Michaela - specialistsjuksköterska inom neurosjukvård

Michaela Samuelsson är göteborgskan som kom till Åre på grund av kärleken men stannade till följd av nyfunnen kärlek till fjället, kallbad och den lugna och naturnära livsstilen.

– I Göteborg träffade man vänner över en öl på Andralång men här i Östersund ses vi på en fjälltur, i bastun efter kallbad eller i skidspåret över en kopp varm choklad.

Så småningom fick hon upp ett stort intresse för omvårdnad och utbildade sig till sjuksköterska på MIUN i Östersund. Den specialisering inom neurosjukvård som hon precis avslutat fick hon tips av via en kollega, plus att hon i sitt dagliga arbete på Neuro-Strokeenheten på Östersunds sjukhus snart förstod att det är ett viktigt område att ha kunskap i.

Nu är Michaela precis examinerad specialistsjuksköterska inom neurologi, en helt ny specialistexamen i Sverige. Utbildningen som är 1-årig, men som Michaela Samuelsson genomförde på halvfart under en tvåårsperiod, finns i både Linköping och Göteborg. I hennes fall fick det bli på gamla hemmaplan, det vill säga i Göteborg. Utbildningen är helt på distans, och i hennes klass fanns sjuksköterskor från i stort sett hela Sverige representerade. Fysiska träffar på plats i Göteborg anordnades också, och Michaela passade på att delta på dem för att utbyta erfarenheter och lära sig av sina klasskamrater IRL. Sin C-uppsats skrev hon tillsammans med sin kurskamrat och vän Sofia Tiquet efter två månaders vistelse i Angola.

– Jag är så stolt över att jag genomfört utbildningen. Neurosjukvård är ett komplicerat område. Hjärnans anatomi och alla sjukdomar som kan drabba den är avancerade saker att ta in och lära sig. Det här är ett jätteroligt ämne att fördjupa sig i, och jag hoppas kunna inspirera fler till att gå utbildningen. Vi behöver bli fler specialister!

Banbrytande utbildning

Den nya specialistexamen för specialistsjuksköterskor inom neurologi är en banbrytande utbildning som introducerades eftersom det tidigare inte fanns någon formell specialistutbildning inom just neurosjukvård i Sverige – trots att över en halv miljon människor lever med neurologiska sjukdomar som stroke, Parkinsons, MS, epilepsi och demens.
Vad innebär den nya specialistexamen?
Det är den första nationella utbildningen i Sverige med inriktning mot neurosjukvård. Utbildningen ger sjuksköterskor djupare kunskaper om neurologiska sjukdomar och skador, med fokus på personcentrerad vård och vårdkedjeperspektiv.
Specialistsjuksköterskorna får inte bara en starkare klinisk roll, utan kan också bidra till kvalitetsutveckling, handledning och utbildning av kollegor och studenter. Examenskompetensen stärker vården för patienter med komplexa neurologiska behov och bidrar till ökad trygghet och kvalitet i vården.
Michaela är med andra ord en del av en historisk första kull som nu formar framtidens neurologiska specialistsjukvård i Sverige.

Växer in i sin nya roll

Nu när utbildningen är avklarad känner Michaela att hon ger sig själv tiden att växa in i rollen som specialistsjuksköterska. Kunskapen är lätt att bära tycker hon, men själva titeln känns litet ovan ännu så länge, avslöjar hon.

– Jag tar också med mig hur otroligt viktigt det är med teamarbetet runt våra patienter. Alla professioner är lika viktiga i arbetet med neuro/strokepatienter, berättar hon och fortsätter;

– Sen är ju den personcentrerade vården viktig. Alltså att vi har patienten i centrum och utgår från hen. Vi skapar ett partnerskap mellan patienten och de olika professionerna som arbetar med varje patient. Vi ska dela vår kunskap, och förklara på bästa sätt för patienten. Involvera hen så gott det går. Vi pratar med patienten och inte om patienten ovanför dess huvud.

Individanpassad, effektiv och meningsfull vård

Det finns tre grundpelare i personcentrerad vård; patientberättelse, partnerskap och dokumentation. Dessa begrepp utgör ramen för ett arbetssätt där vården utgår från patientens unika perspektiv, behov och resurser, och där patienten aktivt deltar i sin egen vårdprocess. Patientberättelsen betonar vikten av att patienten får berätta sin historia och upplevelse av sin sjukdom och sitt hälsotillstånd. Vad har patienten för mål med sin rehabilitering? Det här ger en djupare förståelse för patientens situation och behov. Partnerskap innebär att vården utformas i samarbete mellan patienten och vårdpersonalen. Patientens erfarenhet och kunskaper värderas jämlika med vårdens expertis. En noggrann dokumentation av patientens berättelse, överenskommelser och vårdplan är avgörande för att säkerställa kontinuitet och samordning i vården, och för att främja patientens delaktighet och inflytande. Lyckas man implementera dessa tre grundpelare kan vården bli mer individanpassad, effektiv och meningsfull för varje patient, samtidigt som den stärker patientens egenmakt och välbefinnande.

Jag känner mig alltid som en göteborgare i Jämtland, och saknar havet. Men nu har jag fjället som på sätt och vis kan liknas vid havet - vidsträckt, storslaget och ständigt skiftande.

Vill sprida sin nyvunna kunskap på jobbet

Hur kommer då hennes nyvunna kunskaper att märkas på hennes arbetsplats? Michaela Samuelsson vill så klart få möjlighet att dela med sig till sina kollegor av det hon lärt sig under sin specialistutbildning. Hon vill utveckla arbetet på avdelningen tillsammans med sina kollegor. Sen kommer hon även att jobba med patientsäkerhet, men också arrangera föreläsningar två gånger per termin.

–Att få bjuda in spännande föreläsare till en APT till exempel. Det ser jag verkligen fram emot att få jobba vidare med.

Framtiden

Framöver vill Michaela få chansen att jobba med patienter som fått diagnosen funktionella neurologiska symtom (FNS). Det är ingen skada i hjärnan som vid till exempel stroke, traumatisk hjärnskada eller MS utan ett problem med funktionen i nervsystemet. Det är alltså ingen skada i själva “hårdvaran” i hjärnan men i “mjukvaran” alltså funktionen i nervsystemet. Det finns mycket som fortfarande är okänt om vad som går fel i nervsystemet och vad som orsakar de neurologiska symtomen, men det kan till exempel ge krampanfall, skakningar eller svaghet i en kroppsdel. Många olika biologiska, psykologiska och sociala faktorer – både före, under och efter symtomens uppkomst – kan påverka varför en person blir sårbar för att utveckla funktionella symtom. Patientgruppen har tidigare bemötts med viss misstro av vården generellt, men idag vet man via forskning att en snabb diagnostik och korrekt information till patienten är av stor vikt för förloppet, prognosen och tillfrisknandet.

–Jag brinner lite extra för dessa patienter som lätt kan falla mellan stolarna i vården. Jag vill gärna få chansen att jobba fram en rutin för hur vi tar omhand den här gruppen av patienter när dom kommer till oss, säger hon.

Förutom detta vill Michaela gärna få möjlighet att fortsätta med sitt internationella arbete i någon form. Kanske hålla föreläsningar online om svensk strokevård på sjuksköterskeutbildning gentemot universitetet som hon besökte i Angola.

Text och foto: Lena Manneby