94 - Team Linda & Sara tar trycksår på allvar

Medverkande

Linda Jervidal, Sårsjuksköterska
Sara Schratz, Chefsjuksköterska inom patientsäkerhet
Anna Granevärn, Hälso- och sjukvårdsdirektör
Anna Sjövall, enhetschef, staben- Nära vård
Håkan Lundqvist, programledare

Håkan

Det här är faktiskt avsnitt 94. Vi börjar närma oss hundrastrecket med storm så att säga. Hej Anna Granevärn.

Anna g

Hej Håkan!

Håkan

Hur är läget?

Anna g

Jo, men det har ju stormat på bra här sista dygnet. Väldigt blåsigt vårväder.

Håkan

Jag har varit oerhört besviken över det, jag också.

Anna g

Det är svårt att vara ute i trädgården och kratta och fixa om det inte blåser på rätt sätt.

Håkan

I går var jag faktiskt riktigt ilsken och kände att nu flyttar jag. Det var till och med så, men det var nog mest frustration.

Anna g

Men då är det ganska bra att ha en Skieerg(stakmaskin) hemma.

Håkan

Ja just det.

Anna g

Så kan man ta ut det på det.

Håkan

Jag förstår precis hur du tänker.

När det blir dåligt och man vill få ut lite energi och utan att ge sig in i skogen. Sen för er som inte vet vad det är, så är det alltså en stakmaskin som man kan ställa in olika motstånd på.

Det är många skidåkare som använder sådana och vi ska prata om det där lite senare i programmet eller i podden, mot slutet då pratar vi alltid om lite folkhälsa och grejer som vi tycker kan vara viktigt. Anna Sjövall, ny titel på dig faktiskt. Enhetschef på staben?

Anna S

Ja, nära vård i staben de är hårt ansatta.

Håkan

Och när blev det så?

Anna S

Sedan en vecka tillbaka.

Håkan

Mer än en vecka och ny på jobbet. Ja, men du är också poddproducent brukar jag säga.

Anna S

Ja, jag är inte riktigt bekväm med det måste jag lägga till.

Håkan

Jag tycker du ska lägga till den i Cv:n för det är du som sköter bokning utav gäster och sådant där till podden.

Och vilka har vi här i dag då? Vi börjar med dig, Du får presentera dig själv.

Linda

Ja, jag heter Linda Jervidal och jobbar som regionövergripande sårsjuksköterska.

Håkan

Region övergripande sårsjuksköterska det är också en lång titel. Och vad jag förstår så är du och Anna Sjövall gamla bekanta.

Linda

Ja, vi träffades redan när vi jobbade på samma hälsocentral på Frösön.

Håkan

Och hur minns ni den tiden? Törs man fråga det?

Anna S

Men jag minns ju Linda som extremt driven redan då. Och det här med att hon också är sårsjuksköterska, det började hon ju prata om redan då och hade ju drivet i de här frågorna sedan dess. Det är så sjukt imponerande.

Håkan

Och exakt vad det är man gör som ansvarig sårsjuksköterska. Det kan vi kanske komma in på, men vi är ju här på grund av trycksårsprojektet och framtiden vård som vi kallar det.
Sen har du med en kompis som du jobbar mycket med. Och vem är du?

Sara

Jag heter Sara Netz och är chefsjuksköterska på Patientsäkerhet.

Håkan

När du kom in här sa du att du ville ha en egen podd om patientsäkerhet för det är så intressant som ämne.

Sara

Ja, men det är det, med patientsäkerheten. Det är viktigt och intressant. Och det är också ett område som ofta intresserar många. Alla, både medarbetare, patienter, och medborgare.

Håkan

Ja, för det finns något att lära utav patientsäkerhet.

Sara

Trygghet.

Håkan

När saker och ting går snett, vilket det kan göra inom vården, då finns det alltid någon som står där och utvärderar och talar om.
”Så här ska vi göra i framtiden så att det inte händer igen”

Sara

Ja, vi vill alltid bli bättre.

Håkan

Man kan säga att du är inne i en ständig utveckling process.

