Gå till innehåll

Region Jämtland Härjedalen

Pistmaskiner på el testas i Östersund – drift, laddning och effekttoppar

Utveckling & finansiering
Energikontoret

Östersunds kommun testade elpistmaskiner på skidstadion under november och december 2025. Resultatet var övervägande positivt men det finns fortfarande några frågetecken kring laddning och effekttoppar.

Pistmaskin på skidstadion

Östersunds kommun har ett mål att kommunorganisationen ska vara fossilbränslefri 2025. Idag körs pistmaskinerna på Skidstadion på det fossilfria bränslet HVO100 och har gjort så i många år. Men maskinerna slukar mycket bränsle, 20 till 25 liter per driftstimme. Inför en kommande upphandling tittar organisationen på möjligheten att byta till en maskin med eldrift.

– Vi har redan bytt ut nästan alla personbilar, snöskotrar och de flesta arbetsmaskiner till el. Att byta till eldrift har förutom minskade utsläpp bidragit till att förbättra förarnas arbetsmiljö med minskade ljudnivåer och vibrationer. Det ger en stor påverkan över tid, menar Johan Holmlund, Enhetschef Arenabyn på Östersunds kommun.

Inte tillräckligt breda maskiner på marknaden

På Skidstadion har man nu testat två olika maskiner under en månads tid. Resultatet har varit övervägande positivt även om det tar lite tid att vänja sig vid den nya tekniken.

– Driftstiden har varit över förväntan med sju till åtta timmars körning. Den stora utmaningen ligger istället i att de maskiner som finns på marknaden idag inte är tillräckligt breda, säger Johan Holmlund.

Spåren på skidstadion är sex meter i bredd och det finns i dagsläget inga maskiner på marknaden som klarar det. Själva motorn skulle klara det, men då räcker inte batteritiden. Det innebär att man istället skulle behöva köra dubbla varv, vilket i sin tur kräver mer personaltimmar.

– Däremot är maskinerna perfekta för spåren i Spikbodarna och Torråsen, även om det inte är helt säkert att batterikapaciteten räcker för hela sträckan. Vi tittar på möjligheten att ladda där uppe, vi behöver ju ändå ta paus, säger Johan.

Effekttoppar största hindret

Eldrivna pistmaskiner är idag dyrare i inköp än fossildrivna, men det finns möjlighet att söka stöd både nationellt och regionalt. Klimatklilvet är exempel på ett sådant stöd. Med bidraget bedömer Johan att kostnaden för kommunen skulle landa på ungefär samma summa som en fossildriven maskin. Han vågar inte säga om driftskostnaden skulle minska. Verksamheten drar redan idag mycket energi genom exempelvis belysning, snöläggning och laddning av snöskotrar. Den största utmaningen är att hitta smarta system för att jämna ut effekttoppar. En annan utmaning är att verksamheten blir helt beroende av elleveransen eftersom energin inte går att lagra.

– Ju högre toppar vi har desto dyrare blir det. Därav blir det svårt att säga vad kostnaden för att ladda maskinerna blir, det beror på hur elavtalen kommer att se ut framöver, säger Johan Holmlund.

Förarna en nyckel till framgång

Om Johan ska ge ett råd till andra organisationer som överväger att byta till el är det att involvera de som ska köra pistmaskinerna. Redan i fjol var Johan tillsammans med förarna på studiebesök i Ullådalen där de hade möjlighet att testa Skistars maskiner.

– Förarna har varit nyfikna och tycker att det är roligt. Vi har några av de bästa pistmaskinförarna i landet. De tycker att det fungerar och jag litar jag fullt på dem, säger Johan Holmlund.

Jobbar du inom besöksnäringen och vill ha hjälp att ställa om?


Kontakta projektet Fossilfria besöksmål och destinationer.

