En person i rutig skjorta ler svagt in i kameranFörstora bilden

Mats Mäki

Sömnlös i coronatider?

– Jag vill betona sömnkvalitet snarare än sömnkvantitet. Åtta timmar plus minus två är normalt för de flesta. Det säger Mats Mäki, distriktsläkare i Brunflo.

Sömn kontra ålder

Spädbarn vet vi ju att dom mest bara sover och äter. Ju äldre man blir generellt sätt så behövs mindre med sömn. Sömn är återhämtning av alla kroppens system och immunförsvar. De minnen och upplevelser som vi haft under dagen sorteras under sömnen. Man vet egentligen inte varför vi måste få sova. Men det finns olika sömnstadier; djupsömnen som är den sömn när vi återhämtar oss som allra mest och REM-sömnen det vi även kallar drömsömnen. De flesta vandrar upp och ner i sömndjup under nattens lopp. De första djupsömnscyklerna är de viktigaste för vår återhämtning, och en sovcykel varar under cirka 90 minuter. Även ljuset påverkar oss olika. Vissa kan sova även om solen killar oss i ansiktet, medan andra har svårt att komma till ro om det är ljust ute.

Innan elen fanns

Förr i världen, innan elektricitetens tidevarv, så gick folk och la sig när solen gick ner. Det kunde innebära att man sov redan vid klockan 20. Att man då vaknade till vid tre på natten var inget konstigt, och då kunde det vara svårt att somna om. Istället kunde vakentiden då ägnas åt att till exempel filosofera i lugn och ro, prata med sin partner med mera. För att sedan slumra om igen och väckas av solens uppgång vid sjutiden på morgonen. Det här sättet att förhålla sig till nattsömnen har fallit i glömska, och numera är det ett litet väl stort fokus på antalet sovtimmar per natt.

Farmors lag

– Du kanske har hört om farmors lag? Den går ut på att timmarna är längre mellan 06.00 och 12.00, eftersom visarna ju rör sig trögt i uppförsbacke, skojar Mats Mäki och hakar därmed på temat om morgonpigg kontra kvällspigg – vad är finare?

– Svaret får nog bli ingetdera. Människan har olika snabba eller långsamma dygnsbiologiska klockor. Har man då ett biologiskt dygn som består av 25 timmar så blir man en så kallad kvällsmänniska. Har dygnet bara 22 timmar så blir man en så kallad morgonmänniska. Men i och med industrisamhället har det nog blivit så att vi ska synka hela samhället via klockan. Därav uppfattningen att det skulle vara litet bättre och finare att vara morgonpigg, reder Mats Mäki ut.

Många söker läkare för sömnproblem

I sitt jobb som distriktsläkare möter Mats Mäki ofta patienter som söker hans hjälp för problem med sömnen. Och tyvärr har många också blivit beroende av läkemedel som egentligen är tänkta att använda periodvis, vid tillfälliga sömnproblem. Men det finns så mycket annat man kan göra än att äta läkemedel. Det handlar om vällevnad. Röra på sig, vara ute i dagsljuset, vara aktiv så att man tröttar ut hjärnan. När du varit aktiv samlar du ihop till ett sömnbehov.

– Nu under coronapandemin är det än mer viktigt att tänka på om du arbetar hemifrån eller om du är äldre, att du just tar dig ut i dagsljuset. Vi har en körtel mitt inne i huvudet som reagerar på dagsljus, tallkottkörteln. Den är med och styr vår dygnsrytm. Att ha regelbundna rutiner oavsett om det är vardag eller helg underlättar också. Så undvik nattsudd om möjligt. När det gäller piller mot sömnlöshet finns det även studier som visat på att man får mindre mängd av den återhämtande djupsömnen om man äter dessa, så på lång sikt kan det vara till nackdel för dig som person, berättar Mats Mäki.

Lång period utan sömn gör människan psykotisk. Du blir helt förvirrad, tappar kontakten med verkligheten och kan se syner och höra röster. Man blir sämre i alla sina prestationer – sämre på att tänka. Så sömnen är jätteviktig!

Dödsrycket

Oftast märker man inte av det alls, men vem har inte någon gång dragit häftigt efter andan och i princip väckt sig själv av ett gigantiskt ryck där hela kroppen liksom dras med?

– Det du menar kallas för myoklonier, förklara Mats Mäki och fortsätter;

– Det är helt enkelt det ögonblick när hjärnan släpper kontrollen över kroppens muskler. I den övergången kan man märka av dessa muskelryckningar. Helt ofarligt och helt normalt!

En bok ligger på ett skrivbordFörstora bilden

Sömnboken i tryckt format

Sov gott – en liten handbok för sömnlösa

Nu finns det ett litet häfte på dryga 30 sidor där du som patient kan få råd och tips på hur du kan sova bättre. Sov Gott ett material som är litet av en baskurs och sammanfattning om vad sömn är. Mats Mäki använder detta häfte i mötet med patienter som till exempel begärt förlängning av receptbelagda insomningstabletter. Som ett komplement till sömnskola i grupp och nu även behandling via KBT, kognitiv beteendeterapi, över internet där man pratar om sömnens betydelse och där man får lära sig mer om sömn. Läs mer om hur KBT på nätet fungerar på 1177.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

– Om man genomför behandlingen så fungerar den! Det är precis som med så mycket annat – om man inte gör det så blir det heller ingen skillnad. Att verkligen göra istället för att försöka är faktiskt ett steg bättre, konstaterar Mats Mäki.

Tupplurens förbannelse

Det här att somna en stund i TV-soffan efter middagen, är det så tokigt egentligen? Jaa oftast, eftersom tuppluren kan minska nästa natts behov av sömn. Om du under din tupplur hinner komma ner i djupsömn så störs din nattliga djupsömn av detta på ett dumt sätt. Om du ändå inte kan stå emot att slumra en stund, se då till att inte sova alltför sent på dagen och sov inte längre än 20–30 minuter. Men, om du har svårt att sova på natten – undvik tuppluren helt!

– Så här i coronatider är det viktigt att tänka på att det är under sömnen som immunförsvaret blir aktivt och skannar av kroppen och stärker det helt enkelt, ytterligare en anledning att sova med kvalitet, betonar Mats Mäki.

– För att må bra och ha ett långt liv är det viktigt att äta rätt, sova och röra på sig. Men jag vill gärna få lägga till ytterligare tre saker; Vi behöver också någonting att göra, någonting att tro på och någon att tycka om! De där sista tre sakerna kan inte vi i vården fixa, utan det måste man ordna till på egen hand, rundar Mats Mäki av.

Text & Foto: Lena Manneby

5 av 6 gillar detta