Medel till Mittbanan och Inlandsbanan i nationella infrastrukturplanen – men mer behövs

I den nya nationella transportinfrastrukturplanen 2022–2033 som regeringen presenterade idag kan vi läsa om mer satsningar på Mittbanan och Inlandsbanan. Det är bra, men samtidigt är satsningarna är inte tillräckliga stora, menar Elise Ryder Wikén, ordförande i regionala utvecklingsnämnden.

Sedan förra planomgången ligger åtgärder på Mittbanan sträckorna Sundsvall-Ånge och Ånge-Östersund. Nytt är att 300 miljoner kronor också lagts för åtgärder på sträckan Östersund-Storlien.

– Det är mycket bra. Det är trångt på spåret väster om Östersund. Dessutom finns många farliga plankorsningar. Så pengarna är välbehövliga på den sträckan, och det är något vi har jobbat intensivt för säger Elise Ryder Wikén.

– Att Inlandsbanan får ett höjt driftsbidrag är välbehövligt och bra. Inlandsbanan har länge slitit för att få budgeten att gå ihop och för att kunna bedriva drift och verksamhet. Det är också bra med ett tydligt uppdrag om att utreda möjligheter för del-elektrifiering av banan, kanske för vätgasutbyggnad, menar Ryder Wikén.

Så här långt har vi inte kunnat utläsa om eller vilka åtgärder som är aktuella för Norra Stambanan. För att kunna nå målet om att kunna åka tåg mellan Stockholm-Östersund på 4 timmar är också åtgärder på Norra Stambanan viktiga.

Nya sträckningen av E14 mellan Lockne-Optand (förbifart Brunflo) kom inte med denna gång heller.
– Det är väldigt tråkigt att inte förbifart Brunflo kom med. Att Europavägarna E14 och E45 går rakt igenom Brunflo samhälle är inte bra varken för säkerheten för oskyddade trafikanter men och också för miljön i Brunflo. Rengsjön-Älvros (förbifart Sveg) ligger med i planen, säger Elise Ryder Wikén.

För säkerheten och bibehållna (eller höjda) hastigheter på europavägar, för vår del E14 och E45, har Trafikverket fått i uppdrag att ta fram en utredning som ska presenteras i mars 2023. Det handlar bland annat om vilken typ av åtgärder som kan göras för att kunna behålla hastigheten på längre vägsträckor mot bakgrund av även höjd säkerhet.

– Viktigt att denna utredning nu görs. För vår tillgänglighet inom och till och från länet är det oerhört viktigt att åtgärder görs så att vi kan behålla eller få ökade hastigheter på våra europavägar, utan att för den delen tumma på säkerheten, menar Elise Ryder Wikén. Vi måste få en utbyggnad av mitträcken där det krävs och eventuella andra åtgärder där det är möjligt.

Till underhåll och bärighet har det skjutits till mer medel i den totala budgeten vilket torde vara bra för Jämtland Härjedalen.

– Vägarna är på många håll i länet i ett dåligt skick och upprustning behöver ske. Regeringen deklamerar att medel ska fördelas över hela landet, även till det finmaskiga vägnätet på landsbygden. Vi får hoppas att detta kommer att ske. Vi har ju ett stort vägnät och 33 miljarder extra gör sitt till men mer kommer behövas, menar Elise Ryder Wikén.

Höjningen av ramen till regionala infrastrukturplanerna gav inte så mycket till Jämtland Härjedalen. Höjningen blev 77 miljoner kronor på 12 år.
– Vi har fortfarande den näst minsta ramen i landet. Med det stora vägnät vi har i det här länet borde vi givetvis tilldelas mer medel för utvecklingen av det regionala vägnätet. Fördelningsmodellen skapar ojämlika möjligheter i olika delar av landet. Det är konstigt att departementet inte har fått ordning på det här, menar Elise Ryder Wikén.

För mer information:

Elise Ryder Wikén, ordförande i regionala utvecklingsnämnden,
elise.wiken@regionjh.se, 070-649 64 04.

Berit M Eriksson, regional utvecklingsstrateg,
berit.eriksson@regionjh.se eller 070-378 00 73

Text: Berit Eriksson.