Succé för samtal med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande budskap

Fler än 1 000 invånare i Jämtland Härjedalen deltog under 2022 i ett riktat hälsosamtal med fokus på att ta hand om sin hälsa och minska risken att bli sjuk i framtiden, utifrån ens egna förutsättningar.

En av dem som varit samtalsledare för riktade hälsosamtal är Marie Söderström, distriktssköterska på Zätagränds hälsocentral i Östersund:

– Det har varit väldigt givande och roliga möten. Patienterna har uppskattat den timme som samtalen tagit, att man tar sig tid att prata bara om dem, säger hon.

Projektet för att införa riktade hälsosamtal i Region Jämtland Härjedalen har blivit en succé. Bara på Zätagränds hälsocentral har tre samtalsledare genomfört 135 samtal under 2022. Totalt i hela Region Jämtland Härjedalen har 1 091 samtal genomförts av ungefär 60 samtalsledare.

Samtal utifrån personlig hälsoprofil

Arbetet med riktade hälsosamtal i Region Jämtland Härjedalen startade under 2021, bland annat med utbildning för samtalsledarna. Några hälsocentraler började då i liten skala att ringa upp listade patienter. Under 2022 skickades inbjudningar ut från alla hälsocentraler och fler samtalsledare började genomföra hälsosamtalen. De flesta som hållit samtalen är distriktssköterskor, både från regionala och privata hälsocentraler.

Målgruppen för riktade hälsosamtal är de som fyller 40, 50, 60 och 70 år. De får en inbjudan via vanlig post. Därefter bokar de själva in tider för provtagning och samtal via 1177.se. Inför mötet får deltagaren också fylla i en enkät, med frågor om sin livssituation, psykiska välmående och levnadsvanor.

Vid provtagningen tas blodprov för att mäta kolesterol och blodsocker. Provresultaten, samt vikt, längd, midje- och stussmått, tillsammans med enkätsvaren blir grunden till en personlig hälsoprofil som deltagaren och samtalsledaren sedan utgår från vid hälsosamtalet.

– Patienten får också ta upp vad de behöver prata om. Ibland kan det vara helt fokus på mat, ibland handlar det helt om stress och återhämtning. Patienten äger timmen, berättar Marie Söderström.

Hennes distriktssköterskekollega på Zätagränds hälsocentral, Maria Thuresson, har också uppskattat att vara samtalsledare.

– Det har varit roligt att träffa människor innan de är sjuka. Oftast träffar vi någon när de söker sig till oss på grund av något besvär. Nu kommer man in i ett annat ärende, säger hon.

Att jobba förebyggande är en del i distriktssköterskans ordinarie uppdrag, vad tänker du kring att det behövs en särskild satsning för att få till det?

– Skillnaden är tidsaspekten. Vi pratar även om att förändra vanor i andra patientmöten, om vi möter en blodtryckspatient eller gör en såromläggning. Alla jobbar med det på ett eller annat vis. Men då är det inte avsatt så mycket tid. Nu får man tid till att vara mer grävande, säger Maria Thuresson.

Viktigast att väcka medvetenhet

Det övergripande syftet med riktade hälsosamtal är att förbättra levnadsvanor och förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Ett exempel på typen av patient som distriktssköterskorna träffat är kvinnan med små barn som jobbar mycket och har svårt att få tid för sig själv i en fullspäckad vardag, vilket leder till psykisk ohälsa. Då har samtalet kunnat fokusera på återhämtning och sömnvanor, hur dagarna kan se ut och om man kan få till en liten promenad eller en kväll för sig själv.

Ett annat exempel är patienter med höga blodfetter. Då handlar samtalet mycket om kost och hur en med enkla knep kan påverka kostvanorna.

– I många fall handlar det om okunskap. Det kan ibland räcka att göra lätta förändringar i vad man äter. Vissa personer är redo att göra förändring medan vissa inte är där än. Det viktigaste då är att man väcker medvetenhet. För den som inte är redo nu kan det ändå sätta i gång något, säger Marie Söderström.

– För vissa är det nästan som de bara gått och väntat på att få hjälpen, och de vet vad de behöver göra. När de får samtalet och provsvaren eller blodtrycket så blir det väldigt konkret, det motiverar många, säger Maria Thuresson.

Utvecklande samtal

I det riktade hälsosamtalet ingår en uppföljning via telefon ungefär tre månader efter det första samtalet. Fokus är då att stötta patienten i sina nya vanor. I vissa fall kan uppföljningen också leda till att patienten får fler åtgärder eller behandling.

– Om man gör en uppföljning med en person som har höga blodfetter, och det inte räckt att ändra kostvanorna, så kan man gå in med medicinering om det behövs, förklarar Marie Söderström.

Både Marie Söderström och Maria Thuresson beskriver arbetet med de riktade samtalen som roligt, utmanande och utvecklande.

– Man lär sig hela tiden när det är så olika människor man träffar och så olika saker man stöter på. Man får fundera på vad man ska göra och ta reda på hur man ska hjälpa den enskilda personen, säger Maria Thuresson.

Effekter på för tidig död

Riktade hälsosamtal erbjuds i dagsläget i ungefär hälften av Sveriges 21 regioner, ytterligare fem regioner är på gång att införa dem. En rapport som gjorts kring modellen med samtalen har visat att de faktiskt minskar risken för att dör i förtid i hjärt- och kärlsjukdomarLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. De ger också positiva effekter i form av mindre midjemått, lägre blodtryck, lägre kolesterolnivåer och lägre BMI samt förbättrade matvanor.

– Tänk att alla dessa människor har fått sitta ner i lugn och ro och samtala om sin hälsa med en professionell samtalsledare. Våra samtalsledare har hittat personer med ökad risk och gett dem stöd till förändring, säger Elisabeth Strömblad, som är projektledare för införandet av riktade hälsosamtal i Region Jämtland Härjedalen.

– Det har inte varit så lätt att trycka in en sådan omfattande, ny arbetsuppgift, i en redan pressad vardag men samtalsledarna har sett värdet och gjort det med värme och engagemang. Så imponerande! fortsätter Elisabeth Strömblad.

”Om bara friskusar kommer, så ökar klyftorna”

De riktade hälsosamtalen kommer att fortsätta även framöver. Enligt Elisabeth Strömblad kommer man att jobba ännu mer fokuserat mot målet att samtalen ska bidra till en jämlik hälsa i befolkningen.

– Man har sett i forskning att om man bara skickar en pappersinbjudan så kommer personer från socioekonomiskt svaga grupper i lägre utsträckning. Dessa har sedan tidigare sämre hälsa och lägre möjligheter att göra hälsosamma val. Därför är det mycket viktigt att vi kontaktar de som inte bokat in sig via telefon. Om bara friskusarna kommer så blir de mer friska och klyftorna kommer att öka.

Text: Sara Rönnberg Foto: Privat