108 - Fast läkarkontakt är ingen vision. Det är verklighet.

Medverkande:

• Anna Granevärn, hälso- och sjukvårdsdirektör.
• Maria Hilbert, nationell samordnare, fast läkarkontakt.
• Christine Nyberg, specialist och allmänläkare, Brunflo hälsocentral.
• Håkan Lundqvist, programledare.

Håkan

Det här är podden som heter Vårdens utveckling i region Jämtland Härjedalen. Jag skulle vilja säga ett särskilt välkommen till den fasta läkarkontakten från Brunflo Hälsocentral, Christine Nyberg.

Christine

Tack så mycket.

Håkan

Hur är läget?

Christine

Det är jättebra med mig. Kul att vara här i den här attefallaren.

Håkan

Ja, visst är det. För det är faktiskt en attefallare vi spelar in. Det är där jag har min lilla studio. Jag ska börja med dig, tänker jag. Innan vi började spela in här så hade du och jag lite snack om både AI och lite allt annat. Sen så ringde vår andra gäst och undrade vad vi höll på med. Varför hör ni aldrig av er? Hon heter Maria Hilbert och sitter på telefon nere i Mönsterås, och är nationell samordnare för fast läkarkontakt. Hallå Maria.

Maria

Hallå där.

Håkan

Ja, då vet vi att du är med. Men du sa till mig att i fem år har du varit fast läkarkontakt på Brunflo Hälsocentral.

Christine

Riktig junior i sammanhanget ju. Jag menar, vi vill ju ha minst 15 års kontinuitet för att se de här fina effekterna. men jag är kvar sedan fem år.

Jag lovade mig själv det när jag tog anställning. Minst fem år. Nu har jag sagt till mina kollegor att det blir minst fem år till.

Håkan

Varför sa du det till dig själv när du började då?

Christine

Kollegor har sagt till mig att ”stå ut i alla fall två år tills du börjar lära känna dina patienter för då kommer arbetet bli mycket lättare och mycket roligare”. Och efter fem år kan jag konstatera att det stämmer mycket väl. Det blir bara roligare och roligare ju mer man känner sina patienter.

Så jag är intresserad av att se vad som händer efter tio års kontinuitet.

Håkan

Ja. Maria Hilbert från Socialstyrelsen som är med oss också. Du är ju då nationell samordnare för det som kallas för fast läkarkontakt. Vad händer efter tio år när man har varit fast läkare på ett ställe?

Maria

Jag kan inte svara precis på årtalet men oavsett så är det ju bra för hela Sverige att kunna ha fastläkarkontakt för alla invånare.

Just för att vi vet att den här relationskontinuiteten som det innebär skapar en trygghet för invånarna över tid. Vi vet att sökmönstret blir mer rimligt och lämpligt för att man är trygg. Och arbetsmiljön för läkarna och de övriga medarbetarna på vårdcentralen, hälsocentralen, blir också bättre genom detta. Och att man minskar också ett söktryck på andra delar av hälso- och sjukvården där det kanske inte behövs.

Håkan

Vi får höra en massa fördelar och framgångar här och varför och så vidare.

Anna Granevärn, du som är hälso- och sjukvårdsdirektör i regionen. Hur mycket brinner du för den här frågan att det ska finnas en fastläkarkontakt till var och en av oss medborgare?

Anna

Jag skulle nog säga att det var det första jag började jobba med när jag började här som primärvårdschef 2015.

För då satt jag med en stor hög med papper framför mig och jag blev ombedd att jag skulle bara skriva på det här. Det här var sånt vi bara skulle skriva på. Men vad är det för någonting? Det var avtal med hyrläkarna.

Håkan

Alltså avtal med hyrläkarna?

Anna

Ja, massvis. Hur många som helst. För det gjordes ju många avrop och det var korta perioder. Det var veckans doktor kallades det. Och det finns väl fortfarande på vissa ställen där vi inte har fasta läkare. Men från veckans doktor till att vi nu ligger så pass bra till som vi ändå gör med fasta läkare här i Jämtland. Känner jag att det är jag jätteglad över. Det känns väldigt bra. Men vi har jobbat hårt för det och under väldigt lång tid.

Håkan

Men Christine, när du hör Anna Granevärn och Marie här beskriva litegrann, vad tänker du själv då?

Christine

Jag är primärvårdsflykting från Stockholm. Jag fick höra talas om Jämtland, jag var runt och jobbade litegrann i Sverige när jag var klar med min ST. Och så fick jag höra att det var fast läkare man ville ha. Men framförallt en begränsad lista ( antal patienter per läkare) som man utlovades som fast läkare. För att ha på papper för en doktor, är det ju bra. Men är det fem tusen andra som har samma doktor så kommer det inte bli någon kontinuitet i praktiken. Så det var en väldigt viktig faktor varför jag valde att flytta hit till Östersund och jobba som specialistläkare här.

Håkan

Men vad har det betytt för dig personligen att kunna gå till samma arbetsplats dag ut och dag in och syssla med det du gör. Och träffa dina kollegor som du börjar känna ordentligt efter fem år och även patienterna.