Elektronihkeles laategedomhpe Staaresne pryövesåvva – vuejeme, dievhtielimmie jïh effekttoppar

Rahkan- jïh goeven askesne 2025 Staaren tjïelte elektronihkeles laategedomhph tjoejkemestaadijonisnie pryöveme. Illedahkem jeenjemes hijven orreme, mohte ennje muvhten gihtjemevæhta batterije-dievhtielimmien jïh effekttoppari bïjre gååvnese.

Laategedomhpide jïjnjh bensijne rongkehtieh, gaskoeh 20 jïh 25 lijhterh vuejemetæjmosne. Daenbien fossijle HVO100 nuhtjebe, jïh gellie jaepieh dorjeme. Mohte daelie goerehtibie mejtie edtjebe elektronihkeles laategedomhpe åestedh. Staaren tjïelte ulmie åtna, ahte tjïelteorganisasjovnem edtja domhph fossijli naamhtah, jaepie 2025 utnedh.

“Madte gaajhkh bïjlh, skovterh jïh barkoedomhph joe molseme. El-faamose molsedh aaj buerebe barkoebyjrese vadta. Dïhte stoerre ulmie”, Arenabyn åejvie Johan Holmlund jeahta.

Ij nuekie gamte domhph maarhnesne

Tjoejkemestaadijonisnie göökte ovmessie domhph aktene askesne pryöveme. Illeldahkem jeenjemes hijven orreme læjhkan mejtie tïjje vaalta orre domhpine lïeredh.

“Vuejemetïjjem eevre hijven orreme, tjïjhtje gaektsie tæjmoeh. Stoerre haesteme lea, domhph mah maarhnesne eah nuekie gamte”, Johan Holmlund jeahta.

Laategidie staadijonisnie govhte meeterh gamte, jïh daaletje maarhnesne eah muvhten domhph mah nuekie dïsse. Motovrem hijven, mohte dellie batterijem ij nuekie. Dle tjuara göökte aejkieh vuejedh, jïh dellie jienebh barkijh daerpies.

“Mohte nov amma hijven Spikbodarnasse jïh Torråsenasse sjeahta, læjhkan mejtie kaanne fer vaenie batterije gaajhkide laategidie desnie”, Johan jeahta.

Dovres el-faamoe stööremes haesteme

Elektronihkeles laategedomhph dovresåbpoe goh fossijle, mohte gåarede beetnehvierhtie dovne nasjonaale- jïh regionaale daltesisnie syökedh. Vuesiehtimmien gaavhtan Klimatklivet dagkeres vierhtie. Vierhtiejgujmie Johan veanhta maaksoem madte seamma goh fossijledomhpigujmie, mohte ij sïjhth moenedh mejtie vuejememaaksoem vaenede. Joe daenbien gïehtelimmiem jïjnje energije krïeveminie juktie dovne tjoevkesh, lopme jïh el-faamoeskovterh daerpies. Stööremes haesteme lea jeatjah buerie vuekieh gaavnedh juktie el-faamoemaaksoem jalkesjidh.

Gïehtelimmiem aaj stoerre daarpoe straejmiebuektiehtæmman juktie ij gåaredh vöörhkedh.

“Jollebe straejmie-gïerhgietjieh, dovresåbpoe sjædta. Dannasinie geerve jiehtedh man jijnje maaksa. Åadtjobe vuejnedh guktie straejmiesjiehtedimmide båetije biejjien vååjnoes”, Johan Holmlund jeahta.

Vuejijh joekoen vihkele

Mejtie Johan edtja jeatjah siebrieh raeriestidh, mejtie ussjedeminie el-faamose molsedh, dle tuhtjie vihkeles ahte vuejiejidie meatan barkosne. Dæjman ektesne Ullådalenasse vöölkin jïh vööjnin guktie desnie barka, jïh åadtjoejin aaj Skistari domhph pryövedh.

“Vuejiejidie eevre madtjeles, jïh manne jaahkoe dïsse åtna”, Johan Holmlund jeahta.

Sidinformation

Publicerad:
10 mar, 2026
Senast uppdaterad:
10 mar, 2026