Vad vet du om joniserande strålning?

I denna tid av oro, med kriget som pågår i Ukraina, är det lätt hänt att stressa upp sig och börja fundera över vilka åtgärder som man bör vidta för att till exempel skydda sig mot eventuell radioaktiv strålning. Fakta väger alltid tyngre än tro, och därför bad jag sjukhusfysiker Henrik Sundström på Östersunds sjukhus att berätta om och reda ut begreppen kring strålning.

Henrik Sundström förklarar vad strålning egentligen är;

- Synligt ljus är förmodligen den typen av strålning vi alla är mest bekanta med. När strålning nämns i dagligt tal och media kopplat till sjukvård, kärnkraft eller atombomber syftas det dock ofta till joniserandestrålning. Detta är fotoner och partiklar med så pass hög energi att de kan slå loss elektroner från atomkärnor och bilda joner, vilket är positivt eller negativt laddade atomer som blir reaktiva.

- Inom hälso-och sjukvård är röntgenstrålning och gammastrålning de mest förekommande typerna av joniserande strålning, men även olika typer av partikelstrålning förekommer. Röntgen och gamma är båda fotoner, alltså en typ av ljus, där skillnaden är att gammastrålning är en produkt av radioaktivt sönderfall och röntgenstrålning produceras genom röntgenrör. Icke-joniserande strålning används också inom hälso- och sjukvård genom till exempel radiofrekventa fält inom magnetresonanstomografi, även känt som en MR-kameraundersökning.

Hur påverkas människokroppen av strålning?

Joniserande strålning har förmågan att genom direkt jonisation orsaka enkel- och dubbelsträngsbrott i DNA, eller jonisera atomer i närheten av DNA och skapa fria radikaler vilket i sin tur också kan orsaka skada på DNA. Detta sker hela tiden, varje dag, för alla som lever på jorden. Vi utsätts från joniserande strålning från rymden, från berggrunden och även från en del radioaktiva ämnen som naturligt förekommer inom oss. Sammantaget utsätts vi naturligt för ca 30–40 lungröntgenundersökningar per år.

Cellen har speciella mekanismer för att hantera skadorna av joniserande strålning i måttliga mängder och klarar ofta av att reparera skador på DNA. Det kan dock inträffa att en sådan reparation går snett och en av byggstenarna, de så kallade kvävebaserna, byts ut. I sådant fall har en mutation inträffat.

Mutationer ackumuleras över livet och är anledningen till att cellgrupper som delar sig mycket är mer känsliga då en större muterad cellgrupp har större sannolikhet att ackumulera flera fel. Vad som kan inträffa när väldigt många mutationer inträffat är att cellen slutar lyda kroppens signaler, börjar dela sig okontrollerat och slutar respektera omkringliggande vävnad. Då har en malignitet utvecklats. En cancer.

Cancerutveckling är en något slumpmässig process som tar lång tid. Vid mycket kraftiga stråldoser uppstår däremot akuta strålskador. I första hand syns en typ av hudrodnad vilken ser ut precis som solbränna, följt av hårbortfall och vid tillräckligt höga nivåer uppstår nekros efter ett antal veckor.

Det vi vet om sambandet mellan joniserande strålning och cancer är att risken ökar med ökad stråldos. Det betyder inte att man garanterat kommer få cancer även vid väldigt höga stråldoser och vi känner väl till att risken på individnivå är låg vid medicinska applikationer så som röntgen och nuklearmedicin.

Vad är dina råd till oroliga medborgare under rådande situation med kriget i Ukraina och ett Tjernobyl som bombats?

Henrik Sundström;

- Självklart är det oroande med krig och det elände som följer, men riskerna med strålning i Sverige är inte ett stort bekymmer även vid ett eventuellt utsläpp. Mitt råd är att hålla dig uppdaterad på myndigheternas råd och rekommendationer, så som Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, säger han och fortsätter;

- Mycket felaktig information och obefogad oro sprids på sociala medier vilket leder till felaktiga prioriteringar. Det finns gott om strålskyddsexperter i Sverige med lång erfarenhet som bevakar utvecklingen och koncensus är att det i dagsläget inte finns några nödvändiga åtgärder som behöver vidtas hos allmänheten, konstaterar han vidare;

- Även vid ett worst case-scenario där ett reaktorhaveri sker och utsläppet färdas till Sverige så kommer den radioaktiva koncentrationen vara så pass utspädd att det inte kommer vara någon stor risk för dig som individ så länge du följer de rekommendationer som utfärdas.

Jodtabletter - vad är dom bra för?

Henrik Sundström igen;

- Jodtabletter är bra att ha vid storskalig exponering i närområdet av ett reaktorhaveri. I närheten av kärnkraftverk kan koncentrationen av radioaktivt jod i luften vara mycket hög och jodtabletter kan då blockera sköldkörtelns förmåga att ta upp mer jod. Beredskap för detta finns redan i Sverige för de som bor inom ett par tiotal mil av kärnkraftverk.

- Radioaktivt jod som släppt ut från ett haveri späds ut i luften väldigt snabbt och därför räcker det för de som inte bor i närområdet att hålla sig inomhus och dra ned på ventilationen tills aktiviteten har blåst förbi eller regnat ner.

- Vid kärnvapennedslag är det, förutom de uppenbara problemen, en långlivat radioaktiv markbeläggning som är problemet ur strålskyddssynpunkt. Aktiviteten i luften, så som jod, blåses bort och späds ut snabbt så även där är jodtabletter inte till någon nytta.

- Det finns ingen anledning att samla på sig jod i beredskapssyfte eftersom ett haveri i Ukraina endast skulle leda till måttlig exponering i Sverige även under de mest olyckliga väderförhållandena.

Norge agerar på annat sätt än Sverige

I Sverige finns inget påbud från myndigheterna angående jodtabletter, medan tongångarna i vårt grannland Norge är helt andra. Där har till exempel skolorna fått jodtabletter tilldelade och föräldrar har fått skriva på fullmakter att deras barn ska tillåtas äta dem in case of...

Vad är din personliga reflektion kring det?

- Min tanke är att de vill instifta en sorts trygghet och visa på handlingskraft, även om tabletterna inte kommer att ha någon större effekt. I min erfarenhet orsakar oron för joniserande strålning ofta större problem än strålningen i sig vilket kan leda till lite märkligt agerande.

- Personligen anser jag att det går att tala om för människor att det finns risker med strålning vilket förtjänar en viss respekt, men riskerna är i sammanhanget små. Vidtagna åtgärder samt beredskap bör reflektera detta.

Det Henrik Sundström i nuläget själv har gjort för att förbereda sig inför en eventuellt ökad strålningsmängd i luften är att han tagit reda på hur ventilationen i det hus han bor i stängs av.

Kan vi plocka och äta bär och svamp och äta älgkött med mera i höst om ingenting ytterligare tillstöter i konflikten?

- Ja visst! Om ett utsläpp sker som påverkar Sverige så kommer information gå ut i god tid om eventuella restriktioner och försiktighetsåtgärder genom både media och myndigheter, rundar Henrik Sundström av.

Intervju: Lena Manneby & Foto: Tord Olovsson