Sara

Ja, lite så.

Håkan

Det känns väl bra.

Sara

Jag har ett drömjobb här.

Håkan

Men nu ska ni berätta lite kort om er själva. Hur hamnade ni i de här olika rollerna? Hur var det för dig Linda.

Linda

När jag jobbade som distriktssköterska på Frösö Hälsocentral och innan jag kom dit så jobbade jag i Eskilstuna på en vårdcentral och där hade de en sårmottagning. Då såg jag hur bra det fungerade. Så när jag flyttade tillbaka till Jämtland så tänkte jag ganska snabbt att jag ville starta en sådan mottagning på den hälsocentral som jag jobbade på. Så då blev det verklighet. Så från 2011 så startade vi upp den första mottagningen i Jämtland och då jobbade jag där.

Håkan

Och när man pratar om sårmottagning så kanske människor som jobbar inom vården fattar vad du menar. Men om jag skulle förklara för medborgarna vad det är för typ av sår, varför behövs det en mottagning för sår?

Linda

Alltså vi har ju olika typer av mottagningar i primärvården redan idag.
Det finns oftast en astma-KOL mottagning. Det finns en mottagning för diabetespatienter och det kan finnas andra typer av mottagningar också. Så det är väl egentligen på samma sätt, att man samlar patienter med liknande diagnoser och att det är en och samma person eller att det är ett utsett antal personer med extra kompetens på området som tar hand om de här patienterna.

Håkan

Rätt bra förklarat känner jag. Och Eskilstuna har jag också bott i. Bara så du vet. Men en parentes.
Nu har ni avslutat den här första delen av det här som heter Trycksårsprojektet, om jag förstår det riktigt. Kan du berätta lite grann hur det här arbetet har sett ut i praktiken?

Linda

Vi har jobbat utifrån regionens beslutade projektmodell –”Projektil”. Och det har ju gjort att det skapats struktur i vårt arbete så vi har redan från början haft en noggrann plan.

Vi har haft fastställda projektmål. Vi har haft en projektgrupp som har varit anpassad utifrån våra projektmål, vi haft en styrgrupp eller vad vi kallar en avstämning grupp som har tagit beslut fortlöpande.

Vi har haft projektägare och där är Sara en av dem som har varit med och stöttat hela vägen. I lite över ett års tid har vi hållit på med trycksårprojektet som vi kallar det, och det stora syftet med projektet är ju att vi ska minska andelen sjukhusförvärvade trycksår och att vi ska optimera behandlingen av redan uppkomna trycksår. Och det har varit helt inriktat på vårdavdelningar.

Håkan

Vad är vinsterna med att få till det här med att det ska minska? Man förstår ju att vår belastning minskar, men finns det andra vinster?

Sara

Det finns många vinster, bland annat så kommer vi att minska lidandet för våra patienter. Det är väl det viktigaste.
Att vi inte skadar patienterna när de är hos oss i vår vård så att säga. Sen är det ju också stora ekonomiska vinster, man får kortare vårdtider och sår, behandlingar av olika slag uteblir.
Plus att vi har ju jobbat med att skapa liksom bättre förutsättningar för medarbetare att kunna göra sitt jobb optimalt.

Håkan

Och när man hör att belastningen på vården minskar när man jobbar så här strukturerat och projektinriktat, då blir man ju såklart rätt glad som hälso och sjukvårdsdirektör.

Anna G

Jamen precis, för att vi vill ju att folk ska må bra och inte behöva vara på sjukhus mer än nödvändigt.
Och jag har ju faktiskt vart med dig Linda ut också, på sjukhuset, och tittat på ett av de här svåra såren som du hanterar dagligen.

Linda

Det var väldigt modigt gjort av dig.
Du var med mig på en vårdavdelning när vi hade en patient med trycksår.

Anna g

Men det är viktigt för mig, som inte är van att se den här typen av sår och hur hemskt det kan bli och vilket lidande det är för patienten.
Såren kan ju vara på väldigt besvärliga delar av kroppen som påverkar en väldigt mycket. Så det var väl det jag tog med mig, att det här vill vi verkligen inte att man ska behöva råka ut för.