Christine

Det är väldigt ansträngande att vara på ny arbetsplats. Alla läkare har ju testat det under både utbildningen, AT och ST. Det tar sina månader innan man är varm i kläderna. Hittar överallt, hittar i alla system. Så bara att slippa den energi åt gång som krävs för att komma in i allting är väldigt skönt. Det är väldigt skönt att lära känna sina medarbetare, vilka som kan vara, vilka som beter sig på vilket sätt. Och hur man bemöter olika medarbetare för att få ut så mycket som man kan av dem och få dem att må bra. Och sen så är det ju det här med själva patienterna. Att lära känna sin lista, veta deras historik utantill, kunna se deras ansikte framför sig när man skriver ett brev till dem och administrerar. Veta hur de brukar bete sig när de får nya läkemedel och vad de har för ekonomisk situation och hur anhöriga beter sig. Det gör att arbetsbelastningen efterhand blir mindre och det blir mycket mer lustfyllt. Om man gillar relationer till andra människor, det måste man göra, om man jobbar som distriktsläkare.

Men det gör jag och alla mina kollegor i alla fall.

Håkan

Ja, man hoppas att alla läkare tycker att det är schysst med relationer när de träffar sina patienter. Men så kanske det inte ser ut i verkligheten. Många kanske också lockas av hyrläkarsystemet för det är feta ersättningar i botten. Det är väl ändå en verklighet som också existerar. Fast kanske inte så mycket i region Jämtland här idag, just nu då?

Anna

Nej, det har ju i alla fall minskat väldigt mycket.

Jag stod och funderade lite på när du pratade här Christine, vad var det egentligen i fokus när det här började? Men det började faktiskt med arbetsmiljön. Det var där vi började i det här arbetet. Vi valde ju också att satsa på att utbilda fler för vi förstod att vi kommer inte kunna annars. Det finns inte hur många som helst som vill flytta hit utan det är begränsat i Norrlands inland. Vi måste också utbilda. Så det gjorde vi. Men arbetsmiljön var väl det första vi egentligen började studera. Vi tittade på väldigt mycket statistik. Vi försökte förstå hur lång tid tar olika saker. Hur komplexa är olika processer. Och det finns ju många saker som påverkar och som kanske med tiden också blir lättare när våra system fungerar bättre. Så att man slipper hålla på och krångla med inloggningar och loggningar och sånt som vi har brottats en hel del med. Men det var ändå att vi kom till den här siffran. Hur stor ska listan vara? Och så också ett väldigt bra stöd tänker jag hade vi dels i att det blev en 6-6-A som vi fick jobba med i en handlingsplan.

Men också att socialstyrelsen gav sig på det här jobbet också med fastläkare.

Håkan

Vad gör en nationell samordnare som du Maria Hilbert när det gäller att arbeta med att få till fasta läkarkontakter ute i landet?

Maria

Den ambition som vi har är ju verkligen att kunna riktigt hands on kunna stödja regionerna i att hitta de här bra lösningarna. Jämtland-Härjedalen är ändå ett föredöme. Vi har haft möjlighet att man får jobba just med bland annat den här regionen ganska nära för att verkligen se vad blir effekterna av olika typer av insatser utifrån ett nationellt perspektiv. Vad som kan vara hjälpsamt på riktigt och att man känner att det blir ett stöd över tid.

Några delar i det här är just den här beräkningsbiten som vi pratade mycket tillsammans om. Då använder vi bland annat Region Jämtland Härjedalen sätt att titta på sin statistik. Hur blir den då verklig på riktigt? Och också kunna jämföra två perspektiv. Både det här med andelen av invånarna som har tillgång till en fast läkarkontakt. Alltså då i någon form av listningssystem eller liknande där man fångar upp det på regionnivå.

Men också då det här som Christine var inne på. Ja men vad innebär det i praktisk verklighet i antal invånare per läkare också. De här måste ju tittas på tillsammans. Och det leder ju vårt arbete, bland annat har det ju lett till att vi har tagit fram ett nationellt riktvärde för fast läkarkontakt i Sverige. Det är en specialist på 1100 invånare som ett snitt på regionnivå. Och vi vill också att är man ST i allmänmedicin under utbildningstiden att man tar ansvar för en viss volym av invånare också. Eftersom en otroligt viktig del i allmänmedicinens kärna är ju det här att ha den här relationskompetensen. Och då behöver man ju få med sig det redan under utbildningen.

Att få den här känslan för. Vad innebär det att vara fast läkarkontakt? Vad innebär det att få de här godbitarna av att jag känner mina invånare över tid. Både för min arbetsmiljö men också det ansvar man har i rollen som fast läkarkontakt. Att över tid kunna följa hälsa för invånarna. Och det tror jag är en av de absolut viktigaste delarna.

