Så förbereder sig turistorterna för vintern
Det pågår en intensiv planering för att kunna hantera läget i fjällen när vintersäsongen drar igång. Inför årets säsong är marginalerna på grund av pandemin mindre än vanligt – men personalen på Region Jämtland Härjedalens hälsocentraler i skidorterna har fullt fokus på att leverera.
"Planerar för att erbjuda snabbtester"
På ett regionövergripande plan finns en samordningsgrupp med fokus på vintersäsongen.
Den ska med verksamheterna skapa förutsättningar för att var beredda på en annorlunda vintersäsong med en pandemi.
– Vi planerar för fullt och löser utmaningar som kommer varje vecka för att vara förberedda inför säsongen, säger Anna Fremner, tillförordnad primärvårdschef som ingår i gruppen.
Vilka krav ställs på hälso- och sjukvården inför vintern?
– Den stora utmaningen är att vår personal håller sig frisk och kan arbeta. Det skulle också kunna bli en stor utmaning om det blir en stor smittspridningen på en mindre ort med många besökare.
Kommer det att finnas snabbtester för covid-19, så kallade antigentester, på fjällorterna?
– Primärvården planerar och utbildar för att kunna erbjuda snabbtester till alla det passar för. Planen är att vi ska kunna göra detta på olika håll i fjällen, till exempel på hälsocentraler och på en del backmottagningar.
Hela hösten har ägnats åt att pussla, finslipa, planera; bemanning, schema, transporter, lokaler, flöden och samverkan. Pandemin har redan ställt höga krav på hälsocentralerna i våra fjällområden, liksom på många andra av hälsocentralerna i Region Jämtland Härjedalen. Men på hälsocentralerna i Åre, Vemdalen, Vemdalsskalet, Funäsdalen och Lofsdalen pågår nu särskilt intensiva förberedelser inför en vintersäsong som inte liknar någon annan.
Fjällvärldens lockelse har inte mattats av under det senaste året. I brist på möjlighet att resa utomlands har de svenska fjällen möjligen lockat fler än någonsin hittills i år. I takt med att rekommendationer och råd från regeringen, Folkhälsomyndigheten och regionerna har skärpts har fjälldestinationerna märkt att en del turister bokat av – men än lever många svenskar på hoppet att de ska kunna fira en vit jul och nyår med skidåkning i de jämtländska fjällorterna.
Jim Kaarnavuo är närvårdsområdeschef för primärvården i Härjedalen – där bland annat de populära skidorterna Funäsdalen och Vemdalen ligger – och ger uttryck för de splittrade känslor som många i regionen kan relatera till:
– Det här är ett moment 22 för sjukvården i glesbygd. Det blir tydligt hur otroligt beroende vi som bor här, och företagen här, är av turismen. Vi vill kunna ta emot besökare och stötta men vet samtidigt att de kommer belasta sjukvården, säger han.
Sofia Leje, närvårdsområdeschef i Åre, har liknande känslor:
– Jag är chef, läkare, boende och invånare här och jag lider med mina vänner som har restauranger i Åre. Jag vet hur de sliter och drabbas. De gör ett fantastiskt jobb att ställa om sina restauranger och anpassa sig efter det som Folkhälsomyndigheten rekommenderar, säger hon och fortsätter:
– Vårt kärnuppdrag är att ta hand om befolkningen och de som besöker oss, de ska få vård som inte kan anstå. Är du akut sjuk och behöver vård då hjälper vi dig – men är det lindrigare saker får du vända dig hem. Det är det perspektivet vi måste ha, annars kan vi inte ta hand om ortsbefolkningen.
"Fokuserar på det vi kan påverka"
Det är med det kärnuppdraget i fokus som fjällområdena planerat noggrant inför vintern. En vanlig vinter är besökstrycket på hälsocentralerna i fjällen hårt. Oavsett om besökstrycket blir ungefär som vanligt eller till och med lägre så är marginalerna i vinter mindre på grund av den pågående pandemin. Dels på grund av risken för sjukfrånvaro bland vårdpersonalen, dels för att logistiken inom hälsocentralerna måste göras på ett annat sätt än vanligt för att undvika smittspridning.
Bemanning och arbetsflöden har därför varit centrala punkter att finslipa i år.
