Lekterapi – ett stöd för familjer med sjuka barn
Lekterapeuten Jessica Åkermo och kuratorn Annika Paulsson jobbar inom sjukvårdsområdet för barn- och ungdomsmedicin. De jobbar med olika patientgrupper i grunden men för att kunna fånga upp vårdbehoven inom en hel familj har de utarbetat ett arbetssätt där de snabbt och enkelt kan samverka i arbetsvardagen.

Från vänster: Lekterapeut Jessica Åkermo och kurator Annika Paulsson.
På Lekterapin på Östersunds sjukhus jobbar lekterapeuten Jessica Åkermo och i rummet intill arbetar kurator Annika Paulsson. Deras respektive roller skulle kunna innebära att de jobbar med olika patientgrupper, Annika med vuxna och Jessica med barn. Men istället har de valt att samverka kring patienterna, för att få till helheten.
– Det stora fokuset är att vi ser hela familjen tillsammans. Det kanske är ett barn i familjen som är inlagt på sjukhuset men det påverkar hela familjen, säger Jessica.
Lekterapin består av ett stort rum med olika lekstationer, som en kiosk, ett skåp med utklädningskläder, en bokhylla med barnböcker och en bebishörna. Intill det stora rummet finns också ett spelrum med olika spel och olika musikinstrument samt ett pysselrum. Här kan barn som är inlagda på sjukhuset, eller deras syskon, få en paus från behandlingar och sjukvård.
– Här fokuserar vi mycket på det friska, vad barnet kan göra. Men vi har också ett rum som kallas för sjukhusleken. Där kan barn antingen få bearbeta en behandling eller undersökning som de har varit med om, eller få se lite hur det kan gå till inför att de ska göra till exempel en MR-röntgen, säger Jessica.
I anslutning till det stora rummet på lekterapin ligger också Annika Paulssons arbetsrum. Medan barnen leker i lekterapirummen kan föräldrarna få en pratstund med Annika.
– Vårdnadshavare till inneliggande barn kan behöva få en paus och gå undan lite grann om de känner sig ledsna eller oroliga. Då kan de få komma in och sitta en stund hos mig, säger Annika.
Flexibelt arbetssätt med samverkan i fokus
Ibland kan också Annika och Jessica behöva fördela om i arbetsuppgifterna under ett pågående besök.
– Man får vara lite flexibel. Vi kan ha bestämt innan att det äldre barnet i en familj börjar med att prata med mig och att det yngre barnet leker med Jessica. Men så vill inte det äldre barnet sitta här på soffan och prata, då kan det bli så att båda barnen får leka med Jessica och så får vi fånga upp dem via leken i stället, säger Annika.
En annan del som de jobbar med är att hjälpa familjer där ett barn har fått en diagnos och vårdnadshavaren behöver stöttning utifrån det.
– Det kan vara att vårdnadshavare behöver hjälp med vilka bidrag som finns att söka eller vilka rättigheter man har att till exempel vara mer ledig med sitt sjuka barn, säger Annika.
Det händer också att andra kliniker hör av sig och vill ha Annikas och Jessicas hjälp med en familj.
– Det kan till exempel vara att intensivvårdsavdelningen, IVA, hör av sig och vill att vi ska hjälpa till. Ibland när de kontaktar mig så kan jag känna att jag behöver ha med mig Jessica, för att vi ska kunna fånga upp hela familjen, säger Annika och fortsätter:
– Om en familj drabbas av en plötslig sorg eller kris så brukar vi försöka att göra plats i våra kalendrar, jag och Jessica, så att vi ska kunna vara med den familjen så mycket som behövs. I leken får barnen bearbeta sina sorger och kriser och samtidigt kan vi erbjuda vårdnadshavarna krisstöd och samtal.
Föräldrastödgrupper för att hjälpa vårdnadshavare att hantera stress
Att var vårdnadshavare till ett sjukt barn kan vara stressande därför håller Annika och Jessica också i föräldrastödsgrupper för vårdnadshavare som är knutna till barn- och ungdomsmedicin.
– Vi använder oss av ACT (Acceptance Commitment Therapy), att hantera stress och främja hälsa. Planen är att ha en stödgrupp per termin. Vi träffar vårdnadshavare i grupp men de jobbar individuellt och delar med sig av vad de vill till gruppen, säger Jessica och fortsätter:
– Frågor som vi arbetar med i ACT kan vara till exempel: Hur kan vi förhålla oss till den stress som är ofrånkomlig i vårt dagliga liv? Vad bör vi acceptera och vad kan vi förändra? Vad är stress och vad händer i kroppen när vi är stressade? Hur kan vi förhindra depression eller utmattningsdepression?
Vad är det bästa med ert jobb?
– Det är att få möta alla de där människorna. Lyssna in vad de behöver för stöd och att hjälpa dem känna att det kommer att bli bra. Det kanske inte blir som innan, men det kommer att bli bra, säger Annika.
– Jag håller med om det och att visa att lek verkligen är så viktigt. Här blir leken något läkande på sitt sätt, säger Jessica.