Sen har vi tagit fram lite olika former av stödjande material som vi bland annat har testat i Region Jämtland-Härjedalen. Och det har varit väldigt hjälpsamt för oss också. Så ambitionen är ju ändå att utifrån ett nationellt perspektiv, är att andelen invånare som har en fast mangiven läkare ska öka. Det har vi sett. Det har ökat under de sista åren. Och att dessutom den här begränsningen av listan för den enskilda läkaren är också en otroligt viktig arbetsmiljöfaktor för att vi ska kunna få våra specialister i allmänmedicin att orka hålla ut ett helt arbetsliv och tycka att det är roligt och att man har drivet och att man gärna orkar jobba heltid om man vill. Och att vi ska få fler att välja i allmänmedicin. Kanske fler som är dubbelspecialister. Men genom att man har då en god arbetsmiljö. Och då är den här begränsade listan en väldigt viktig del i det. Och den kan se olika ut. Och det vet vi också när vi har tittat just i era region.

Jag menar har man till exempel också långa reseavstånd och man har många invånare som behöver hembesök. Men viss frekvens, ja då kanske man inte ens kan ha 1100. Medan bor man liksom och har ett utgångsläge från en tätort. Väldigt många invånare kanske har ganska god hälsa. Kanske många studenter. Man har korta avstånd. Då kan man ha fler än 1100. Därför är det också viktigt att man tittar på och följer det här på regionnivå.

Och att man har en individanpassad lista.

Det är många olika faktorer som spelar roll för värdet på listan.

Håkan

Hur många patienter har du då, Kristina, på din?

Christine

Jag har 1250 gånger då jag jobbar kliniskt. Vad innebär det? Jag har det här medicinska ledningsuppdraget på 10%. Jag har BVC på 5%. Jag jobbar sammanlagt 80%. Så det blir 0,65 gånger 1250. Det är det är mina chefer väldigt noga med. Och det är ju en sån grej som krävs för att det här ska funka i praktiken. Att det inte blir en siffra som blir för alla oavsett arbetsomfattning. Oavsett vad man har för sidouppdrag. Utan att man har någon slags matris för hur många patienter det blir.

Det är en förutsättning för att det här ska funka.

Håkan

Har du själv fått vara med och tagit fram de här siffrorna? Man kan ju tycka att siffror är något som är bra. Men det måste ju också tillämpas som du säger på riktigt. Och har det i sådana fall betytt mycket för din egen arbetsmiljö?

Christine

Mina chefer har järnkoll på det här, vilket jag är väldigt tacksam över. På min arbetsenhet så var ju det här en stor faktor som togs upp under arbetsintervjun också. Att vi är måna om den här begränsningen.

Håkan Det uttryckte du så till den som rekryterade?

Hur kändes det?

Christine

Jag stod mellan lite olika arbetsgivare i olika regioner. Och det var det absolut tyngst vägande skälet till att jag valde Brunflo hälsocentral.

Håkan

Vad fint. För när du beskriver det får man nästan lite gåshud på armarna när du beskriver det. För att det handlar lika mycket om hur du får ihop ditt eget liv som att du ska också kunna arbeta som specialistläkare på hälsocentralen.

Christine Jag tror, nu har jag små barn, det är därför jag jobbar deltid. Men jag tror också att kunna arbeta med tillräcklig kvalitet. För det man lägger i det här, om man ska ha kontinuitet och ha de här effekterna på akutbesök och död i förlängningen.

Patientnöjdhet, då behöver man ju kunna ha utrymme för att göra till exempel hyfsat spontana hembesök till äldre sköra patienter. Kanske träffa en patient du känner som uttrycker självmordstankar. Kunna försöka träffa den eller prata med den samma dag. Då kan du ju inte vara helt överbelastad. För då kommer du inte ha tid och ork att göra de där extra grejerna.

Men det har man.

Håkan

Har ni kunnat mäta?

Det här frågan går väl till er alla. Finns det sätt att mäta hur kvaliteten på vården faktiskt ser ut när man har fasta läkarkontakter?

Christine

Ja, säger jag.

Håkan

Du säger ja. Du har ju beprövad erfarenhet sedan fem år tillbaka.

Så det är inte så konstigt. Vad säger du, Granevärn?

Det låter ju logiskt.

Anna

Absolut. Jag säger också ja. Och så tänker jag att Maria är väl den som har stenkoll.

Håkan

Nu fick du den bollen, Maria?

Maria

Ja, precis. Jo, men det finns väldigt mycket forskning och evidens för att det blir en bättre kvalitet med kontinuitet. Det finns det både i nordisk kontext och i internationell kontext. Håkan Evidens är bra, för det älskar läkare och forskare. Det är bland det bästa som finns. Eller hur, Christine?

Christine

Ja, jag gillar evidens, men jag gillar också andra värden som inte går att mäta.

Håkan

Och vad är det för värden tänker du på då?

Christine

Nej, men om du liksom blundar och föreställer dig själv att du kommer in med din mamma och läkaren i fråga tilltalar henne med namn och jag vet att du brukar reagera på de här medicinerna och jag vet att du inte tycker om det här. Jag vet att du vill dö hemma och inte på äldreboende. Läkaren vet det från början. Det har ju en kvalitet som går utöver mätbara siffror.

Det har ju en kvalitet i sig.

Håkan

Du är inne på det här relationsskapandet, men är det en relationsreform i grund och botten då kanske?

Granevärn. Är det man vill åstadkomma?

Anna

Ja, men det är väl en stor del av det i alla fall, tänker jag. Ibland gifter sig ju olika värden på ett väldigt fint sätt.

