Många vill bidra med produkter till vården
Region Jämtland Härjedalen har fått in över hundra erbjudanden från företag som vill bidra med material till hälso- och sjukvården i coronatider.
Dagarna efter påskhelgen började arbetet på allvar med att sammanställa och sålla bland de många erbjudanden som kommit in till Region Jämtland Härjedalen. Via webbsidan regionjh.se/hjalpvarden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har producenter och leverantörer av material som kan användas i vården fått anmäla sitt intresse och skriva ner vad de skulle kunna bidra med.
– Jag har en lista med 94 erbjudanden – och har dessutom mellan 10 och 15 till i mejlkorgen från i dag som jag inte hunnit titta igenom än, säger Ingela Jönsson, utredare som fått uppdraget att leda processen.
Ingela Jönsson kallade på tisdagen till ett första möte för att försöka komma vidare med hur regionen ska hantera alla inkommande erbjudanden. En grupp bestående av representanter från inköp- och upphandlingsenheten, HR-enheten, centralförrådet samt regionöverläkare, regionjurist och huvudskyddsombud från vårdfacken har samlats ihop för att fundera över hur processen kan gå till.
Leverantörer ska kvalitetssäkras, produkter och material ska utvärderas. Erbjudandena ska helt enkelt klara sig igenom en första kvalificeringsomgång.
– Det är viktigt att vi har alla möjliga funktioner i rummet när vi pratar om de här sakerna så vi får så bra värdering av dem ur alla möjliga slags synvinklar. Bland dem är vårdhygien en av de viktigaste. Även om brådskan är ganska stor ska vi inte tumma på kvalitén, säger Ingela Jönsson.
Initiativ att sy munskydd
Till tisdagens möte bjöds även leverantörer in som fick presentera sina idéer för arbetsgruppen. Bland dem fanns bland lokala företag och enskilda firmor som kan leverera bland annat förkläden, handdesinficeringsmedel och visir i plast.
Urvalet av de företag som hittills är med i processen är gjort utifrån att de har en produkt som antingen finns i eller tillverkas i Sverige – det på grund av att regionen behöver veta att leveranser kan göras omgående.
En av leverantörerna på plats var Tina Stafrén från textilföretaget Frösö handtryck som dels hade med sig ett förslag på en skyddsrock som företaget sytt upp av plastat frottétyg, dels ett enklare munskydd, eller munbeklädnad som Tina själv kallar dem, i vitt bomullstyg.
– Vi har tagit ett eget initiativ att sy munbeklädnader och tänkte att ni kunde rådge oss om vi ska fortsätta med det eller inte. Vår hållning är att vi bara gör det här om någon bedömer att de här skulle kunna användas, kanske i ett läge där det inte finns några andra munskydd, förklarar Tina Stafrén.
För att sy upp munbeklädnaderna har företaget mellan 60–70 hemsömmerskor som är beredda att hjälpa till.
– Om ni tror att det kan vara bra att ha en sådan här låda vid något tillfälle så kan vi få fram runt 1 800 i bomullstyg på en vecka. De har vi tänkt skänka till den som behöver dem, fortsätter Tina.
"Tack men nej tack"
Idén att sy munbeklädnader i tyg fick en hel del uppmärksamhet i lokala medier när det offentliggjordes. Men trots den goda idén är skyddet i textil inte tillräckligt beprövat när det kommer till användning inom hälso- och sjukvården. Inte heller skyddsrocken i plastad frotté hamnade på regionens inköpslista i nuläget, framför allt på grund av att det inte finns tillräckliga rutiner för att tvätta den typen av skyddskläder.
– Ett jättefint initiativ men nej tack just nu, blev svaret från Ingela Jönsson efter textilföretagets dragning.
Tina Stafrén har förståelse för beslutet utifrån hur läget är i dag.
– Men det känns lite blandat. Det är så många larm i medier att det är många vårdställen där det inte finns tillräckligt med skydd, och att de är oroliga. Vår tanke med munbeklädnaderna är främst att de ska fungera som ett alternativ till inget skydd alls, för att dämpa droppsmitta från den som bär det, och är mer tänkt till hemvård eller äldreomsorg.
Har ni andra intresserade som kan ha nytta av munbeklädnaderna?
– Ja, vi har ett omsorgsboende som fått femtio stycken och har bett om fler. De känner att de fyller en funktion. De får så klart inte ge en falsk trygghet – men om man följer övriga hygienregler så tror jag att det kan ge en trygghet till den som jobbar ändå, eller till brukarna när någon kommer in till dem. Kommer det en nysning eller saliv så är det ändå något som stoppar det.
Text & Foto: Sara Rönnberg