisationen. Vägen vidare via Kerstin Silver, personalansvarig på laboratoriemedicin, gick lika smidigt, och resulterade i att en undersköterska på laboratoriemedicin genast också blev en viktig person i processen. Det är undersköterskan som arbetar med biobanken hands on. Hon tar proverna och pytsar över dem i små och mindre rör, skriver in dem i vårt lokala register och placerar sedan rören i frysen. Även infrastrukturen för it byggdes om för att reducera antalet knapptryckningar maximalt. Biobankningen kapade på så sätt värdefulla sekunder i själva inmatningsprocessen.

Biobank – vad är det?

Det är biobankslagen som styr vad man får göra och inte göra. På klarspråk handlar det om att man sätter in biologiskt material i frysar. Det är delar av blod som placeras i frysen i en så pass kall temperatur att ämnena i blodet ska hålla sig så stabila att man ska kunna plocka ut proverna ur frysen vid ett senare tillfälle för att göra någon sorts analys och titta på provet. Man biobankar även väldigt mycket vävnad, cancermaterial, för patologernas räkning. Företrädesvis för patientens egen vård och behandling, men även för eventuell framtida forskning. Biobanker finns lokalt över hela landet, men även vissa större samlingar såsom Biobank Norr som finns i Umeå. Här förvaras vissa prover som tillhör region Jämtland Härjedalen, främst på grund av avsaknaden av stora frysanläggningar på lokalplanet. På Östersunds sjukhus finns tumörprover sparade så långt bak i tiden som från 1940-50talen. När man som patient lämnar prover får man lämna sitt informerade samtycke vilket innebär att mina prover får användas för kvalitetssäkring, metodutveckling och eventuell forskning i framtiden, och inte enbart för min egen vård och behandling. Om en forskare vill använda sig av mitt prov måste hen ansöka om detta hos Etikprövningsmyndigheten.

Biobanken för Covid-19

När man analyserat ett covidtest för att utröna om personen i fråga är positiv eller negativ så blir det alltid visst biologiskt material kvar. Istället för att bara kasta detta flyttas de alltså numera över till nya rör och placeras i frysen. Innan det kan göras måste varje patient ha blivit tillfrågad och givit sitt allmänna samtycke. Ursprungligen tas ju proverna för vårdens räkning, men i och med samtycket kan proverna nu sparas för framtiden.

Det handlar alltså om blodproven i armen som tas för att utröna om man har antikroppar eller inte.

När frågan om att börja spara prover kom från Folkhälsomyndighetens sida var Agneta Lindberg tidigt med på bollen och såg till att frågan om samtycke lades till när regionens personal provtogs.

- Jag insåg synergieffekten direkt, att om vi är smarta här så kan vi också spara alla dessa personalprover, berättar Agneta Lindberg.

Utökad biobankning i framtiden

I regionen finns även beslut tagna på att när resurserna finns och tiden räcker till får man även biobanka PCR-testerna (pet i näsan och hals samt salivprov) samt extra blodprover som då får tas på inneliggande patienter som vårdas för Covid-19. Dit har man inte hunnit idag, men ambitionen finns.

- I dagsläget kan vi till exempel använda de prover som vi har sparade till att undersöka om viruset ser olika ut på olika platser i landet, är det av olika stam? förklarar Elisabeth Norén och fortsätter;- Men just nu gäller det att vi samlar på oss prov. För när vågen är över så är den över och vi kan inte samla prover i efterhand när det gäller covid-19. Så fullt fokus på det, även om vi inledningsvis inte kunde ana att perioden med smitta skulle bli så lång.

Biobank Sverige stöttar

Från Biobank Sveriges sida har man redan från början haft en ambition att stötta i nationell samordning, för att få till någon variant av harmoniserad insamling. Så att det samlas liknande provtyper över hela landet. Man har byggt en struktur och en plattform för en god forskningsstruktur. Pengamedel sköts till från Vetenskapsrådet för att på så sätt kunna säkra den nationella biobankningen avseende covid-19. Fokus har också varit att hela landet ska med, inte bara de stora forskningssätena. Om man ska kunna få kunskap om covid-19 måste man veta hur det ser ut i hela Sverige. Biobank Sverige har också månat om djupet av provet, det vill säga att även samla in prover på avföring, spinalvätska, plasma med mera.

- 17 av 21 regioner deltog i omgång ett, och det tycker jag är ett bra resultat konstaterar Elisabeth Norén. Som självklart hoppas få med sig de återstående fyra i omgång två.

Framtida forskning

Både Agneta Lindberg och Elisabeth Norén tror att forskningen om covid-19 kommer att ta fart.

- Som forskare är du ju genuint nyfiken, och detta är ett område som nästan är helt outforskat. Det är som ett tomt utrymme av kunskap som ska fyllas, tänk så häftigt att som doktorand få grotta ner sig där ingen fråga ännu är besvarad! Vilken forskardröm! Rundar Elisabeth Norén av.

Text & Foto: Lena Manneby

3 av 4 gillar detta