Och det gör det ju i det här. Det går både att mäta och det har andra fina värden.

Håkan

Ja, så det blir en påse fullt med evidens och forskning och siffror och annat och sen blir det här du pratar om. Det som är så fint också är mötet mellan läkare och patienter.

Eller vården och patienter. Vi kallar dem patienten, människan kan vi säga istället.

Maria, är det en relationsreform tycker du? Eller tycker socialstyrelsen det?

Maria

Jag tänker så här ,att det handlar om två perspektiv i det här.

Dels att det är med en organisation som är välfungerad och tydlig och skapar förutsättningarna för att man ska kunna jobba på det här sättet som Christine beskriver.

Då måste man ha lite ordning och reda. Man måste ha ordning och reda på sina rutiner och på sina arbetssätt. För det bidrar för att man kan göra, om man ska göra det här hjälper och förutsättningar att kunna ta det här ansvaret som leder till att du får trygga invånare som känner sig trygg med sin läkare med sin hälsocentral, vårdcentral.

Att man känner sig trygg med de andra som jobbar i teamet i primärvården och om man då också vårdar sig hemma eller särskilt boende.

Att man också känner sig trygg med de som den fasta läkaren jobbar ihop med som är i hemmet också. Och det tror jag är extremt angeläget att det här som det kan vara svårt att mäta, den här upplevelsen av trygghet och att känna sig sedd som invånare och förstådd. Och att man också som invånare kan ha olika typer av behov och att det här behovet kan också ändras över tid.

Det måste man ju också ha med sig och genom att man då känner sin doktor i det här fallet. Då har ju den läkaren den förmågan att kunna följa den här utvecklingen hos den enskilde.

Och det kan ju bero på hur hälsan förändras, det kan bero på att man får en sjukdom som antingen blir tillfällig eller som blir kronisk och som man behöver ha med sig i sammanhanget och den dialogen. Men just det här allra viktigaste faktorn ändå det är ju det här att skapa trygghet. Och det ger också de facto då en kostnadseffektiv vård vilket då man kan ta tillvara på, hur man organiserar sig. Såklart det är smart för att uppnå detta.

Så jag tror det är inte det ena eller det andra utan det är tillsammans.

Håkan

Så vården, sjukvården överhuvudtaget är ju så här tillitsbaserad från oss som invånare så har vi enorm tillit till att vården faktiskt bara ska fungera. Jag går dit, jag ska få den vård som jag faktiskt behöver och ibland så kanske det inte alltid blir så. Jag står fortfarande och tänker på det här med om det är en relationsreform eller om det är en organisationsreform egentligen. För att jag har ju doktor Sofia som jag har nämnt någon gång som jobbar i Lungvik. Och hon är ju så himla bra tycker både jag och min fru. För vi går båda till doktor Sofia. Hon har varit där så länge också på den hälsocentralen som vi springer till. Och det känns så himla bra utifrån det du beskriver, Christine.

När man träffar henne, för så säger hon hej Håkan. Och det blir ett helt annat bemötande och hon kan min historia när jag är där med något problem. Det kan vara någon liten hudgrej på ryggen man vill få kolla eller något sånt där. Och just den där tilliten och tryggheten känns ganska avgörande för om jag ska lista mig på någon annan hälsocentral eller inte. Så jag hänger gärna kvar hos Sofia. För att jag tycker hon är så fin och bra. Så att där landar jag lite grann.

Förlåt att jag vek ut mig lite. Men så kan det vara i verkligheten. Om man tittar då, du som nationell samordnare Maria, och tittar på region Jämtland, Härjedalen. Du nämner att de har varit lite modell när ni har hållit på med det här arbetet. Hur långt fram ligger man då i den här regionen i jämförelse med övriga regioner i landet?

Maria

Nej men jag väljer gärna ofta att använda just region Jämtland Härjedalen som ett lärande exempel som man kan inspireras av. Och det är lite det som Anna var inne på. Det här med att det också, det ska inte underskattas vikten av att se det här behovet för invånarna. Och vad det skapar också för positivt i verksamheten. och sen är det, det här är ett uthålligt långsiktigt arbete. Det här är ingen quick fix. Vi behöver fler specialister i allmänmedicin utifrån ett nationellt perspektiv. Det är ju en utmaning i sig. Men vi behöver också ha smarta arbetssätt i primärvården som underlättar förutsättningen att jobba som fast läkarkontakt. Men också den här uthålligheten mot ledningen. Att det här, när man ser att man är på väg, att man får ändå inte tappa fokus.

Att det här måste man hålla i och hålla ut. Och att det här, det måste liksom fortleva, eller vad jag ska använda för ord i det. Och det tror jag är väldigt angeläget. Det gäller ju hela primärvårdens stabilitet och utveckling. Att det är inte något som vi gör liksom enkelt eller med någon liten insats. Utan det här är verkligen en reform. Att på riktigt verkligen göra det vi säger att vi ska göra. Men att göra det praktiskt. Och det tycker jag verkligen att Region Jämtland Härjedalen i mångt och mycket har tagit många steg åt det hållet. Sen blir så självklart delar kvar, eller hur Anna?

