Säker blodförsörjning, högre beredskap – och fler kan ge blod

Jämtland/Härjedalenmodellen

Jämtland är först ut i landet med den här sortens modell i form av en fristående virtuell implementeringsorganisation som gick i en parallell till regionens förvaltningsorganisation, och där införandeuppdraget kom direkt från regeringen och i samarbete med Socialstyrelsen. Det hela grundlades på att det byggdes upp en strategisk- och virtuell implementeringsorganisation så kallad NAT-organisation där mandat och befogenheter på högsta nivån delegerades formellt och direkt från regiondirektören för att möjliggöra implementeringen, vilket gjorde det hela snabbt och kostnadseffektivt. Regionen tilldelades under år 2025, 12 miljoner av statliga medel för att implementera NAT-test och genomföra en fristående NAT-organisation under implementeringsfasen. Det beslutades av regeringen för ungefär 1 år sedan, (2025-06-26), genom ett ändringsbeslut.

– Vi har lyckats både implementera och driftsätta detta på relativt kort tid, inklusive en omfattande upphandling som även innefattade en överprövning. Vi gjorde gedigna planer för olika delprojekt där kompetensförsörjning, utbildningsnivå och upplärning av medarbetare var viktiga delar för att kvalitetssäkra detta implementeringsarbete. Det har varit ett otroligt intensivt arbete med engagerade medarbetare som verkligen gick helhjärtat in i arbetet. Jag är otrolig stolt över medarbetarnas insatser genom hela den processen. Det har varit ett stort och enormt arbete, men ändå så effektivt, berättar Meriana Findakly och fortsätter;

– Vi hade en övergripande styrgrupp och kärnprocessgrupp som bestod av några få personer med en central roll, som fungerade som delprojektledare med fullt mandat att agera inom respektive delprojekt; dessa kallade jag för NAT-hjältarna. Dom gjorde viktiga punktinsatser men behövde inte vara involverade i hela processen om det inte var nödvändigt. Det var viktigt att vi använde alla resurser på ett effektivt sätt. Under deras arbetsledning bildades olika delprojektgrupper dit man adjungerades in vid olika frågeställningar, just för att inte bränna alla resurser från början.

– Det har varit en fantastisk och väldigt lärorik samverkan, verkligen ett typiskt exempel på gott samarbete där patientnyttan och landets beredskap sätts i ett gemensamt fokus i en nationell samverkansmodell mellan region/vården, leverantörer inom näringslivet; av till exempel instrument och IT-system, myndigheterna och regeringen, slår Meriana Findakly fast.

Modellen inspirerar

Nu är ytterligare några regioner på gång med att organisera sig med inspiration av Jämtlandsmodellen. En resurseffektiv modell som fungerar.

– Det här är ett stort steg i en utvecklingsresa där vår modell är ett typiskt skolexempel på att när man bygger upp en fristående organisation på det här sättet så blir det resurs- och kostnadseffektivt. Utan att det på något sätt påverkar regionens vårduppdrag och vårdresurser, snarare tvärt om.

– Jag tror att det här är början på någonting stort, som förhoppningsvis kommer att leda till ett paradigmskifte när det gäller provbunden diagnostik, konstaterar Meriana Findakly.

Beredskap i en krissituation

Meriana Findakly anser att det här är ett sätt att öka beredskapen, vilket även backas upp av Socialstyrelsen. Sverige är med i NATO, och Jämtland Härjedalen är strategiskt och geografiskt sårbart, men det är också en region som har enorm potential till tillväxt utifrån ett systemperspektiv, menar hon. När det gäller frågan om blodtransfusioner, och samarbete med NATO-länderna så är implementeringen av NAT-tester en grundförutsättning för att kunna ha ett naturligt samarbete med försvar/militär och totalförsvar.

– Det blir en ökad beredskap på det sättet dels för NATO:s skull och försvarets skull, för att underlätta samarbetet. Men även utifrån ett blodförsörjningsperspektiv i ett nationellt sammanhang utan att det behöver vara krig. Vi får möjlighet till ett större aktivt blodgivarunderlag med hjälp av NAT-testerna, och kan underlätta blodförsörjningen när vi behöver kalla in fler blodgivare. Oavsett om det är krig eller fred så är det allvarligt om vi inte är självförsörjande när det gäller blod. Med införandet av NAT-tester har vi säkrat upp ytterligare.

– Vi önskar oss alltid fler blodgivare, men i länet ser jag att det finns ett stort intresse bland invånarna för att få lämna blod. Ett gott exempel är Åre kommun, som beslutat att deras medarbetare får lämna blod på arbetstid. Där inväntar vi bara möjligheten att få i gång en blodbuss, rundar Meriana Findakly av.

Ge blod - ge liv

Du som tvekar om att bli blodgivare. Betänk att du räddar minst tre liv när du lämnar blod. En blodgivare bidrar till tre olika blodprodukter. Dels blodkroppar, men även plasma som ofta ges vid till exempel brännskador eller för att stoppa blödningar, men också blodplättar som förstärker blodets koagulationsprocess.

Text & Foto: Lena Manneby