Jämten 2026 – Föremålen berättar

Sophögarna – de bästa fyndplatserna

– Jag tror att alla som jobbar på museum är fascinerade av det materiella kulturarvet. Och att föremål kan berätta någonting, det är ett källmaterial som ännu så länge kanske inte används så mycket som man skulle önska. Vi är duktiga på att titta i arkiv och forska på bibliotek när vi ska lära oss mer om vår historia, men att just använda sig av dessa föremålssamlingar det görs inte i den utsträckning det borde. Därför är det så roligt att få sätta tänderna i det här, konstaterar Olle Amelin landsantikvarie och chef för Jamtli och fortsätter;

– Vi vet ju inte vad framtiden kommer att tycka är spännande från vår samtid. När man gör arkeologiska utgrävningar så är ju de bästa fyndplatserna sophögarna! Genom innehållet i dem får vi lära oss mycket om hur samhället såg ut på den tiden.

Från vikingar till Sigge

I Föremålen berättar presenteras ett urval av de föremål som förvaltas av Jamtli – Jämtlands läns museum och med det presenteras en berättelse om Jämtlands län från istid till nära på nutid. I länsmuseets samlingar finns fler än 150 000 föremål med en spännande bredd, varav några presenteras i boken. I arkeologisamlingen finns spåren efter mänskligt liv från de senaste 10 000 åren i länet. Den textila delen av samlingen är en av de större i landet. Här finns allt från vikingatida- och medeltida textilier till hästtäcken och skridskoåkaren Sigge Ericssons VM-tröja från 1955. Överhogdalsbonaderna som visas i museets basutställningar är helt unika, välbevarade textilier från omkring år 1000. I fotosamlingarna finns i uppskattningsvis 10 miljoner negativ och glasplåtar från 1860-talet fram till idag. Jamtlis konstsamling, som omfattar i runda tal 3500 verk, har sin grund i Jämtlands läns konstförenings samling som påbörjades samtidigt som föreningen grundades år 1912.

Mammutar, ceremonitrummor och koklaven med trollkors

I Jämten 2026 finns något att läsa för alla. Eller vad sägs om det faktum att mammutar strövade runt över hela vår region för 40–50 000 år sedan. Det kan vi veta bland annat tack vare fynd som det Bertil Eriksson i Kånkback, Ragunda kommun hittade år 1975 när han arbetade med en grustäkt. Plötsligt låg den där i hans sorteringsmaskin, den 80 cm långa beten från en mammut. Denna bete kan du idag ta en titt på i Jamtlis kulturhistoriska samlingar.

I Jamtlis samlingar hittar vi även en Gievrie – en samisk ceremonitrumma som troligen är från senare delen av 1700-talet. Många samiska familjer hade en trumma i sin ägo, och den betraktades med stor vördnad och som helig. Det vanligaste användningssättet var att med trummans hjälp se in i framtiden.

I Jamtlis samlingar finns även en koklave i järn med vackert smidda trollkors på. En klave var ett halsband som man kunde fästa en koskälla i när boskapen släpptes ut på bete i skogen. Just den här klaven hade talrika trollkors, och dom hade till uppgift att skydda mot vittra, troll eller andra väsen som kunde vilja boskap och människor illa.

Jämten 2026 – hela 176 fullmatade sidor med sådant som du inte visste om att du längtat efter att få veta! Läs den!

Text & Foto: Lena Manneby