Det som fortfarande behöver fortsätta att utvecklas. Och det ska inte underskattas. Men däremot så just den här långsiktiga uthålligheten av att tro på och realisera att stärka primärvården är helt avgörande för att svensk hälso- och sjukvård ska klara sitt långsiktiga uppdrag. Och klara ekonomin och klara kompetensförsörjningen.

Håkan

Får jag fråga dig i Granevärn? Förlåt jag avbröt Maria, men det dök upp en fråga. Jag är tvungen att ställa den. Vad är det i er ledning, eller ditt huvud, eller andras huvud eller ert gemensamma huvud på ledningsnivå som gör att ni orkar hålla i det här? Vad är det ni har sett förutom det uppenbara som Christine pratar om i kontakten med människor?

Anna

Det korta svaret är att vi har ju sett det andra alternativet.

För det var så det var här från början. När vi hade väldigt få egna läkare, väldigt många hyrläkare.

Håkan

När du satt med den tjocka luntan Anna, den tjocka luntan?

Anna

Och ibland var det också svårt att få tag på hyrläkare. Så det var svårt att bemanna. Och som vår karta ser ut så har vi ju väldigt många hörn där det bor människor. Som vi behöver kunna lösa ut bemanningen för. Och det är väl ett av de problemen vi fortfarande har.

Håkan

Hur arbetar ni med det då, för att komma åt det i detta geografiskt stora område vi bor i?

Anna

Huvudplanen är att jobba på det sättet vi gör. Överallt. För det är det vi tror på som framgångsrikt. Men att kunna rekrytera lokalt bygger på att någon också ska vilja ha sin arbetsplats på alla ställen där vi behöver finnas. Inte bara i Östersund eller i Åre eller Härjedalen. Det har ju tidvis varit svårt i Härjedalen också.

Håkan

Men det finns många hörn. Och man kan förstå att vissa orter lockar mer. Man kan ju inte tvinga läkare att jobba på ett speciellt ställe. utan det måste finnas något som faktiskt drar.

Anna

Och sen är det också det här kollegor som gör det svårt på väldigt små orter där vi behöver bemannat. Ja men då kanske man inte har så många kollegor. Och det är också väldigt olika hur man trivs att jobba.

Håkan

Så hur tror ni då framtidens strategier för att rekrytera om ni inte där redan, kommer att se ut? För att här handlar det om att hitta rätt i individer som är läkare men som kanske önskar en form av ett annat liv någonstans ute i den geografi vi bor i, periferin till och med. Där skulle jag trivas alldeles utmärkt om jag var läkare. Där vill jag vara. Och den målgruppen kanske är ganska liten. Så hur tror ni framtidens sätt att rekrytera kommer att se ut?

Christine

Jag tänker att grunden i allt det vi gör är ju precis det här vi pratar om och att arbetsmiljön är viktig och flexibiliteten är viktig också. Att om jag jobbar själv på den här orten eller bara ibland har någon kollega då kanske jag också vill kombinera det med någonting annat där jag har kollegor eller något uppdrag som är utanför.

Håkan

Någon slags cirkularitet inom den egna regionen.

Christine

Men framförallt att vara lyhörd för att det blir ju liksom på det individuella som vi spelar de sista bitarna utav det här.

Och det är nog svårt att hitta en universal lösning på.

Håkan

Men det kan ju som i Christines fall också finnas personliga önskemål. Så här skulle jag vilja lägga upp det. Jag vill vara fyra dagar här så ska jag kunna vara två dagar någon annanstans. Eller det skulle fungera jättebra för under i det liv jag lever här och nu just nu.

Vad tänker du Christine? Hur skulle din jobbannons se ut?

Christine

Nu har jag provat att jobba på två av de här ställena som jag tror vi pratar om som har svårt att rekrytera och det är ju fantastiska arbetsplatser.

Jag tror hade man fått fler genom att kanske göra en glesbygdsrandning till exempel.

Håkan

Vad sa du? Glesbygdsrandning?

Christine

Glesbygdsrandning. Alltså att ST-läkarna i Östersund och Åre och andra lite tätare orter har någon månad eller två där de åker ut till de här ställena och märker hur kul det är att jobba där. Det finns egen röntgen och det är liksom långt till nästa sjukhus man får ta väldigt mycket akuta fall själv. Det är jättespännande, jättesvårt men jättespännande och jättekul när man klarar av det. Otroliga undersköterskor, sköterskor, fantastiska människor som arbetar där och som är flexibla efter att ha jobbat med hyrläkare i decennier och som är så måna om att folk ska stanna. Jag tror att det skulle man skulle nog få ett och annat napp. Det tror jag.

Håkan

Vad spännande för det där handlar lite grann om att brottas med människors föreställningar om hur det kan vara där man inte har varit eller fördomar.

Christine

Jättefina billiga boenden och det finns klättring och det finns allt möjligt på de här ställena som man skulle kunna göra reklam med.

Håkan

Kommer man att lyckas då tror ni?