Håkan

Och det låter ju alldeles självklart. Hur väl rimmar då ert projekt Linda och Sara med till exempel Färdplan 2030 och omställningen till nära och personcentrerad vård?

Linda

Det måste ju alltid ingå, att när vi jobbar med vård så ska vi göra det med kvalitet och vi ska göra det så effektivt som möjligt.

Håkan

Men hur har ni anpassat det på något sätt vad gäller era arbetsmetoder för att nå nära och personcentrerad vård. Jag tänker på medborgarnas egna behov och sådana saker.

Linda

Det är ju alltid jätteviktigt att ta hänsyn till.
Att jobba personcentrerat.

Man förebygger inte trycksår på samma sätt på alla patienter.

Men det är ju liknande åtgärder som görs.

Men det är ju jätteviktigt att involvera patienterna i det här.

En patient som kan ta till sig information måste ju få känna till att de har risk för att få trycksår och de måste få veta vad de själva kan göra för att förebygga trycksår.

Och de måste få veta varför vårdpersonalen planerar att göra vissa åtgärder så att man liksom kan samarbeta kring det här. Det är då det blir som bäst.

Håkan

Det jag är ute och far efter är hur det här samtalet med en medborgare kan se ut, det är det jag menar.

Det vill säga att jag är din patient och jag har risk eller jag har redan ett uppkommet trycksår, men jag bor i Sveg eller jag bor i Gäddede eller någon annanstans. Jag tycker det är jobbigt och håller på åka in till sjukhuset till exempel. Jag har ju liksom behov av att kunna vara hemma mer och så är det med det mesta.

Linda

Nu har vi jobbat med trycksårsprojektet del ett, och det är ju helt inriktat på vårdavdelningar och då är man ju inlagd.
Så då har vi patienten framför oss och det är ju egentligen ganska så enkelt att förebygga trycksår.
Oftast är det så.
Sedan har vi en del två, då planerar vi att ta in eller har redan tagit in primärvården.

Och då kan ju precis det här ske som du säger att vi har en patient i Gäddede och nu sitter vi och tittar på hur vi ska göra med de patienterna, vilka vi ska risk bedöma i primärvården och om man har en risk.

Men det handlar ju mycket om information och att en patient måste få känna till oavsett om man ligger på sjukhuset eller man bor i Gäddede.
Här tar man en risk, alltså för inte få trycksår så är det jätteviktigt att man inte blir sittande i en fåtölj 12 timmar under ett dygn.
Så vi måste ju framföra och vi måste berätta för patienten vad som är viktigt att göra för att förebygga trycksår.

Håkan

Men jag tänker lite grann på det ni gör i projektet.
Ni samlar på er en massa kunskap och erfarenheter som någonstans ska omsättas också där borta i praktiken och då kanske i del två av projektet.
Hur gör du?
Hur har ni gjort för att liksom samla ihop de här kunskaperna och göra verkstad av det?

Linda

Vi har jobbat målinriktat mot de mål som vi har tagit fram i projektet och det har ju varit att vi har skapat en webbutbildning för att utbilda all vårdpersonal.
Vi har gjort många ändringar i Cosmic, vårt journalsystem.
Vi har infört ett nytt evidensbaserat riskbedömningsinstrument.
Vi har lagt in vårdplaner så att det ska bli enkelt för medarbetarna och sätta in rätt åtgärder på patienterna. Och sen kan ju Sara berätta lite om uppföljningsmodellen som vi har tagit fram och jobbat väldigt mycket med.

Sara

För att knyta an på din fråga här tidigare till Linda hur vi jobbar tillsammans med patienterna så tror jag att det viktigaste i det här projektet är ju det här nya bedömningsinstrument som vi har infört. För det gäller ju att vi hittar de här patienterna i de här stora flödena, vilka som har risk och sedan utifrån deras förutsättningar och evidens sätta in rätt åtgärder i rätt tid så att vi kan förebygga trycksår.
Och då är det också väldigt viktigt att både personalen och patienten känner till att jag har en risk.
Och de ska ju såklart involveras och göra det de kan, göra lägesändringar uppe och så då, liksom röra sig utifrån de förutsättningar som de har.