– Vi jobbar väldigt hårt framför allt på turistorterna med hur vi ska kunna ta emot det ökade trycket och snabbt kunna dela in patienter i högrisk- och lågriskflöden. Vi coronasäkrar våra flöden för att skilja patienter som kan vara smittade med covid-19 från de som inte är det, säger Jim Kaarnavuo.
Samtidigt har de sett över hur de kan utnyttja sina lokaler på bästa sätt för att patienterna inte ska blandas.
– Tyvärr är våra lokaler inte helt anpassade för detta men i stället för att försöka påverka det vi inte kan så fokuserar vi på det vi kan påverka, fortsätter Jim Kaarnavuo.
Skydda personalen från smitta
Även på Åre hälsocentral jobbas det med att organisera om i lokalerna. Här har man ställt iordning nya ytor och också fått till en extra ingång som de kan använda som så kallat högriskspår för patienter som är misstänkt smittade med covid-19. Personalen har jobbat mycket med att få till triagering och rutiner kring hur de ska bedöma patienter som kommer in för att få så snabba och samtidigt säkra flöden som möjligt.
– Det blir jätteviktigt för att minska risken för att exponeras för smitta. Dels för att inte få in smitta bland patienter, dels för att skydda personalen, säger Sofia Leje.
Vinterbemanningen började Sofia Leje jobba med tidigt i höstas. Grundtanken var att ha distriktsläkare och erfarna sjuksköterskor och att de ska kunna få arbetsro.
– Vi såg till att de som kommer för att jobba under vintern kom tidigare än vanligt för att de ska vara inskolade när säsongen börjar. De är igång och jobbar nu och det känns som att det gett ett lugn i arbetsgruppen, säger Sofia Leje.
Nära samarbete med näringsliv och samhälle
Både i regionens västra och södra fjällvärld har samverkan med andra aktörer i orterna varit viktig inför vintern; med det lokala näringslivet, liftföretagen, kommunerna och räddningstjänsten. Såväl i Åre som i Härjedalen beskrivs samarbetet som gott.
– Vi har haft jättenära samarbete med destinationerna och näringsidkare. De har gjort ett jättejobb för att skapa de förutsättningar de kan för att turister ska kunna hålla de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten gått ut med, säger Jim Kaarnavuo och fortsätter:
– Alla vet att om det blir en snabb smittspridning eller klustersmitta någonstans så kan många företag bli drabbade. Stänger till exempel liftarna så är det många underleverantörer lokalt som påverkas – det blir en otroligt stor effekt.
Viktigt med solidaritet och förståelse
Den största farhågan för de båda närvårdsområdescheferna är att människor som vistas i fjällorterna i vinter – såväl bofasta som besökare – inte ska följa rekommendationer och råd från myndigheterna.
– Mitt viktigaste fokus är egentligen att hålla personalen frisk. En stor farhåga är att vi får in smitta och personalen blir sjuk. Vi har redan jobbat konkret med att personalen fikar och äter lunch i skift för att inte samlas för många, säger Sofia Leje.
Även Jim Kaarnavuo är orolig för att sjukfrånvaro ska ställa till det:
– Min farhåga är att vi får ett högt tryck och att vi får sjukdomar bland vår personal, det är tajt bemannat som det är. Det räcker att en person är sjuk så blir det en ännu större utmaning att upprätthålla flödena.
Vad vill ni skicka med till boende och besökare i fjällvärlden i vinter?
Jim Kaarnavuo: – Att man följer de restriktioner som Folkhälsomyndigheten kommer ut med, de lokala restriktioner som tas fram och de åtgärder som företag har vidtagit för att kunna erbjuda service till både boende och turister. Då har vi gjort det vi kan.
Sofia Leje: – Att följa rekommendationerna och hålla sig uppdaterad kring dem. Och att alla tar sitt ansvar för sin egen och andras hälsa. Jag tycker det är viktigt att vi pratar om solidaritet och förståelse för vårdpersonalens situation. Att man faktiskt tänker att i en pandemi så får kollektivets behov gå före sina egna. Alla måste ta sitt ansvar, då kan vi fortfarande få vara lite fria och röra oss i samhället.
Text: Sara Rönnberg