Först i Sverige att stoppa utsläpp av anestesigaser
Östersunds sjukhus är först i Sverige med att samla in miljöfarliga anestesigaser i stället för att släppa ut dem i atmosfären. I ett pilotprojekt ska gaser som används för att söva patienter under operationer återvinnas och användas igen.
– Det här är den första installationen vi gör i Sverige, så det är nytt inte bara för er, utan även för oss. Vi får lära oss det här tillsammans!
Det säger Christine Solberger från medicinteknikföretaget Baxter när hon träffar läkare och sjuksköterskor som jobbar på centraloperation på Östersunds sjukhus. Hon och hennes kollega Ann Högfeldt Enarsson kör under ett par dagar genomgångar av företagets system för insamling av anestesigaser i en operationssal på sjukhuset.
Ett slutet kretslopp
När patienter som opereras sövs ner så har anestesigaserna som patienterna andas ut hittills släppts direkt ut i atmosfären. På Östersunds sjukhus har gaserna gått från operationssalarna ut genom en skorsten på sjukhusets tak, vilket är problematiskt. Gaserna har flera gånger högre klimatpåverkan än koldioxid. Ämnena påverkar både det markbundna ozonskiktet och koldioxidnivåerna i atmosfären.
Under ett pilotprojekt som pågår i sex månader ska nu anestesigaserna sevofluran och desfluran i stället samlas in via ett filter.
– I stället för att gaserna åker ut och bidrar till den globala uppvärmningen så fångas de in i en kanister. När den är full tar vi hand om den och återanvänder gasen, så det blir ett slutet kretslopp, förklarar Christine Solberger.
Gaserna kan användas igen
Det överskott av anestesigas som patienten andas ut under en operation leds via en plastslang in i ett filter; en plastburk fylld med aktivt kol gjort av små, förkolnade bitar av kokosnötter. Gasmolekylerna fastnar på kolet och stannar i filtret.
När kolfiltret är mättat skickas burken tillbaka till Baxter som i sin tur återvinner gasen genom att hetta upp kolet. Gasmolekylerna släpper då från kolet och kan tappas upp på nya gasflaskor för att återanvändas igen. De olika gastyperna släpper från kolpartiklarna vid olika temperaturer, vilket gör att det går bra att återvinna olika anestesigaser från samma filter.
– På det här sättet har vi nästan hundra procents möjlighet till återvinning. Det blir en miljövinst både lokalt här hos er och för oss. Samtidigt kan vi hålla ner priset på gasen vi återvinner, säger Christine Solberger.
"Ett bra steg framåt"
Tekniken för återvinning av anestesigaser finns i dagsläget på några enstaka sjukhus i övriga europeiska länder – men Östersunds sjukhus blir först att använda tekniken i Sverige, till stor del tack vare att personal från centraloperation varit på tårna och satt ihop en arbetsgrupp för projektet under ledning av anestesisjuksköterskan Toni Jonsson.
En av dem som ingår i arbetsgruppen är Josefine Bergstrand, även hon anestesisjuksköterska på centraloperation:
– Det känns bara roligt det här. Det har varit mycket prat om att gaserna försvinner ut i atmosfären och att det inte är bra för miljön, så det känns som ett bra steg framåt att jobba med det, säger hon.
Josefine Bergstrand har varit med under demonstrationerna av tekniken i operationssalarna, som visat att det är lätthanterligt för henne som anestesisjuksköterska att byta ut filterburkarna under en pågående operation, om det skulle behövas.
– Det kommer inte vara ett stort hinder, vilket känns bra. Och nu ska vi ju se hur vi kan jobba med filtren.
I Östersund har tekniken med gasfiltren installerats i två operationssalar till att börja med. Planen är att utöka och installera dem i alla salar på centraloperation framöver.
Intresset stort i Sverige och världen
I dagsläget används ganska små mängder av gaserna sevofluran och desfluran i Region Jämtland Härjedalen, som är en av de regioner som använder minst mängd av gaserna i Sverige. Det säger Åsa Paletun, miljöstrateg inom Region Jämtland Härjedalen:
– De här två anestesigaserna motsvarar ungefär två procent av regionens totala koldioxidutsläpp från resor, transporter, energianvändning och så vidare. Men även om det är en relativt liten andel så är ändå varje undvikbart utsläpp, stort som litet, att föredra.
Enligt Baxter är intresset för tekniken stort både i Sverige och världen. Går allt som det ska så kan pilotprojektet i Östersund bli ett gott exempel som kan spridas vidare till andra sjukhus.
– Det finns mycket att vinna på att hjälpa till att testa och sprida det goda exemplet så att så många som möjligt både i Sverige och globalt inför metoden. Så även om det är viktigt för oss att minska våra egna utsläpp så ser jag att den största vinsten är om vi kan hjälpa till att sprida exemplet så att fler hakar på, säger Åsa Paletun.
Text: Sara Rönnberg
Foto: Sara Rönnberg, Åsa Paletun
Anestesigasernas påverkan på klimatet
- För att räkna ut anestesigasernas växthuseffekt, alltså hur de påverkar klimatet negativt, så kan man räkna om till så kallade koldioxidekvivalenter. Detta visar hur många kilogram koldioxid som ämnet motsvarar i klimatpåverkan. Så här blir omräkningen av klimatpåverkan för olika anestesigaser:
Ämne | Emissionsfaktor | Enhet |
Lustgas | 265 | kg CO2/kg |
Sevofluran | 325 | kg CO2/liter |
Isofluran | 731 | kg CO2/liter |
Desfluran | 2551 | kg CO2/liter |
- Under 2020 använde Region Jämtland Härjedalen 72 liter sevofluran och 1 liter desfluran. Det motsvarar drygt 27 ton i koldioxidekvivalenter.
- De totala koldioxidutsläppen för hela Region Jämtland Härjedalen var samma år 1 189 ton.
- I alla Sveriges regioner användes under år 2020 totalt 4 891 liter sevofluran, 585 liter desfluran och 138 liter isofluran. Det motsvarar sammanlagt 3 183 ton koldioxidekvivalenter.
- Även lustgas, som används som smärtstillande läkemedel vid till exempel förlossningar, påverkar klimatet när den släpps ut. I Region Jämtland Härjedalen är en anläggning på gång för att ta hand om lustgas från förlossningsavdelningen på Östersunds sjukhus.