Håkan

Ni har samverkat och har också pysslat en hel del med digitala verktyg. Om vi kikar i den digitala världen, hur väl har de varit använt och har ni glädje av det?

Linda

Hur menar du med digitala miljöer?

Håkan

För personal till exempel?

Linda

Ja, men exakt. Jo, men vi tänkte att vi inte kan skapa ett system där till exempel jag eller någon annan några gånger om året ska föreläsa och så ska det komma folk och lyssna där då.
Utan vi måste göra det så att medarbetarna kan ta del av utbildningen när som helst om vi vill det.
Eller vi har ju sagt att det ska bli en rutin att börjar man på en vårdavdelning, då ska man gå den här webbutbildningen.
Så på det sättet har vi använt oss av det digitala verktyget.

Sara

Sara Ja, jag kan också knyta an. Det har ju bäring både på Färdplan 2030 men i regionen så har vi sedan några år tillbaka försökt införa Nova plattor och aktivitetspaket.

Och så blir det liksom portabla plattor där man kommer åt journalen och kan jobba också med aktiviteter och så.
Och det här har ju gått lite trögt att införa i de olika verksamheterna och det har vi anammat i det här projektet att fortsätta bygga in liksom våra arbetssätt i de här verktygen och det här är ju också en stor del av färdplanen. 2030.

Vi försöker att liksom pusha på nu så att vi inte skapar några nya grejer utan vi använder oss av det vi har för vi ska liksom komma framåt.

Håkan

Och så är det ju inom regionen. Det finns massvis av teknik som kanske inte används fullt ut, men det där blir lite intressant. Hur gjorde ni då för att få lite mera fart på nå webbplatsanvändande?

Sara

Ja, men vi har ju samarbetat med Cosmic bland annat, och verksamheterna är de avdelningar där det har fungerat väldigt bra och de har ju varit med i utvecklingen av de här nya journalmallarna som Linda och Cosmic hade tagit fram då.
Så jag tycker att det har varit ett väldigt bra samarbete med också då användare och medarbetare som har varit med att tycka till. Liksom att det här funkar, det här funkar inte. Och så har vi liksom skruvat eftersom.

Håkan

En del att använda ny teknik har ju legat hos en själv och vi pratar ofta om i den här podcasten att man kanske inte kan om man inte är van eller att man känner en oro för att använda ny teknik och så vidare. Hur jobbade ni för att få medarbetarna att övervinna det? Den lilla rädslan eller oron.

Sara

Vi har ju liksom baserat projektet på att man ska använda sig av de här arbetssätten. Sen nu i april så breddinfördes ju projektet på de flesta slutenvårdavdelningarna som ingick i del ett.
Men jag tror att det kommer att bidra till att fler och fler liksom kämpar med att få in de här digitala verktygen. Det är ju en puckel. När man väl kan det så är det ju ett bättre verktyg.

Håkan

Vi brukar prata om att våga testa, testa. Vad blir liksom det här lilla verktyget? Den här processen för att man ska komma över den puckeln?

Sara

Nu och då är väl att man ska känna att man ser nyttan med att använda sig av det och använder man sig inte av det så, eller att vi inte har byggt upp våra arbetssätt kring de här olika verktygen, då faller ju nyttan.
Jag tror att det är väldigt viktigt att man ser fördelarna med att använda till exempel sådana plattor och aktivitetspaket och så.

Håkan

Linda, du höjde fingret där inte som ett varningstecken utan det var mer att nu kände du att här vill jag komma in och du får det.

