Livsviktiga larmrutiner klara
Vad gör du om en person faller ihop livlös framför dig i sjukhusets kulvert eller i sjukhusentrén? Vem ska du larma, vilket nummer ska du ringa? Frågorna är många om det värsta händer, och hittills har svaren varit oklara. Men nu är frågan utredd, en lösning framtagen och från och med den 15 februari faller pusselbitarna på plats!
- Det känns fantastiskt att vi nu efter så många år utan rutiner för detta faktiskt är i mål, och att detta förhoppningsvis ska fungera bra framöver, konstaterar en nöjd Marianne Nilsson patientsäkerhetssamordnare och den som projektlett det hela.
Fokus på kulvertsystemet och entrén
Arbetsnamnet för projektet har varit ”Akut sjuk i allmänna utrymmen”, och man har i ett första skede fokuserat på två större utrymmen där det inte finns så kallade hjärtlarm inmonterade, nämligen kulvertarna under sjukhuset och sjukhusets entré, när receptionen är obemannad. Ett hjärtlarm fungerar så att när någon larmar via en knapptryckning går larmet direkt till anestesiläkare, medicinläkare och sjuksköterska från hjärtintensiven som då omedelbart beger sig till platsen för larmet.
- Vi har koncentrerat oss på kulvertsystemet och sjukhusets entré nu inledningsvis. Här rör det sig patienter men även medarbetare som förflyttar sig mellan olika platser, eller arbetar, inom kulvertsystemet, säger Marianne Nilsson och fortsätter;
- Vi kommer att utvärdera det hela om ett år, och därefter ta ställning till om samma system ska införas även i andra delar av sjukhusets lokaler som saknar ett så kallat hjärtlarm. Till exempel hus 2 och 3, där administrativ personal arbetar idag.
Skyltar ersätter knapplarmen
Ett larm från kulverten eller entrén kommer att tas omhand precis på samma sätt som om man tryckt på ett hjärtlarm. Det är samma personal som larmas ut. Skillnaden blir att informationsskyltar ersätter knapplarmen. På skyltarna står vilket telefonnummer man ska larma via, vart i målpunktsystemet man befinner sig och en uppmaning om att stanna kvar på platsen. Skyltarna finns på både svenska och engelska. Du hittar skyltarna i närheten av de olika så kallade målpunkterna. Målpunkter kan enkelt förklaras som de platser på sjukhuset där det finns hisshus.
Stanna kvar på platsen
Växelpersonalen är också utbildade och införstådda i de nya rutinerna, om och när de får ett larm. De kommer då bland annat att be den som ringer att stanna kvar på platsen tills dess att hjälp nått fram. Den personal som larmas har fått öva, och med andra ord sprungit iväg på testlarm. Till sin hjälp har personalen även fått små inplastade kort med en skiss över sjukhusets olika så kallade målpunkter samt en baksida med förklaringar på närliggande lokaler till de olika målpunkterna. Till exempel kan man läsa att målpunkt A på plan 6 innefattar receptionen på sjukhuset. Målpunkt J innefattar fastighet på plan 2, kostavdelningen på plan 3 och matsalen belägen på plan 4, och så vidare. Allt för att kunna fokusera på att snabbt nå fram dit hjälpen behövs, utan att behöva tveka på vart exakt man ska bege sig.
Endast vid allvarlig och plötslig sjukdom
Marianne Nilsson tror inte att det kommer att röra sig om många larm per år, kanske i snitt 2-5 per år. Det är också viktigt att känna till att man bara ska larma om man misstänker allvarlig, plötslig sjukdom så som hjärtinfarkt, stroke eller hjärtstopp. Skulle någon råka ut för ett allvarligt trauma eller en skada, till exempel ström genom kroppen eller en större sårskada, kan larmnumret också användas. Men skär man sig i handen på en kniv är det ett besök på hälsocentralen eller akutmottagningen som gäller, precis som alltid.
Text & Foto: Lena Manneby