Anna

Ja, vi har inte gett upp. Det har vi inte gjort och jag tycker att det har ändå gått framåt under de här åren. Sen är det ju som sagt det är vissa ställen som är tuffare där vi behöver ta andra grepp och hitta vad är det för någonting just på den här platsen eller just för den här individen som skulle kunna göra det möjligt.

Christine

Sen märker vi på vår arbetsplats med det här goda ryktet som just kanske Brunflo hälsocentral har fått och som hela Jämtlands primärvård har fått att vi rekryterar ju folk som lyttar tillbaka hit ,folk byter från andra specialiteter till primärvård. Förr eller senare så har vi ju förhoppningsvis, tror jag, fullt på hälsocentralerna i stan.

Håkan

Ja, och det är ju det där alla brottas med, att vara en attraktiv arbetsgivare. Så inom det här området så har ni i alla fall kommit en bra bit på vägen. Du Maria Hilbert, du som jobbar på Socialstyrelsen som nationell samordnare antar jag står ganska nära rikspolitiken i vissa avseenden.

Vad säger man då från politiskt håll?

Maria

Nej men det är ganska fantastiskt ändå att få jobba i ett nationellt sammanhang som är på politiska uppdrag där det faktiskt finns en samsyn och en gemensam vilja om att det här tror alla partier på och vill uppnå. Och det tycker jag känns väldigt tryggt.

Och sen är det ju ändå så att det är väl tur det eftersom det faktiskt är lagstadgat. Så det är ju inte något som är valbart skulle jag ju ändå vilja skicka med, utan det är bara hur löser vi det här på allra bästa sätt och så fort det bara är praktiskt möjligt.

Men det finns en politisk samsyn och det är viktigt att ta med den politiska samsynen också in i varje enskild region också för att omsätta och skapa förutsättningar för hälso- och sjukvården i varje region att ta de här stegen framåt som exempelvis Jämtland Härjedalen har gjort vissa delar av som är föredömligt.

Håkan

Så om det finns en bred politisk samsyn nationellt så bör den ju då finnas också regionalt och då är det ju kanske en icke-fråga också om den är lagstadgad det är så vi ska tänka.

Maria

Ja, jag skulle nog ändå vilja skicka med det att det är inte valbart att avstå utan det är bara hur löser man det på bästa sätt så snabbt som möjligt och så klokt det bara är görligt med de regionala förutsättningar man har och lite det som både Anna och Christine var inne på också, att våra regioner ser olika ut och det är olika typer av behov beroende på vart man befinner sig någonstans. Det gör ju också att man behöver anpassa de lokala förutsättningarna.

Christine

Något som är viktigt tycker jag, det är viktigt att säga det här apropå hyrläkare, vi vill ju alla bort från det behovet såklart. Vi vill bort från behovet med hyrläkare men man provade ju det var före min tid här men man provade ju hyrläkarstopp och det blev ju ingen succé det är ju viktigt att man är noga med att du behöver ha ett listtak i praktiken från första dagen du börjar. Annars är det stor risk. Det får inte vara flytande. Du kan ju inte komma och ha en hel vårdcentral på ditt samvete och försöka sköta om det. Man klarar inte med god kvalitet. Det blir ohållbart.

Maria

Det jag skulle vilja skicka med utifrån ett nationellt perspektiv som inte är specifikt till Jämtland Härjedalen, det är ju det som vi får till oss och som lyfts fram från läkare och andra medarbetare i primärvården.

Det är väl också det här att hur skapar man förutsättningar för läkarna att kunna ta ansvaret som fast läkarkontakt även i sitt eget arbetsupplägg , för det bidrar också till en god arbetsmiljö det här att man kan kunna påverka att kunna individanpassa hur mycket tid behöver jag ha för olika typer av besök när man känner sina invånare och då man vet kanske lite mer, att det här kan vi ta lite snabbt emellan, det här vet jag att det är okej att vi tar via telefon eller det här är en frågeställning och en individ jag behöver ha ett fysiskt besök och så vidare men att kunna vara med och påverka det är någonting som vi vet bidrar till en god arbetsmiljö sen behöver man lösa det lokalt hur man lägger upp det men det är någonting jag också vill skicka med utifrån det här att skapa en god arbetsmiljö.

Christine

Jag håller helt med och jag vill liksom lägga till att lita på lita på oss distriktsläkare ge oss en begränsad lista och se vad som händer istället för att försöka lösa problem med olika vårdrutiner, vårdförlopp eller nationella vårdprogram som vi liksom översköljs med. Prova och se vad som händer när vi har en begränsad lista och får använda vår trettonåriga utbildning och göra det vi tycker är rätt ,det kommer bli ganska bra tror jag.

Anna

Ja, jag stod precis och funderade på att det görs ju ändå lite olika på olika hälsocentraler så jag stod och klurade lite på Christine, bokar du dina patienter själv eller är det någon annan som bokar till dig?

Christine

Lite både och faktiskt och lite flytande på ett sätt som jag tycker funkar väldigt bra. Nu har vi oerhört kompetenta distriktssköterskor som sitter och bokar i telefon som är duktiga på att triagera duktiga på att anteckna vad patienten söker med och det kan ju variera liksom om man bara har nyutexaminerade sköterskor så kanske inte det funkar lika bra.