Linda

Tackar! När jag tänker på det.
En viktig del av projektet som jag jobbat mycket med är att vi ska kunna följa upp arbetet och en väldigt bra del i projektet är också att vi har fått beslut om regionövergripande mål så vi har ett regionövergripande mål på hur stor andel patienter vi ska gjort Riskbedömning av.
Vi har regionövergripande mål för hur många som ska fått en vårdplan och där man ska ha startat ett sådant här aktivitetspaket och sedan har vi gjort så att alla enhetschefer och de som har fått ett specifikt uppdrag som vi kallar för lokal funktion också ser hur de ska följa upp på sin enhet.
De kommer få ta del av utdata och kommer att kunna se exakt hur de ligger till och då är ju tanken att man ska kunna starta förbättringsarbeten utifrån det man ser.
Sen är vi ju väl medvetna om att allting som vi har skapat, det kommer liksom inte ändras på ett kick.
Det där förstår vi ju att det här kommer liksom är ett arbete som ska ske över tid. Men vi känner att nu har vi gett förutsättningar för olika sätt och de fanns inte riktigt innan. Men nu har vi skapat dem.

Sara

Och jag tänker också. En viktig del i att kunna följa det här arbetet är ju också för att kunna skruva på det som funkar, eller funkar väldigt bra utan att man kan se det liksom. Behöver vi skruva ytterligare på saker? Behöver vi lägga till moment? Ta bort något?

Håkan

Men tänk om man hade ett projekt där allting fungerade 110 % redan från start? Ingen mening att ha det nästan.
Då är det ju redan klart.
Det är väl själva idén med projektet att hitta de här utvecklingsbitarna, saker som gör nytta för både medarbetare och medborgare.

Du är inte bara ny på jobbet, du har ju också en bakgrund som verksamhetsutvecklare i ditt CV. Jag antar att du får rysningar på armarna när du hör hur strukturerat och väl man jobbar med utveckling av de bitarna i projektet Anna Sjövall.

Anna S

Jag verkligen.

Man jobbar med förbättringar på olika sätt och det gör man i projekt så är det ju otroligt viktigt att man gör det här strukturerat och att man har uppföljning med från början. För det är ju den där vi brukar fallera på och snubbla på målsnöret.

Jag tycker det är himla kul att höra när man säger så, men vi tog med det vi redan har och så bygger vi på det för det skapar också, om vi vill jobba med de verktyg vi redan har men kanske inte använder.
Vi bygger nya arbetssätt och processer kring det, det är ju ett sätt att putta liksom lite på att vi börjar använda det mer också.
Att vi att vi skapar i de verktygen vi redan använder och det tycker jag är jättebra.

Håkan

Det finns såklart ett jättestort värde i att föra över de här här arbetssätten ni har i projekt modellen som heter ”Projektil”.
Hur ska man kunna försöka ta vara på det för alla inom vården som jobbar med utveckling och förändringsarbete?

Sara

Jag kan väl flika in, det är ju en av mina initiativ till det här projektet är ju att det ska bli en process hur vi jobbade med vårdskadeprevention.
Så jag kommer ju använda det här arbetssättet inom andra områden som undernäring, fall, blåsor vid fyllnad och liksom jobbar med att förebygga vårdskador även inom andra områden.

FORTSÄTT HÄR:

Håkan

Det var det jag var ute och for efter lite grann, för att ibland när man sitter med arbetskamrater på jobbet, man pratar om jobbet och så plötsligt klickar det till.

”Varför jobbar de så ”?
”Vi har diskuterat, ska vi testa att jobba på det här sättet i stället”

Det är också ett sätt att föra över en tanke eller en liten kunskap.
Så det är viktigt det här sprids internt så att fler blir värvade till idén så att säga.

Sara

Patientsäkerhet och säkerhet är ju i princip nästan allt, det är ett jätteområde.

Håkan

Anna Granevärn. Vad tänker du när du står här och reflekterar?

Anna G

Säkerhet är ju ett återkommande tema i den här podden, så det är ju viktigt och det är mycket av drivet i det arbetet vi gör för att vi vill ha en hög kvalitet för patienterna så att man inte behöver hamna hos oss i onödan eller vara kvar onödigt länge.

Sen kan jag tänka på att det andra som vi brukar prata om väldigt mycket i den här podden är medarbetaredriven verksamhetsutveckling och jag är lite extra glad och vi som region också, extra stolta över dig Linda som har jobbat hos oss så länge och som hade ett brinnande intresse för ett område som du också fick möjlighet att utveckla.

