14 personer sitter i en soffa bakom en kvinna som sitter framför dem på en stol och tittar in i kameranFörstora bilden

Delar av den sammansvetsade personalstyrkan på Brunflo hälsocentral. Från vänster: Lotta Holm, diabetessjuksköterska, Anneli Näsström, undersköterska, Malin Holmström, sjuksköterska, Görel Eriksson, lokalvårdare, Cecilia Palmgren, distriktssköterska, Anders Holmström, sjukgymnast, Sofia Djusberg, psykolog, Renée Hovdeby, sjukgymnast, Gerd Lindström, medicinsk sekreterare, Elisabet Hansson, medicinsk sekreterare, Ola Wirdebäck, psykologstuderande, Margaretha Edlund, distriktssköterska, Kattis Eriksson, undersköterska, Cecilia Henriksson, psykolog. Längst fram sitter Maria Larm, enhetschef. Foto: Sara Rönnberg

Hårdgranskning och digitalisering leder framåt

Liksom många andra hälsocentraler i regionen har Brunflo haft svårt att rekrytera läkare. Men genom idogt förbättringsarbete och en satsning på läkarmöten via nätet har man minskat trycket på läkarna.

Förstora bilden

Brunflo går sin egen väg – med egna psykologer

Från röda siffror, hyrläkare som kom och gick och negativ stämning har Brunflo hälsocentral valt att gå sin egen väg – och vänt trenden. Till stor del tack vare ett nytt grepp kring den psykosociala enheten.

– När man sitter i telefon och bokar patienter och det inte finns så många läkartider så känns det ibland som att skjuta en snöboll som bara växer och blir större framför sig. Man får be patienter vänta eller ge egenvårdsråd – och de blir missnöjda och oroliga att de aldrig kommer att få läkartid eller rätt bedömning, säger Maria Larm.

– Men det är ju inte alltid till läkare de ska. Fast det förstår man inte alltid om man inte är vårdutbildad, utan då vill man ha den högsta kompetensen, fortsätter hon.

Maria Larm tog över chefsuppdraget i Brunflo 2015 efter att ha jobbat på hälsocentralen sedan 2007, först som distriktssköterska och senare på BVC. I samband med det började hon rulla igång ett stort förändringsarbete.

Ett huvudresultat av det har blivit att skapa riktade mottagningar, något man kom fram till bland annat genom att titta på vilka patienter hälsocentralen har – och genom att ta hjälp av patientråd för att ta reda på vad patienterna tyckte kunde bli bättre.

Nu finns en sårsjuksköterska, en diabetessjuksköterska, en astma- och KOL-sjuksköterska och två sjuksköterskor som har hand om hypertonimottagning för patienter med högt blodtryck.

– Vi har många kroniskt sjuka patienter – nu får de en kontinuitet med samma sköterska och rätt sorts vård – och när de behöver läkarkontakt så bokar deras sköterska in den. Då blir det kanske en gång per år eller var tredje år, säger Maria Larm.

Lättakuten ger bättre flöde

I februari 2016 öppnade Brunflos lättakut dit patienter som tidigare bokats in på hälsocentralens akuta tider hänvisas. När patienter kommer till lättakuten görs triageringen, alltså prioriteringen och sorteringen av patienternas vårdbehov, utifrån RETTS – ett arbetssätt som bland annat akutmottagningen på Östersunds sjukhus använt länge. Efter att ha provat sig fram så fungerar lättakuten i dag bra, berättar Maria Larm:

– Vi ser att vi får ett helt annat flöde än när vi sitter i telefon och ska boka in på akuta tider. Då kan patienten tycka att den ska till en läkare – men går man efter bedömningarna i RETTS så ser man att många av dem kommer få lika god vård av sjuksköterskorna och inte alltid behöver komma till en läkare.

Förstora bilden

Maria Larm, enhetschef

Vad är ditt råd till andra hälsocentraler?

"Det är många som ska in i förändringsarbete nu. När man gör det ska man göra det successivt. Även om vi utvecklat en modell kan man inte bara ta den och tro att man ska göra på samma sätt. Man får testa och växa in i arbetsuppgiften.

Det måste få ta tid. Man måste helt enkelt ha ett tålamod utan dess like. Och så måste man verkligen tro på det man gör – då kommer man långt."

