En profilbild på en person i mörk kostym och skägg som står i en upplyst korridorFörstora bilden

Jan Lehmann

Jan Lehmann - en av nio i den nationella arbetsgruppen proktologi

- Jag känner mig väldigt, väldigt taggad inför det här arbetet! Framför allt att få bidra litet grann med tankar kring hur vi kan förbättra den proktologiska vården!

Ny i NAG! Så kan man också förkorta det hedersamma uppdrag som Jan Lehmann, överläkare, kirurg och proktolog på Östersunds sjukhus, nyligen blivit förordnad. Proktologin i landet behöver stramas upp, och det är i det arbetet Jan Lehmann kommer att spela en viktig roll.

- Jag tyckte det var kul att även en glesbygdsproktolog fick vara med, säger han med glimten i ögat.

Det hela började med en förfrågan från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, där ett uppdrag är att sträva efter att vården över landet ska vara likvärdig oavsett vart du bor. SKR gav i uppdrag till NPO, det Nationella Programområdet för kirurgi och plastikkirurgi, att göra en förundersökning. År 2020 genomförde därför NAG en inventering, via en enkätstudie, inom område proktologi, för att få en bild av hur vården ser ut i landet. Då upptäckte man att det är gigantiskt stora skillnader i vårt land avseende den proktologiska vården. Detta handlar alltså om åkommor som hemorrojder, fistlar, läckage- eller tömningsproblem.

- Proktologin som specialisering är inte något särskilt glamoröst och eftertraktat område för kirurger, berättar Jan Lehmann och fortsätter;

- För egen del kom jag i kontakt med proktologin redan under min tid som AT-läkare, och jag tyckte genast att det var både intressant och roligt. Det här är en stor patientgrupp som genomgår ett stort lidande och som med förhållandevis små åtgärder kan få sin livskvalitet höjd rejält.

Hur göra proktologin mer attraktiv?

Jan Lehmann kan bara konstatera att så som läget ser ut just nu noterar han att många kollegor bland landets mag-tarmkirurger drar i väg till de stora glamorösa sjukhusen och deras cancerkirurgi, när de nått ett visst steg i sina karriärer.

Som ett första steg i uppstramningen av Sveriges proktologi har en grupp med proktologiskt intresserade bildats. Här ingår sammanlagt nio personer. Sex kirurger, en medicinare - gastroenterolog, en sjuksköterska – stomiterapeut och en fysioterapeut med specialisering på bäckenbotten. Gruppens arbete startar på allvar i höst, och Jan Lehmann representerar norra Sverige. Steg ett för gruppen blir att göra en grundlig inventering av vad som görs inom specialiseringen i vårt land. Vad finns det för behov och vad görs i landets regioner? Samla in valida data helt enkelt. I fas två ska gruppen fundera över hur man ska få proktologin att bli litet mer attraktiv för landets magtarmkirurger. Kan en subspecialisering vara en del av svaret? I många länder inom EU är det redan verklighet. I gruppens arbete ingår även att fundera över om vissa proktologiska ingrepp ska centraliseras framöver. Det vill säga att alla ingrepp inte ska utföras på alla landets sjukhus. I fas tre ska gruppen ta fram nationella behandlingsriktlinjer samt eventuellt bygga upp register för att på så sätt strama upp forskningen inom detta område.

- I Sverige har vi register till nästan allt, men inte inom det proktologiska området, säger Jan Lehmann och fortsätter;

- Det tar lång tid att bygga upp ett sådant register, men för den framtida forskningen och behandlingen skulle det verkligen vara önskvärt.

Campus vände kurvan uppåt för Jämtlands del

- Jag känner mig väldigt, väldigt taggad inför det här arbetet! Framför allt att få bidra litet grann med tankar kring hur vi kan förbättra den proktologiska vården!

Jan Lehmann berättar att i vårt län var just de proktologiska patienterna den sämst prioriterade gruppen under många år. Det var ”rumporna” som ströks först från centraloperation när mer prioriterade patienter kom in. Vissa veckor upp till 70 procent av de proktologiska patienterna. Men allt sedan man kunde flytta upp dagkirurgin för denna grupp upp till Campus har köerna kunnat betas av i en rasande takt. Från en väntetid på runt 18 månader till dagens i snitt 42 dagar från första mottagningsbesöket fram till operation. Ett imponerande stort lyft helt enkelt. På Campus operation kan man även idag låta yngre kollegor mängdträna och få operera i lugn och ro under överseende av erfarna kollegor, såsom till exempel Jan Lehmann.

- Det här arbetskonceptet - att skaffa en enhet enbart för planerad kirurgi - skulle kunna passa för många andra sjukhus i vårt land. Det kan mycket väl bli vårt bidrag till NAG, konstaterar Jan Lehmann avslutningsvis.

Text & Foto: Lena Manneby

6 av 8 gillar detta