Men jag tar mig absolut stora friheter och det är liksom okej med mina chefer. Jag kanske sitter och tar telefontider hemifrån någon gång ibland till och med tror jag. Sen så vill jag får jag lyfta en sak. Jag läser precis en bok av Fanny Nilsson som heter ”Åk till akuten” som jag rekommenderar alla att läsa.

Håkan Vad heter den?

Christine

”Åk till akuten av” Fanny Nilsson.

Anna

Den har vi i bokcirkeln.

Håkan

Vi tar det igen så ingen missar Fanny Nilsson ”Åk till akuten”

Christine

Hon är på Tågluff runt i Europa och kollar in olika sjukvårdssystem och där har de ju som jag tror Jämtland Härjedalen liknar lite granna, systemet i Nederländerna där patienterna behöver gå via sin husläkare för att komma in till sjukhuset, om jag jämför hur det var att göra ST-tjänst i Stockholm på en privat mottagning mot hur det är att vara här.

Där var det bara att skriva en rad i en remiss för sakens skull det togs allt emot av de här privata mottagningarna som fanns överallt. Här är det ju liksom lite nålsöga att komma in till sjukhuset vilket jag tycker är helt rätt. patienterna ska till primärvårdsläkaren först. Även om det finns ett sjukhus att välja på.

Men med alla mottagningar som finns där det inte finns en massa privata, det kan man tycka vad man vill om, men en massa privata specialistmottagningar som bara vill träffa patienter oavsett allvarlighetsgrad och tillstånden, gör ju att det finns en jätteorättvisa hur länge man behöver vänta på operationer och vård och sådär som inte alls är bra.

Men det gör att patienterna liksom inom citationstecken tvingas ut till oss i primärvården och tvingas lita på oss innan de kommer till specialister. Man får väldigt sällan höra här ”jag kommer till dig för att få en remiss” vilket jag fick höra många gånger per dag i Stockholm .

Håkan

Jag förstår, så är det större upptagningsområden där det är ett mycket bredare utbud eller vad vi ska kalla det och så lägger vi på det som pågår på internet så har vi lite till så kan Jämtland eller det här systemet du pratar om vara värdefullt för att man kanske inte i första hand ska ta sig in till sjukhuset.

Christine

Det är ju som sagt brist kanske på sjukhusläkare också det är inte bra men det gör ju att patienterna kommer till oss också på grund av geografin här .

Håkan

Men sen vet ni ju hur vi patienter beter oss också, vi håller ju också på och söker lösningar hit och dit vi försöker komma framåt ,sådana är ju vi.

Christine

Och då har man infört ett tak eller hur Maria på två listningar tror jag det är. Är det något regionalt eller vet Anna det att man får lista om sig två gånger per år max . Jag vet inte om det efterföljs eller kontrolleras på något sätt.

Maria

Nej det vet inte jag heller det är ju våra föreskrifter om omlistning så att det ska man ju på varje region ha rutiner för hur man följer upp.

Håkan

För så går ju snacket bland folk, ”lista dig där, det är bra där”. Lite sådär så kan det ju funka, vi värderar också. Det här är tycker jag vi kan hålla på hur länge som helst och prata om men jag tänker att vi ska hoppa över till någonting helt annat nämligen hur det är med vår egen hälsa fast vi ska inte gå så himla på djupt men vi kallar det vårt lilla hälsosamtal och ingredienserna i det här samtalet brukar vara hur tar vi hand om oss själva hur mår vi liksom på sidan om jobbet , tränar vi lite grann, käkar vi bra och tar vi hand om hjärnan på rätt sätt och lite sådana saker och nu satte Christine händerna i sidan och tog sats hur har du det egentligen?

Christine

Det är jättebra för vet du vad jag rekommenderar? Det är att man engagerar sig i någon fråga som är större än en själv. Jag har ett stort engagemang i klimatfrågan och det är ju också sådana grejer som liksom gifter sig med hälsa på ett väldigt fint sätt, alltså aktiva transporter, försöker cykelpendla i jobbet så mycket går, äta vegetabiliskt i högsta utsträckning, konsumera mindre kan man om man vill och har förutsättningar. Jobba lite mindre. Ja så det rekommenderar jag .

Håkan

Okej vad fint och du ägnar dig åt en fråga som är i princip livsavgörande för vår planets framtid. Det kan vi gärna ta, så det är en liten fråga du är inblandad i som så många andra . Vad ger det dig då i form av liksom välmående och känsla av sammanhang.

Christine

Jag bryr mig inte lika mycket om hur jag mår, alltså vilket jag tror kan vara bra, ja och sen så blir det är ju ofta hälsosamt det som är bra för klimatet och planeten är ju ofta bra för den enskilda människan också.

Håkan

Okej vad spännande och förutom den där livsavgörande frågan tränar du någonting och sånt?

Christine

Ja det gör jag, jag åker skidor och cyklar och styrketränar och yogar och lite allt möjligt.

Håkan

Mycket spännande att engageras sig i en livsavgörande fråga. Ägnar du dig åt någon sån här fråga Anna Granevärn som betyder mycket för oss i samhället på något vis förutom att du är hälso- och sjukvårdsdirektör.

