Hållbart flygbränsle: SAF
Flyget har betydelse för regionens utveckling. För att möjliggöra fortsatt tillgänglighet som även är hållbar behöver de flygresor som görs ställas om och där pekas SAF ut som en viktig del av lösningen. Projektet Fossilfria besöksmål och destinationer arrangerade ett kunskapshöjande seminarium på temat i februari 2026.
Flyget har halverats – men är fortsatt viktigt
– 50 procent av flygandet i till och från Östersund har försvunnit sedan 2021 och ligger nu på nivåer som motsvarar 1986, inledde Pär Lundgren från Swedavia.
Så fungerar hållbart flygbränsle
SAF framställs idag främst av använd matolja och animaliska restprodukter från livsmedelsindustrin. Men det finns även andra råvaror, såsom hushållsavfall, energigrödor, restprodukter från skogsindustrin och infångad koldioxid. Svensk SAF produceras just nu endast på Hisingen utanför Göteborg.
Den lagstadgade inblandningen av SAF är endast ett par procents inbladning av förnybart flygbränsle men det är möjligt att blanda in upp till 50 procent. Arbete pågår för att certifiera bränslet för högre inblandning. Det finns goda möjligheter för företag och privatpersoner att bidra till omställningen genom att klimatkompensera sina resor och därmed öka inblandningen av motsvarande mängd SAF för hela resan.
– Det är inte avgörande att bränslet tankas i just det flygplan man själv reser med. Det viktiga är att det tillförs systemet som helhet, förklarar David Hild, VD på den icke-vinstdrivande organisationen Fly Green Fund som säljer fossilfritt flygbränsle.
Flera lösningar krävs
Christian Janssen från St1 betonar att det inte finns någon enskild ersättare till råoljan utan det kommer att behövas flera alternativ.
– Flyget står globalt för omkring 3–5 procent av koldioxidutsläppen, men omställningen kan inte vänta. I ett raffinaderi produceras ett spektrum av produkter där endast 10–12 procent blir flygbränsle, medan resten exempelvis blir diesel och eldningsolja. Hela produktionskedjan hänger ihop, vilket gör omställningen komplex, säger Christian Janssen.
Offentlig och privat sektor kan driva efterfrågan
De största hindren i dag är de omfattande investeringar som krävs samt otydliga politiska spelregler. Samtidigt skulle en ökad frivillig efterfrågan från offentlig sektor och näringsliv kunna påskynda utvecklingen.
– Vi kommer aldrig att kunna konkurrera med oljan i pris. Men det kanske är något vi är beredda att betala för klimatet och för vår nationella säkerhet. Alternativet är att betala i efterhand för det vi måste städa upp, sade Christian Janssen.
I dag kostar det runt 260 kronor att klimatkompensera en resa mellan Östersund och Stockholm genom köp av SAF. Ett sätt att skynda på omställningen är att se över resepolicys och ställa krav i upphandlingar.
– En hållbar resepolicy måste inte utesluta flyget, men den måste inkludera det, säger David Hild på Fly Green Fund.
Evenemang och destinationer leder vägen
Även destinationer och större evenemang kan vara en motor i omställningen. Ett exempel är Storsjöyran som klimatreducerade alla kommersiella flyg mellan Stockholm och Östersund under festivalhelgen sommaren 2025. Ett annat är världscupen i telemark i Trillevallen där flygresor kopplade till arrangemanget klimatkompenserades. Utöver det drevs alla arbetsmaskiner, pistmaskiner och liftar med fossilfria bränslen.
– Det börjar med att skapa en norm och ett beteendeskifte. Det skapar i sin tur en efterfrågan som driver produktionen, säger Maria Stenström från 2030-sekretariatet som var initiativtagare till hållbarhetsarbetet.