BarnSäkert – en metod för att fånga upp riskfaktorer i barns uppväxtmiljö

I Region Jämtland Härjedalen använder nu alla kommuner sig av metoden BarnSäkert inom barnhälsovården. Det är en metod som med hjälp av ett frågeformulär systematiskt ska fånga upp riskfaktorer i barns uppväxtmiljö.

– Barn kan ju förstå saker på ett helt annat sätt än vad vi vuxna gör med all vår livserfarenhet och den förståelse vi har med oss kring hur saker funkar. Då måste man verkligen försöka sätta sig in i hur en situation upplevs för barnen. Allt inom BarnSäkert handlar om barnets perspektiv, säger Sigrid Landgren, regional koordinator för BarnSäkert.

Frågeformuläret hjälper barnhälsovården och föräldrar att prata om rätt saker

Metoden kommer från USA och under 2018 översatte och utvecklade Region Uppsala och Uppsala universitet metoden. Den kördes därefter som pilot i Region Dalarna. Lokalt genomfördes en pilot inom barnhälsovården i Krokoms och Östersunds kommuner under 2022. Fler kommuner i Region Jämtland Härjedalen har succesivt börjat med metoden och under våren 2025 kom de tre kvarvarande kommunerna Ragunda, Åre och Bräcke i gång.

– Metoden bygger på samverkan på kommunal nivå mellan barnhälsovården och socialtjänstens förebyggande verksamhet. Föräldrar erbjuds att svara på ett formulär via en Ipad under ett antal ordinarie besök på BARNHÄLSOVÅRDEN. Formuläret består av frågor inom ett antal riskområden och föräldrarna får kryssa i vad som stämmer för dem, säger Sigrid.

I formuläret är det frågor om allt från om man har en brandvarnare hemma, eller vet vart man ska vända sig om ens barn får i sig något giftigt till om man känner sig nedstämd eller har föräldrastress.

– Men också frågor om alkohol, våld i nära relation och frågor om ekonomisk stress, sådant vi vet har stor inverkan på barns mående och hälsa, säger Sigrid.
Föräldrar erbjuds stödinsatser beroende på svaren

BHV-sjuksköterskan går sedan igenom svaren med föräldern. Om något av svaren visar på att det finns en riskfaktor kan BHV-sjuksköterskan ställa följdfrågor och erbjuda stödinsatser direkt.

– Ibland finns inga utfall, men i den senaste statistiken såg vi att i 44 procent finns det något utfall, en riskfaktor. I vissa fall räcker det som insats att föräldern får ventilera kring det som kommit fram i formuläret.

Om svaren visar att det vore bra att följa upp ytterligare så finns det olika stödinsatser som barnhälsovården kan erbjuda.

– Om man ser i svaren att det är en familj som har det lite tufft så kan BHV-sjuksköterskan till exempel erbjuda ett hembesök som då görs tillsammans med en person från socialtjänstens förebyggande verksamhet, säger Sigrid.

Samverkan mellan barnavårdscentraler och socialtjänst för tidigt stöd

– Vi ser att föräldrar generellt har högt förtroende för sin BHV-sjuksköterska, som är med från start i barnets liv och som man träffar ofta och det kan då kännas bra att ha den personen med när man ska träffa socialtjänsten. Ibland räcker det med det här gemensamma hembesöket och ibland fortsätter kontakten sedan mellan socialtjänsten och familjen. Men BHV-sjuksköterskan blir en länk i överlämningen.

Metoden kan också hjälpa BHV-sjuksköterskorna med frågor som kan vara svåra att ställa.

– Ibland kan BHV-sjuksköterskorna känna att det är något med den här familjen men att det inte riktigt går att få fatt på vad det är men att med hjälp av formuläret blir det enklare att hitta rätt vad det är som man skulle behöva följa upp, säger Sigrid och fortsätter:

– Det är styrkan i metoden att alla får samma frågor och det blir inte utpekande, som det kanske annars kan upplevas om en BHV-sjuksköterska skulle ställa en fråga om exempelvis ekonomisk oro rakt upp och ner under ett besök.