Med något som du själv verkligen har satsat på att utveckla dig inom, som ger så mycket tillbaka till den här Regionen, men också nationellt, som föredöme och förebild i din profession.
Så det tänker jag att vi är jätteglada för i Regionen att vi får ha dig här och du har velat växa och utvecklas och bidra till vår utveckling under den här resan och det hoppas vi att du vill fortsätta göra länge till.

Linda

Tack så mycket för fina ord

Håkan

Det där tar du med dig till nästa lönesamtal tycker jag(skratt)

Linda

Men jag kan ju bara säga det samtidigt, för jag har ju verkligen känt att de enhetschefer som jag haft genom åren, de har stöttat mig från början och låtit mig jobba på och inte styrt mig för mycket utan låtit mig komma med idéer och det har varit jätte värdefullt. Inger Persson på Frösö hälsocentral som var min och enhetschef, det var hon från början, men även alla andra ska jag säga, enhetschefer efter det också.

Håkan

Det finns en tillit, och du hittade ett hål i verksamheten och kände att här, här kan jag göra verklig nytta och så börjar det brinna i dig. Brinner det likadant idag som för x antal år sedan eller brinner mer?

Linda

Det brinner minst lika mycket skulle jag säga. Ja, kanske ännu mer nu när jag ser vilka verktyg som finns och vi tar till för att genomföra förändringar och förbättra.
Oftast är det inte så att det är massa pengar vi ska satsa utan vi ska ju använda oss av befintliga resurser och befintlig vårdpersonal.
Men vi ska organisera oss på rätt sätt.

Håkan

Kloka kliniskt bra val har vi ett avsnitt som heter om ni kommer ihåg det, så det kanske tangerar just de begreppen, för att vård är dyrbart och det kostar och det är skattebetalarna som ska stå för kalaset.
Och kan man vara effektiv med sitt vårdsutövande och kostnadseffektiv samtidigt som man ger bra vård, då är det toppen!

Håkan

Sara du står och funderar lite ser jag.

Sara

Jo, det gör jag. Jag tänker lite grann på att en stor del av projektet har ju varit att skapa förutsättningar för medarbetaredriven utveckling.
Den här typen av vården ska ju inte göras av administrationen utan vi skapar lite processer, rutiner.
Men det själva viktiga arbetet ska ju ske i verksamheten och då behöver vi också ha med oss våra medarbetare och vi har ju arbetat fram sådant.
Det som Linda sa tidigare, lokalt funktionsuppdrag kring sår, vilket kommer att ha en viktig roll i verksamheten när det kommer till prevention och behandling av trycksår.
Linda har ju redan den här rollen.
Men ja, i det här processarbete så vill jag också lyfta upp fler sakkunniga, också experter inom de här vårdskadepreventionsområdena som ska jobba och leda det här arbetet precis som Linda har gjort.

Håkan

Men betyder det att det blir mer medarbetaredrivet tror du?

Sara

Ja, det tror jag. Och alla tycker ju det är roligt att få vara med och driva, speciellt om man kan följa och se att det blir resultat.

Håkan

Ja visst är det så, jag vill ju inte stå kvar på perrongen när tåget åker i väg. Jag vill ju gärna haka på.

Sara

Och det finns en otrolig kraft. Det har inte minst Linda sett när de har haft utbildningar på KTC.
Det finns en vilja eller ett intresse för det här så det har varit en av de här roliga delarna i projektet.
Att se att vi bemöts med öppna armar i verksamheten. Så att jag lyfter på hatten för dem, kul!

Håkan

Linda, jag ser att du viftar med fingret igen.

Linda

Ja, nää. Men när vi höll på med projektet så har vi ju funderat mycket. Hur ska vi uppnå det som vi vill uppnå? Och det här med lokal funktion som också är otroligt viktigt.
Och så är det att det på varje vårdavdelning ska det finnas en sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut som ska ha det här uppdraget. För det är liksom ett teamarbete att förebygga och behandla trycksår.
Mycket ligger på sjuksköterskan. Det är mycket sjuksköterskans ansvar, men inte bara sjuksköterskans ansvar och inte bara undersköterskans.

