Mer tillgänglig, detaljerad och patientcentrerad vård – så fungerar egenmonitorering

Egenmonitorering är en form av vårdstöd som växer med teknikens utveckling och blir mer tillgänglig för patienter. Men vad innebär egentligen egenmonitorering för patienten? På vilket sätt kan en möjlighet att bevaka sin egen hälsa från hemmet gynna vården?

Inom Region Jämtland Härjedalen erbjuder i dag åtta hälsocentraler egenmonitoreringsmöjligheter för de med högt blodtryck, hjärtsvikt, diabetes och KOL. Fler mottagningar kan komma att erbjuda detta i framtiden

Att arbeta med egenmonitorering innebär att patienten utrustas med rätt verktyg som exempelvis en app till telefonen, blodtrycksmätare, våg eller annat beroende på sjukdomsbild och vårdplan för att mäta utvalda värden från hemmet. Patienten utför dessa mätningar och registrerar sina värden i appen. Därefter kan vårdgivaren se dessa värden då de, med patientens godkännande, har tillgång till denna information via sin del av plattformen och kan därför följa patientens hälsa på distans. Alltså, samma kontroll som en vårdgivare hade utfört på patienten om de gjort ett fysiskt besök hos sin vårdgivare kan utföras från hemmet på ett smidigt sätt av patienten själv, efter patientens behov och ordination, utan att patienten behöver hitta tid i vardagen för att transportera sig till sin vårdcentral eller sjukhus för att genomföra dessa korta kontroller.

När patienten får möjlighet att utföra dessa mätningar från hemmet och gör detta regelbundet skapas automatiskt ett mer detaljerat underlag för vårdgivare att referera till vid en eventuell försämring av patientens hälsa än vad sporadiska besök gör. Vårdgivare får chansen att fånga en försämring i god tid, justera behandling i god tid, kalla in till ett möte om så behövs, och det finns mer detaljer för att kunna kartlägga när i tid en försämring ska ha påbörjats.

Oro för att inte få hjälp

Vissa patientgrupper kan bli oroliga när de hör termen egenmonitorering då de kan uppfatta detta som att vården säger ifrån sig ansvar för deras vård och lägger detta arbete i knät på patienten. Att de inte kommer få ha en personlig vårdkontakt och att de inte kommer få hjälp av vårdgivare om något händer.

Så är inte fallet, därför är det viktigt att vara tydlig med patienter när egenmonitoreringslösningar diskuteras att detta inte betyder att de inte kommer få hjälp av vården längs vägen och att det fortfarande sitter en vårdgivare i andra änden som tar emot, ser över och behandlar den information som patienten bistår med via sina mätningar och registrerade information i patientplattformen. Att denna vårdform gynnar dem på så sätt att historiken och underlaget för framtiden blir mer tydligt, att patienten inte behöver lägga tid och resurser på att ta sig in till sin hälsocentral eller sjukhus i onödan, att de får leva sitt liv mer självständigt och att de själva får bättre insyn i sin egen vård och värden tack vare att de kan utföra detta själv. Att de kan känna ett lugn i att ha möjligheten att utföra en mätning direkt om de vid något tillfälle skulle uppleva en försämring av sitt tillstånd i stället för att oroa sig för när de får tid att träffa en vårdgivare, hur lång tid det är till dess, hur de ska ta sig dit, och så vidare.

Sparar tid och resor

En annan viktig fördel är tillgänglighetsaspekten. Ett vårdbesök som tar ungefär 1 timme vad gäller transport, väntetid, genomförande och hemresa för en patient som bor lokalt och i närheten av sin hälsocentral eller sjukhus kan ta uppemot 5–6 timmar för en som bor längre från sin vårdinrättning och beroende på väglag, transportmedel, mobilitet. Att behöva färdas det avståndet många gånger på kort tid kan bli uttröttande, resurskrävande, ett väghinder, något som till slut kan leda till att patienten tappar motivation att följa sin vårdplan och eventuellt undviker att boka ett besök trots att de upplever en försämring av sitt tillstånd. På detta vis kan egenmonitoreringslösningar göra vården mer tillgänglig och patienter kan bespara sig dessa långa turer till deras vårdgivare till de gånger de anses vara nödvändigt.

Region Jämtland Härjedalen har ett upphandlat egenmonitoreringssystem, Imagine Care, som är vad regionens patienter erbjuds i dag. Regionen deltar även i EU-projekt som berör just utveckling av egenmonitoreringslösningar och digitalisering, dessa system erbjuds dock inte till patienter på samma sätt som Imagine Care eftersom de inte är upphandlade system. Har vi en testande roll utför vi dessa tester för att bidra till vidareutveckling av egenmonitoreringslösningar tillsammans med andra länder i Europa, och inom ett av dessa EU-projekt pågår det just nu ett pilottest i regionen.

HS Monitor – egenmonitoreringsprojekt för patienter med högt blodtryck finansierat av EU-kommissionen

HS Monitor är ett Horizon 2020-projekt som Region Jämtland Härjedalen deltar i tillsammans med Turkiet, Italien och Kroatien. Det drivs för närvarande av Projektkontoret och fem vårdgivare vid Zätagränd hälsocentral där pilottestningen av projektets lösning pågår just nu.

