En person står i en sjukhuskorridor och tittar rakt in i kameranFörstora bilden

Jan Lehmann

Unik kurs i 3D-ultraljud för kirurger

– Det vi verkligen kan åstadkomma är att förbättra deras liv. Vi får dem inte så täta som de var när de var 19 år, men en viktig del i diagnostiken för att kunna ställa rätt prognos är just ultraljud.

Jan Lehmann flyttade till Sverige och Östersund från Tyskland tillsammans med sin fru 2001, och här blev de kvar.

Han är kirurg, och har sedan 2007 arbetat med godartad ändtarmskirurgi. Ett stort område som blir styvmoderligt behandlat inte bara i Sverige utan överlag i världen.

– Det här är inte ett speciellt glamoröst område, men vi har många patienter. Besvären kan röra sig om fistelgångar, hemorrojder, kroniska smärtor, polyper och analsprickor. Vi har cirka 500 nybesök per år till proktologin, cirka 80–100 nybesök till bäckenbottenmottagningen och utför runt 180 operationer, berättar Jan Lehmann.

Det rör sig om en stor bäckenbottenverksamhet, med patienter som bajsar på sig eller inte blir av med sin avföring. I Östersund har han och hans team byggt upp en ganska enastående verksamhet. Patienterna är mestadels kvinnor, och validerade livsstilsenkäter visar att den här gruppen har den näst sämsta livskvalitén av alla. Dom mår riktigt dåligt på grund av sina problem. När Jan Lehmann och teamet träffar en av dessa patienter börjar han göra en ganska stor kartläggning vilket så småningom kan leda till kirurgiskt ingrepp, träning eller en kombination av de båda.

Avancerad undersökningsmetod

Jan Lehmann berättar om patienter med en fistelgång i ändtarmsöppningen, där man bara ser själva mynningen på fisteln med blotta ögat. Men sträckan mellan fistelns mynning och starten på fisteln kan enbart ses med hjälp av ultraljud. Det går även att använda sig av magnetröntgen, men det är en sämre teknik. Ingen fistelgång är den andra lik. Den kan gå rakt upp, men kan även ha utvecklat bigångar eller vara krokig. När man opererar en fistelgång måste man verkligen vara säker på vad man gör. Om man skär bort stort och aggressivt för att försöka få bort hela fisteln tar man bort ganska mycket muskulatur, och då finns risken att patienten efteråt inte klarar av att hålla tätt om sin avföring. Är man å andra sidan alldeles för försiktig blir det återfall. Här blir ultraljudet ett otroligt viktigt arbetsinstrument för kirurgen. Ultraljudet är även viktigt när man ska fastställa en eventuell förlossningsskada på ringmuskeln.

– Det här är en väldigt speciell och ganska avancerad undersökningsmetod. Här hos oss har vi gjort ultraljudsundersökningar sedan 2009. Jag har länge velat lära ut metoden till fler kollegor ute i landet, och nu äntligen blev kursen verklighet.

Tio personer sitter på stolar i ett rum och tittar framåtFörstora bilden

Premiärgänget under utbildningsdag 2

Praktiska övningar och case discussions

Det är tio deltagare från hela landet som deltagit på premiärkursen under två dagar i november. Man har fått lära sig att överföra anatomin till ultraljudsbilder och tolka vad det är man egentligen ser. Hur gör man en bra inspelning så att man får ett bra dataunderlag som man kan granska? Man har gått igenom hur en analundersökning går till, det vill säga när man undersöker de 3–6 nedersta cm inklusive ringmuskeln. Praktiska övningar på en riktig patient som ställde upp under kursen, samt falldiskussioner. Man pratade även om rektalundersökningar, det vill säga när man undersöker ändtarmens nedersta 16–22 cm. Hur ser cancer ut på ultraljudsfilmen, hur djupt växer den och vilken behandlingsmetod är att föredra?

– Reaktionerna på kursen var över all förväntan. En deltagare/tarmkirurg som kom från ett stort universitetssjukhus sa till mig att han har lärt sig tusen gånger mer på denna kurs än under alla sina år på universitetssjukhuset, säger Jan Lehmann.

Annars är Jan Lehmanns förhoppning att flera av deltagarna ska kunna börja utföra ultraljudsundersökningar på hemmaplan framöver, med en nyvunnen kunskap och erfarenhet i bagaget. Att sprida kunskapen och förbättra operationskvaliteten.

– Återfallsrisken efter en analfistel ligger på 30–50 procent i världen i stort, men här hos oss har vi bättre siffror. Tack vare ultraljudsdiagnostiken och att vi är duktiga på att analysera bilderna och filmerna, konstaterar Jan Lehmann.

En person står i framför en whiteboard där en ultraljudsbild är projiceradFörstora bilden

Martin Kowallik kirurg och föreläsare från Tyskland

Bäckenbottenkurs på framtida önskelista

Han funderar även på att i framtiden anordna en kurs i litet mer avancerad ultraljudsmetodik för patienter med olika former av bäckenbottenproblem. Att kartlägga hela bäckenbotten med hjälp av ultraljud och inte bara göra anala undersökningar utan även från slida och mellangård. Det kan gälla problem som läckage, smärta, samlagsproblem, tyngdkänsla, tömningsbesvär och urinläckage bland annat.

– Bäckenbotten är inte större än två handflator, och egentligen ”riktigt dumt konstruerad”. Med ultraljud kan vi visualisera hela bäckenbotten, och samtidigt utföra dynamiska undersökningar där vi verkligen kan se vad som händer när patienten sitter på toaletten och försöker tömma sig. Hur rör sig tarmen och slidan? Vad händer med livmoder, urinrör och blåsa i den situationen? Berättar Jan Lehmann och fortsätter;

– I backspegeln var det ett helvetes jobb att arrangera kursen, men samtidigt så otroligt roligt! Att få samla ett gäng som verkligen brinner för detta. Även den externe föreläsaren, kirurgen Martin Kowallik från Tyskland, var imponerad av kursdeltagarnas entusiasm och intresse. Vi har haft fantastiska diskussioner helt enkelt!

Text & Foto: Lena Manneby

1 av 1 gillar detta