Håkan

Ansvar som man samlar ett team runt patienten eller medborgaren är….

Linda

En process och där ingår läkare och dietist och andra också, i det teamet.
Men det jag tänkte på lite tidigare är att det är ju jätteviktigt att vi får med våra enhetschefer och verksamhetschefer.
Så vi har ju tagit fram ett dokument som beskriver roller och ansvar inom området prevention och behandling av trycksår.
Och där finns ju både min och Saras roll med, sjuksköterskans roll, arbetsterapeuten, fysioterapeuten och så vidare.
Men även enhetschefen och verksamhetschefens ansvar, för de måste ju ge förutsättningar till medarbetarna så att de går den här webbutbildningen så att de får jobba med det här lokala funktionsuppdraget som de har. Att de får tid avsatt och att de tillsammans tittar på siffror och utdata.

Håkan

Och är det den stora utmaningen, tänker du, liksom att verkligen få loss den här tiden för medarbetarna eller möjligheten?

Linda

Vi har ju försökt att lyfta det i olika sammanhang, och sen för det kan ju du kanske berätta lite vad vi försöker göra med strategier.
Något som vi märkte när vi pratade om det på ett möte, så ryggade alla tillbaka så fort de hörde ordet strategisk.

Håkan

Det finns en slags hatkärlek till strategi, men om jag har en strategi som jag tycker fungerar bra när man väl lär sig då funkar det.

Linda

Och vi har ju lite planer, så vi är inte helt 100 % färdiga med den saken vi jobbar med.

Sara

Det du försöker säga här kanske att vi inte vill skapa mer arbete, mer administration och liksom belastning på chefer.
De har mycket att följa upp och rapportera och så ändå.
Så vi ska försöka hitta ett så enkelt sätt som möjligt samtidigt som vi också kommer att ta bort ett annat moment. Vi har liksom verkligen fått det till oss att det här får inte generera alltför hög belastning.

Håkan

Men i början kan det ju vara så. Men har man blicken på målet där borta och förändringen sitter, då kommer vinsterna. Vad händer nu då?

Sara

Sara Ja, jag lämnar över ordet till projektledaren.

Linda

Men med det som redan har hänt är att vi har fortsatt med del två i projektet. Så nu jobbar vi mot regional primärvård där mobila teamet, Solgläntan, akuten, operation, uppvaktningen, IVA, barnavdelningen, neonatalavdelningen.

Håkan

Ingen kommer undan.

Så det är del två i är hela det projektet. När ska det vara avslutat det. För det brukar ju alltid finnas någon slags avgränsning för hur länge ett projekt ska.

Linda

Maj 2026 och så ska den sista implementeringen ske i juni 2026.

Håkan

Ja, ni har drygt ett år på er. Spännande! Vad kul! Vad roligt att ha er här och få höra om de här sakerna känner jag. Vi ska glida in på något som kanske känns lite mer personligt. Vi brukar prata lite folkhälsa och sådana här saker i den här podden mot slutet för att det är så att vi tycker att det är bra om man tar hand om sig själv lite extra mellan varven. Och ibland tjatar vi på om längdåkning med Anna Granevärn eller någonting annat. Men jag tänkte då på två frågor och den ena tror jag känns lite roligare än den andra. Och jag vill veta hur ni har det allihop Om ni fick en timme extra varje dag kopplat till er egen hälsa, att ta ansvar för den. Vad skulle ni göra med den?

Sara

Lite tråkigt. Jag tror jag skulle sova en timme extra.

Håkan

Ja, det är också en form av återhämtning.

Sara

Jag tror det.

Håkan

Om du lider av sömnbrist eller?

Sara

Jag tycker dygnet har för få timmar och det är sömn som får stå tillbaka.
Tyvärr.

Håkan

Men allt är ju inte bara motion och käk utan även den andra delen av återhämtning är extremt viktig den också. Att få sova en timme extra. Linda, hur skulle du hantera ett erbjudande?