Granskar hyrläkarnas kvalitet

I och med att majoriteten av läkarna på hälsocentralen varit, och fortfarande är, hyrläkare så har man tagit fram det som kallas Brunflodokumentet, något som väckt nationellt intresse och som enhetschef Larm föreläst om hos bland andra Sveriges kommuner och landsting, SKL.

– Från början var det på runt fyra sidor, nu är det ett helt dokument fullproppat med information om hur vi jobbar, våra rutiner och riktlinjer och allt läkarna ska tänka på när de kommer hit. Hyrläkarna kommer inte in i våra system och kan inte ta del av de hjälpresurser som finns i systemet. Då är Brunflodokumentet en hjälp, förklarar Maria Larm.

En annan speciallösning som enhetschefen infört är en kvalitetsgranskning av hyrläkarna. Utför de inte ett gott arbete så kräver hälsocentralen pengarna tillbaka.

– Håller läkare inte måttet så kan du ifrågasätta deras kvalitet och att de inte producerar det de bör producera. Då kan man kräva en kreditfaktura av bolagen, säger Maria Larm och lägger till:

– Jag tror det här har att göra med att jag drivit företag själv tidigare. Annars hade jag nog inte tänkt så.

Sammantaget har hälsocentralen styrt över mer av verksamheten till fast personal. Trots sitt beroende av hyrläkare har man fått bättre kontinuitet och tillgänglighet som gynnar patienterna och patientsäkerheten – och ger rejäla besparingar ekonomiskt.

Men ingen är perfekt, vilket man faktiskt gjort till en del i framgångsreceptet i Brunflo.

– Vi skriver flest avvikelser i hela regionen. Vi är väldigt självkritiska och vänder på varenda sten och funderar på om gör vi rätt saker, säger Maria Larm.

– Om till exempel telefonin hänger sig så skriver personalen en avvikelse. Har vi inga läkartider – ja, då får jag massor av avvikelser i min inkorg – ibland är det så jag håller på och svimmar! Men det är enda sättet att få en förändring, att personalen är på tå och påtalar problemen. Det handlar inte om att gnälla utan om att se systemfel. För det är det som gör att regionen blöder.

Förstora bilden

Malin Holmström, sjuksköterska och teamledare

"Jag jobbade här en sväng 2011 men sökte mig aktivt tillbaka och har nu varit här sedan februari. Jag ville tillbaka dels för att jag brinner för e-hälsa och att utveckla den, dels trivdes jag väldigt bra här.

Jag gillar det breda tänket. Jobbar man på sjukhuset är det klinikbundet och det blir lätt att man missar helheten, det gör man inte här. Här är det allt och lite till. Man får sätta sin kompetens på prov hela tiden och hela tiden utvecklas. Man blir aldrig mättad."

Läkare via nätet ger trygghet

Trots allt förbättringsarbete som gjorts – eller kanske tack vare det – har Brunflo valt att vara först ut som testpiloter när det gäller digitalisering av vården. Sedan förra våren har patienter listade i Brunflo haft möjlighet att träffa läkare via nätet.

– Vi fyller nästan alla tider, säger Malin Holmström, sjuksköterska och teamledare.

Läkaren via nätet kan ta den typ av besök som inte kräver en fysisk undersökning, som till exempel olika utredningar, svar på röntgen och prover eller patienter med ångest- eller sömnproblem.

– Många gånger är det positivt att kunna träffa patienten i dess hemmiljö. Det kan ge en mer rättvis bild än om de kommer hit, till en institution, där de ska rättas in i mallen, sitta i ett väntrum och kanske må dåligt – och sedan försöka få ur sig det de ska under det korta besöket hos läkaren, fortsätter Malin Holmström.

Sedan starten av testet för knappt ett år sedan har nätbesöken hunnit bli uppskattade av Brunflos patienter – och de virtuella tiderna har gett hälsocentralen möjlighet att effektivisera ännu mer.

– Jag vet inte vad vi skulle göra utan de här tiderna. De är jättebra för patienter som kräver ganska mycket resurser till en och samma läkare. Skulle man se vad alternativet skulle vara, att de skulle komma och träffa olika stafettläkare, så skulle det inte generera någon trygghet i patientsäkerheten, det skulle bli uppsplittrat. Det här ger en möjlighet att vara så effektiv som möjligt, så jag är väldigt glad att vi har det här, säger Malin Holmström.

Text & Foto: Sara Rönnberg

4 av 6 gillar detta