Roboten Roberta banar väg för framtidens kirurgi
Kirurgin i Region Jämtland Härjedalen går in i en ny fas när vi inför robotkirurgi. Ett stort steg framåt för operationsverksamheten – och en välkommen utveckling för såväl personal som patienter.
”Det visar att vi håller hög kvalité på vårt sjukhus”
Efter en lång och tidvis nervpirrande resa är Anna Warg, chef för område kirurgi i Region Jämtland Härjedalen, laddad inför startskottet för robotkirurgin.
Tomas Koczkas är överläkare och tarmkirurg vid Östersunds sjukhus. Under vintern som gått har han tillbringat 40 timmar i en robotsimulator för att öva på att använda den. Utöver det har han pluggat teori och varit på studiebesök på andra svenska sjukhus som redan utför robotkirurgi. Han har dessutom nyligen varit på kurs i så kallat våtlab i franska Strasbourg där han tränat på att operera bland annat på en avliden gris.
Tomas sitter och tittar ner i en stor grå modul. Fingrarna har han stoppat in i två klädnypeliknande spakar som han kan vrida och vända åt alla håll. På golvet intill står hans vita tofflor. I bara strumplästen flyttar han fötterna mellan pedaler under modulen.
– Det här övningsprogrammet visar om den tycker att tiden är acceptabel för övningen, om den tycker att rörelserna är ekonomiska, om vi dragit för mycket i något eller haft instrumenten utanför vårt synfält, något som kan vara jättefarligt, har du otur skadar du något. Sedan får man en bedömning hur bra du gjort det, förklarar Tomas medan en datorskärm intill modulen visar vad han gör som i ett tv-spel.
– Det kommer att bil jättebra. Vi måste bara fortsätta träna, träna, träna och se till att få göra det här så mycket som möjligt, lägger han till.
"Vi blir snällare mot patienterna"
Med start måndagen den 19 mars börjar Tomas Koczkas och ett antal av hans läkarkollegor i Östersund att använda den nya operationsroboten i skarpt läge.
Inom magtarmkirurgin har vissa ingrepp sedan tidigare gjorts med titthålskirurgi, det vill säga när en kamera och olika instrument förs in i buken via små hål i bukväggen. Läkaren som opererar ser det som kameran filmar inne i buken på en bildskärm. Med den nya roboten går det till på liknande sätt – instrumenten som sitter i robotens fyra armar förs in i patientens buk genom små hål.
– För oss blir det här en vidareutveckling. Med roboten blir det mer precist och exakt med 3D-kameran som har så bra upplösning. Din skakighet elimineras och du har mer flexibilitet i hur du rör instrumenten. Och det blir lättare och att operera i områden som är trånga, svåra att komma åt eller där det finns mycket att vara rädd om och vara försiktig med, säger Tomas och fortsätter:
– Det känns otroligt spännande. Det är ett steg i rätt riktning vad gäller utveckling av all kirurgi. Det blir mindre åverkan på kroppen. Vi blir snällare mot patienterna, det här kommer att gagna dem.
Mage, tarm, urologi och gynekologi
Roboten som nu står i operationssal 12 på sjukhuset har fått namnet Roberta. Hon har fyra ledade, mekaniska armar som är redo att sträcka sig ut över britsen där patienten kommer att ligga. Modulen från vilken den opererande läkaren styr armarna står i samma rum men en bit ifrån själva roboten.
Det är de tre specialistområdena nedre magtarmkirurgi, urologi och gynekologi som kommer att börja utföra vissa ingrepp med roboten. Inom gynekologin kommer man bland annat att göra hysterektomier, det vill säga operationer där livmodern tas bort. Inom urologin kommer roboten bland annat att användas vid prostatacanceroperationer.
Samtidigt som operatörerna styr roboten en bit ifrån operationsbordet kommer sjuksköterskor och undersköterskor att vara på plats vid patientens sida under operationerna och bland annat se till att de instrument som behövs sitter på robotens armar.
Mer förståelse för vad som sker
– Vi kommer att kunna se vad som händer under operationen och följa den på ett helt annat sätt, det blir en stor skillnad. Med öppen kirurgi är det ofta så knepigt läge, operationssåret är djupt och snett neråt och vi ser inget om vi inte hänger över läkaren och skymmer deras sikt. Nu kommer man kunna följa operationen helt, säger Anna-Karin Jemtehed, operationssjuksköterska på Östersunds sjukhus.
Kollegan och undersköterskan Åsa Åsell nickar medhållande.