Anna

Nej det är jag kanske inte bäst i klassen på faktiskt ,utan det jag stod och tänkte på det var egentligen det här att vad är det jag gör som ligger utanför det jag liksom gör hela tiden för att jag åker ju mycket skidor det tycker jag är jättekul men för mig kan det ju vara att hitta någonting där jag inte behöver vara prestationsinriktad i min liksom hälsoreflektion eller så och då brukar jag ibland försöka att summera dagen med att hitta någonting som jag är tacksam för och det kan också i alla fall för en sån här lite rastlös skäl som mig, vara lite nyttigt att också luta sig tillbaka och hitta någonting som jag är tacksam för idag.

Håkan

Rundar du av dagen på huvudkudden och ställer dig den frågan?

Anna

Ja men ibland gör jag det eller i bastun till exempel eller vid något annat med kvällsteet eller så. Men annars är det ju full uppladdning inför Craftski marathon det är ju inte så länge kvar. När är det nu? Det är en skidtävling ska vi säga. Vart?

Anna

I Grönklitt.

Håkan

Okej häftigt, kul då drar det igång Grönklitt utanför Orsa. Har de någon snö?

Anna

De har lovat att köra med kanoner ifall det inte är tillräckligt.

Håkan

Tack för att ni delade med er av det här vad som hände på huvudkudden och vilken stor fråga du engagerar dig i Christin. Maria, det här sätter lite press på dig nu.

Maria

Ja, jag kände verkligen det jag var lite smalare från början insåg jag här liksom, men för min egen del, jag älskar att träna och håller igång med att vara på gym och så här och sen så är vi väldigt fotbollsintresserade i vår familj och det skapar ju också ett sammanhang och en känsla av gemenskap som är härlig men naturligtvis det kan vara lite prestationsinriktat i det såklart.

Håkan

Det här fotbollsintresset blir jag lite nyfiken på är det för samma lag och klubb eller är det så att ni skiljer er åt så att det blir lite dramatik hemmavid ibland?

Maria

Nej det är definitivt noll dramatik vi håller på samma lag och det är väl tur det i alla fall.

Håkan

Törs du säga vilket lag?

Maria

Vi älskar engelsk fotboll så vi håller på Manchester United allihopa.

Håkan

Okej!

Maria

Ja precis, så det tycker vi är bra och för hälsan i övrigt så är jag är väldigt fan av att vi skulle kunna bli av med tobak i landet överhuvudtaget.

Jag tycker inte att det fyller så mycket funktion utan jag försöker både inspirera men säkert kan uppfattas som lite tjatig också ibland kring de frågorna men jag tar gärna det.

Håkan

Ja det finns många argument för att inte hålla på med tobak det vet vi, det står på cigarettpaketen och snusdosorna också.

Anna

Har du läst på dem Håkan?

Håkan

Ja många gånger faktiskt, jag är lite portionsnusare så nu blev jag lite svettig på ryggen kände jag när du tog upp det där. Men vilken dag som helst så kanske man lägger av vad vet jag , det var ett sätt för mig att sluta röka en gång i tiden .

Jag blir väldigt så här, jag känner lite power utifrån det du pratar om den här frågan att engagera sig i någon viktig fråga för jag undrar. det finns ju många som gör det men det finns ju många som skulle behöva engagera sig ännu mer i kanske någon enskild jätteviktig fråga för världen och samhället och jag går till mig själv . Jag gör det inte på samma sätt , jag är jätteintresserad av vad som händer kring klimat- och miljö och sådana saker. Jag är superintresserad av hur det ser ut med klimatet på internet nu för tiden, sen några år tillbaka jag är jätteintresserad av polariseringar och det som faktiskt påverkar oss människor i allra högsta grad just nu. Där känner jag att där försöker jag göra en insats i princip varje dag för att försöka motverka men det är ju en kamp som kan verka hopplös och knappt går att vinna, men man kan i alla fall hålla på med sin närhet sin släkt och sina vänner ” har du tänkt på det här och hur har du verkligen kollat upp” och sådana där saker.

Annars har det gått bra på gymmet. Ifall ni undrar kring den senaste tiden så har jag tränat på ganska bra, jag såg att ni stod och funderade över just den frågan.

Anna

Ja, precis det var det vi väntade på.

Håkan

Jag var iväg och körde lite rygg och biceps här på förmiddagen innan detta tog vid så det var väldigt skönt och just nu är jag lite ledig från ett ordinarie jobb så det är också härligt så man kan liksom koppla av på riktigt, läsa, begrunda och ha det bra.

Hörni vad kul att ni kunde komma hit och kul att du kunde vara med också Maria Hilbert nationell samordnare för fasta läkarkontakter på socialstyrelsen vi får se hur det går för United de ligger väl inte så bra till tänker jag.

Maria

Bättre än det brukar

Håkan

Ja vad bra tack till dig också Christine Nyberg som kom hit. Tack till dig Anna Granevärn.

Alla:

Tack så mycket och gott slut får vi säga för vi spelade in två dagar innan nyårsafton . ha det bra allihopa.