Projektet startade i oktober 2019, pilottesterna gick av stapeln i början av året, och väntas pågå till slutet av sommaren i samband med att projektet går i mål och avslutas. Projektet ämnar utveckla en egenmonitoreringslösning för patienter med högt blodtryck och denna lösning består av en app, våg, smartwatch och en blodtrycksmätare. Denna utrustning är smart teknik som kopplas till wifi och laddar upp mätta värden till appen, patienten kan själv registrera värden som aktivitet och medicinering och vårdgivaren har i sin tur tillgång till detta för att följa värden, sjukdom och behandling på distans. Projektet anser att detta ska minska stress och oro när patienten får bättre insyn över sin hälsa vilket i längden också ska minska belastning på vården i form av minskade akutbesök och färre inlagda patienter när patientens hälsa går att följa och problem går att fånga i god tid.

Projektet är ett så kallat ”förkommersiellt upphandlingsprojekt” vilket betyder att ett antal företag har haft i uppgift att utveckla en teknisk smart lösning och har konkurrerat med varandra i olika faser om att få vidareutveckla sina produkter och delta i pilottestningen som är en del av projektets sista fas. Idag är det två företag som får sina prototyper testade.

Rekrytering av patienter har skett löpande under våren i samband med att patienter informerats och introducerats till projektet och den tekniska lösningen, och slutligen gett sitt godkännande till att delta som testare. Även om projektet ännu inte är helt i mål så är lärdomarna många.

– Med facit i hand ska man räkna med att det kommer strula mer än förväntat, på sätt man inte tänkt på, och att allt tar längre tid än man räknat med, säger Robin Henriksson som arbetar som läkare vid Zätagränds hälsocentral där testerna pågår. Oväntade tekniska problem till trots så nämner han även att den övergripande känslan för denna typ av lösning är positiv bland såväl personal som patienter.

Något som är viktigt att komma ihåg när det kommer till egenmonitoreringslösningar inom vården och introduktion av detta sätt att arbeta på är att det måste finnas tid och resurser att arbeta med detta. Det är viktigt att man ser över det befintliga arbetssättet och förändrar det i takt med att egenmonitorering introduceras så detta arbetssätt inte blir ytterligare ett moment som ska finna tid i ett schema och arbetssätt som redan är intensivt för att undvika överbelastning.

HS Monitor har nyligen avslutat introduktion av fler patienter i projektets pilottest eftersom det bara är några månader kvar innan avslut, men vi hoppas att den övergripande känslan fortsätter vara lika positiv för personal och patienter som den är idag. Projektkontoret deltar idag i ytterligare två projekt varav det ena projektet utvecklar en egenmonitoreringslösning och det andra utvecklar ett digitalt stöd för patienter.

INCAREHEART – Egenmonitoreringsprojekt för patienter med kronisk hjärtsvikt

Incareheart är också ett förkommersiellt upphandlingsprojekt som nu går in i fas 3. Våren har bestått av prototypvisningar, vidareutveckling och urval av vilka företag som skulle fortsätta till fas 3 och därmed ingå i projektets pilot. Patienter utrustas med en handfull olika tekniska verktyg som en telefonapp, våg, smartwatch och blodtrycksmätare m.m. som ska underlätta vård för patienter med kronisk hjärtsvikt, ge dem mer insikt över den egna hälsan samt en förhöjd känsla av självständighet. Via patientappen ska de ha möjlighet att se sina egna värden, vårdplan och stöd som t.ex träningsprogram som patienten förväntas genomföra och sedan registrera i patientplattformen. På så vis kan patienten själv följa hur väl de följer vårdplanen, vad de har genomfört samt har kvar att genomföra för dagen, och vårdgivare kan ta del av detta i sin helhetsbedömning från vårdgivarens plattform. I vårdgivarens plattform ska det finnas funktioner som möjligheten att se över värden hos sina patienter enkelt, anpassa vårdplaner, ordinera övningar, anpassa medicinering, samt få varningar direkt plattformens platientöverblick så de vet vilka patienter som kräver deras uppmärksamhet omgående. En pilottestning av denna lösning väntas enligt projektets planer gå av stapeln i början av 2024.

ADLIFE – digitalt stöd för patienter med KOL och kronisk hjärtsvikt

Adlife har som mål att skapa ett integrerat och sammanhållet vårdförlopp för äldre patienter med allvarliga sjukdomar som KOL och hjärtsvikt. Detta genom att utveckla en digital verktygslåda som ska agera som stöd för såväl patienter som vårdgivare och informella vårdgivare i kombination med behandling. Med hjälp av dessa verktyg har patienter, informella vårdgivare och vårdpersonal tillsammans möjlighet att planera, bestämma och följa upp vården baserat på patientens behov, resurser och målbild. Verktygslådan består bland annat av verktyg för att följa sjukdomsförlopp, kliniskt beslutsstöd, en patientstärkande plattform och en plattform för att bistå patienten med kunskap samt nya sätt att kommunicera med sina vårdgivare. Tack vare detta digitala stöd räknar projektet att patienten ska uppleva en känsla av ökad självständighet, att de kan undvika sjukhusbesök i onödan, minskad oro för den egna hälsan samt god livskvalitet trots sjukdom.

Text: Elianne Timmersten Foto: Göran Strand