– Ja, man kommer förstå på ett annat sätt vad det är som händer, det känns kul! säger hon och fortsätter:
– Och det känns spännande när vi är igång. Innan visste man inte riktigt vad det här egentligen var, men nu när vi vet hur roboten ser ut och vi fått se hur den funkar så är det ännu roligare.
Kan ge framtida karriärsprång
Både Åsa och Anna-Karin är del av teamet som jobbar med uppstarten av robotkirurgin i Östersund. I teamet ingår förutom läkarna från de olika specialistområdena två operationssjuksköterskor, tre narkossjuksköterskor och fyra undersköterskor.
Robotkirurgin kan i framtiden komma att innebära nya karriärvägar för sjuksköterskor. Även om inget är beslutat kring det i Region Jämtland Härjedalen ännu så finns på vissa andra sjukhus så kallade RNFA, vilket är förkortning för registered nurse first assistant. Det finns utbildningar för operationssjuksköterskor som kan bli förste kirurgassistent vid robotkirurgi.
– Ur personlig synvinkel tycker jag det är intressant. Det skulle kunna bli aktuellt här i framtiden. Det är en väldig utvecklingspotential för oss som operationssjuksköterskor. Man kan hoppas att det blir nästa steg när vi kommit igång med det här ordentligt, säger Anna-Karin Jemtehed.
Text: Sara Rönnberg Foto: Sara Rönnberg, Göran Strand
Bilder från invigningen av roboten
Se filmen från operationssalen
På Region Jämtland Härjedalens Facebooksida kan du se filmen när vi får hänga med in i operationssalen under pågående prostataoperation. Klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för att komma dit!
”Det visar att vi håller hög kvalité på vårt sjukhus”
Efter en lång och tidvis nervpirrande resa är Anna Warg, chef för område kirurgi i Region Jämtland Härjedalen, laddad inför startskottet för robotkirurgin.
Hur känns det att vara igång?
– Fantastiskt roligt! Det har varit en nervpirrande resa på slutet för att alla ombyggnationer och installationer av nya apparater skulle gå i lås. I slutet saknades komponenter som inte kunde levereras av en underleverantör och häromveckan kom plötsligt en begäran om att vi skulle göra en validering på fårblod – hur får vi tag i fårblod?! Det har varit darrigt men nu är allt på plats. Vi har laddat för det här sedan i höstas. Från att det känts fjärran har det sakta men säkert blivit väldigt konkret.
Varför är det viktigt att satsa på robotkirurgi?
– Att införa det här känns roligt och viktigt, det visar att vi håller hög kvalité på vårt sjukhus. Och det är en viktig strategisk satsning för att kunna ha en hållbar verksamhet. Tack vare den här tekniken kan vi göra mer små ingrepp i stället för större. Tittar man på studier så återhämtar sig patienter snabbare efter en sådan här operation, det är inte stora vinster, men ändå vinster. Däremot är det ett tydligt patientönskemål att man vill bli opererad med så små snitt som möjligt.
– Vi har också sett att allt fler som tar bort prostatan på grund av cancer har önskat den här tekniken. Så länge den inte funnits här har vi skickat patienterna till andra landsting. Om inte vi tar hem nya tekniker kan patientunderlaget bli så litet att vi gör för få operationer för att vara bra på det. Då skulle vi bli av med en stor kirurgbit, det skulle i sin tur bli svårt att rekrytera urologer.
Investeringen i roboten är totalt cirka 13 miljoner kronor, har regionen råd med det?
– Det här går att diskutera mycket, är det något vi egentligen har råd med i de här bistra tiderna? Men det är otroligt viktigt att vi ändå vågar satsa trots att det är dålig ekonomi. Nu togs beslutet om roboten innan det här krisåret – hade det varit i år hade vi nog inte köpt in den. Men det är en så viktig strategisk investering, det var bra att politikerna förstod det och annars kan det hota verksamheterna. Är vi inte med är det risk att vi hamnar utanför. Vi är lite känsliga eftersom vi bara har ett sjukhus i regionen och är långt ifrån andra. Vi måste kunna ha ett fullvärdigt sjukhus här och kunna serva på alla sätt.
Vilken betydelse har satsningen för personalen som jobbar med operationer?
– Jag tror att det viktiga i det här är att man satsar, att man vill något. Det blir ett sätt att utveckla verksamheten, vi driver den framåt och utvecklas. Att utvecklas och ligga i framkant är viktigt för regionen och patienterna och för oss som jobbar. Nu är det ett mindre gäng i personalen på centraloperation som ska lära sig det här till att börja med – men i framtiden ska alla kunna vara med, som under vilket ingrepp som helst i dag. När det första gänget har trimmats in får de trimma in sina kollegor.
Text & foto: Sara Rönnberg