Samtal om sexuell hälsa i patientmötet

Alla människor föds med en sexualitet, och vi förhåller oss till den på olika vis genom hela livet. Den sexuella hälsan är en grundläggande del av människans allmänna hälsa. En god sexuell hälsa kan ha god effekt på såväl den psykiska- som den fysiska hälsan. Precis som sexuell ohälsa kan bidra till att annan ohälsa uppstår. Att öppna upp ett samtal om sexualitet i mötet med patienten kan hjälpa vårdpersonalen att få en bättre samlad bild av patientens hälsotillstånd.

Med det som grund ordnades en halvdag i Hörsalen Snäckan på Östersunds sjukhus, där inbjuden vårdpersonal fick med sig inspiration kring hur de ska prata om sexuell hälsa i mötet med sina patienter. Dagen innehöll konkreta tips på hur man kan ställa frågor om sexuell hälsa, och hur man kan fånga upp sexuell ohälsa. Grundläggande information bjöds också gällande olika sjukdomar och tillstånd där den sexuella hälsan ofta kan påverkas.

Arrangörsgruppen har bestått av representanter från Uroterapi- och Bäckenbottenmottagningen, Arbetsterapi- och fysioterapienheten, Gynmottagningen, Kvinnohälsan samt Folkhälsoenheten.

– Förberedelserna inför den här dagen har pågått ganska länge. I det sexologiska nätverk som jag bildade kände vi tidigt att vi ville nå ut till och utbilda övrig vårdpersonal i detta som vi tycker viktiga ämne. Vi har använt oss av den fina kompetens vi redan har inom regionen, och samtidigt fått med litet olika perspektiv på ämnet. Allting handlar om att våga ta upp ämnet med patienterna. Det är vårt medskick! Berättar Emma Breivik uroterapeut.

Fullsatt i hörsalen

Gensvaret blev stort, och cirka 120 personer hade hörsammat inbjudan till halvdagen. Många på plats och några på länk utifrån länet. Emma Breivik, uroterapeut inledde med en föreläsning med rubriken Att prata om sexuell hälsa. Där ingick litet historik bakåt i tiden rörande anatomin som glömdes bort, det vill säga hur lika klitoris och penis egentligen faktiskt är. Även ett avsnitt där tidiga sexualforskares rön togs upp. Bland annat hur William Masters och Virginia Johnson på 1960-talet studerade fysiologiska reaktioner på sexuella stimuli i laboratoriemiljö. Det konstaterades även att det är vanligt med bristande information i vården. Patienter får till exempel inte rutinmässig information om när det går bra att ha sex, och när det ska undvikas. Forskningen visar också att personer med vulva/vagina får mindre information än personer med pung/penis.

Vikten av att få kunskap

Med rådgivning kan oro dämpas hos många patienter, samtidigt som kunskap hämmar eventuell skam och i stället ger en mer saklig syn på kroppen. Patienternas besvär kan minska i takt med ökad kunskap. Emma Breivik tipsade om att uppmuntra patienten att lära känna sin egen kropp, och vad hen njuter av. Att berätta för en eventuell partner hur hen känner och visa hur hen vill ha det. Men även att lyssna till eventuell partners berättelse.

BETTER-modellen

Victoria Loo, barnmorska berättade om hur den så kallade BETTER-modellen kan användas kliniskt. Modellen innehåller sex olika delar;

Bring upp the topic; Ta upp ämnet med patienten på ett taktfullt sätt. Berätta att det är rutin att ta upp frågan.

Explain; Förklara att den sexuella hälsan är en viktig del av människors livskvalitet.

Tell; Berätta att det finns hjälp att få.

Time in the discussion; Om det inte är läge just nu kan du berätta för patienten att hen alltid kan prata om besvären med dig senare.

Educate; Utbilda och informera patienten om hur sjukdomar, skador och behandlingar, läkemedel med mera kan påverka den sexuella hälsan.

Record your assessments and interventions; Dokumentera din bedömning och dina åtgärder i journalen.

När möter vi sexuella svårigheter?

Om hur vården kan synliggöra sexualitet och sexuella problem berättade Johanna Ekdahl, legitimerad psykolog och docent i klinisk psykologi. Exempel på sexuella svårigheter kan vara fysisk sjukdom eller skada, psykisk sjukdom, sexuell dysfunktion, missbruk med påverkan på sex, relationella svårigheter, sexuella övergrepp/trauman, Sexuell lust som är svår att kontrollera samt medicinering eller behandling med olika biverkningar. Johanna Ekdahl poängterade olika risker med att inte fråga patienten om sex. Det kan leda till att man missar allvarlig sjukdom, att patienten avbryter viktig medicinering, avbryter behandlingskontakten och senare måste söka igen för att de inte fått hjälp.

– Många patienter blir hjälpta av ett gott bemötande, av att förstå sina symtom och av att få allmänna råd, rundade Johanna Ekdahl av.

Lustproblematik

Dagen knöts ihop av Marie Thulin, terapeut och sexolog. Hon berörde ämnet lustproblematik och tog bland annat upp asexualitet, lust i långa parrelationer där det kan råda obalans i form av höglustare och låglustare men även på grund av hur man kommunicerar kring sex. Olika sätt att jobba med lustproblematik kan handla om arbetsfördelningen i hemmet, om att hitta nyfikenheten, leken och det lustfyllda. Det går även att jobba med mindfulness och sensitiseringsövningar och parövningar.

Röster ur publiken

På plats under dagen fanns Marie Larsson och Kickan Olofsson båda från kirurgklinikens stomimottagning. De arbetar dagligen med patienter som kan bli påverkade av nervskador i samband med kirurgi.

– Vi jobbar redan med sexuell hälsa, men man behöver hela tiden få ny kunskap och ny input för att kunna vidareutveckla sig, slår Kickan Olofsson fast.

– Vi hoppas ju få ny och mer inspiration till att prata om de här frågorna med våra patienter, fyller Marie Larsson på.

Tips på poddar; Lustpodden, ISSM (International Society for Sexual Medicine), Sex på arbetstid, Where should we begin? (Esther Perel )

Text & Foto: Lena Manneby