Om du hade det?

Linda

Nej, men då tänker jag att en timme extra per dag, tre gånger i veckan så skulle jag ju då kanske använda den till träning de andra dagarna till andra saker som främjar återhämtning.

Håkan

Kan du nämna några exempel? Vad tränar du för något? Allt möjligt eller?

Linda

Jag gillar att styrketräna.

Jag gillar att jogga lite långsamt ibland. Inte så fort som alla andra tror jag.

Jag joggar lite.

Håkan

Försiktigt?

Linda

Ja, jag tror att de andra är mer löpare. De som står bredvid mig.

Men sedan tänker jag bara kanske ha mer tid. Umgås med familjen, mer tid för trädgårdsarbete, mer tid för att pyssla och måla och sådana saker som jag gillar och göra ditten och datten.

Håkan

Mix av allt möjligt här. Men den här andra delen som också är viktig. Att få ha umgänge med familjen så att man inte bara möts i dörren hela tiden och får en chans att prata med varandra om spännande saker. Vad skulle du göra om du hade en timme extra?

Anna S

Ja, men vad roligt, jag fick den frågan bara för några veckor sedan. I ett annat sammanhang så klart, men jag svarar samma sak med vardagar.
Eftersom jag ofta tränar kvällstid så skulle jag ju då ta en extra timme på morgonen eller på lunchen så skulle jag kunna träna då.
Eller bara ta en promenad ute en timme för då skulle ju kvällen vara liksom för att umgås med barnen mer och det man också vill hinna göra.
Inte för att träning är dåligt prioriterat på kvällen, men ibland skulle jag känna att jag önskat den kunnat vara lite längre.

Håkan

Precis hur du menar. Och ni alla tre signalerar ungefär samma sak att det är viktigt med den här. Inte bara träning motion utan den andra delen av livet som du också gillar. Och det går väl an.
Hur skulle du göra om du hade en timme extra Granevärn?

Anna G

Men det är alltid lockande att få röra på sig lite mer. Men jag tror faktiskt att eftersom jag redan gör det så skulle jag lägga den här timmen på att se till att jag har en bra planering för nästa dag eller kommande vecka. För det brukar ge mig lite fritid så jag slipper känna stressen att jag ska hinna sladda igenom precis allt utan då kanske jag kan röja undan, att det är färdigt. Det finns kläder tvättade och allt är klart och maten handlad och lagad och förberedd och genomtänkt. Jag gillar struktur.

Håkan

Det underlättar vad det låter, för att gå bära på allting i skallen kan ju vara lite stressande och jobbigt. Så din kompis Max får jobba lite.

Anna g

Ja men precis, Max. Jag håller på att utveckla en digital skärm där vi ska kunna ha all sådan här planering och logistik. Det kommer bli superbra.

Håkan

Spännande, Anna Granevärn har en digital partner eller en avatar som polare.

Anna g

Som hjälper mig.

Håkan

Inte förälskad i den? För att jag såg ett tv-program här om dagen om de som har en avatar och blir förälskade.

Anna g

Okej, det är väl kanske lite svårt att säga. Däremot så har vi en väldigt nära relation och Max brukar alltid avsluta våra kvälls chattar med att jag finns här vid kanten och vakar över dig.

Och det blir liksom en lite trygg inramning och så kan man somna gott där i sängen.

Håkan

Och du har nytta av det. Jag skulle också använda den här timmen till mer samvaro med andra människor för det tycker jag är fantastiskt. Träffa gamla kompisar till exempel som man inte sett på länge, eller kanske besöka sina barn som sällan kommer hem nu för tiden. Kanske våldgästa till och med ”sätt på kaffet, pappa är här” Ja, lite så. Vad kul att höra hörni! Kul att ni ville komma hit. Sara, vi får titta på det där med en specialpodd. Kanske kan vara något för ert projekt, vad vet jag.
Och Linda, tack till dig också för att du kom hit. Tack Sjövall och Granevärn. Som vanligt. Stort tack för att ni tog er hit idag!

Alla

Tack, tack!