Gå till innehåll

Region Jämtland Härjedalen

100 - Höststart av podden

Två leende personer, en blond med stickad kofta och en brunhårig med kavaj och vit tröja.

Enhetschef Anna Sjövall och hälso- och sjukvårdsdirektör Anna Granevärn.

Efter en het sommar är vi tillbaka i höststarten av podden.

Vi tar avstamp och samtalar om förväntningar, nya steg inom sjukvården och projekt som ska rulla i gång under hästen. Samt sådant som redan är på rull, för att ställa om till en mer personcentrerad och nära vård.

Produktion: Poddverandan i Östersund Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - September 2025

Medverkande

Anna Granevärn, hälso- och sjukvårdsdirektör
Anna Sjövall, enhetschef på staben.
Håkan Lundqvist, programledare.

Håkan

Sommaren är över och här står vi och pratar om fett i avloppet.

Hej och välkommen hit Anna Granevärn- igen.

Anna G

Hej Håkan.

Håkan

Har du haft en härlig sommar?

Anna G

Ja, men det har varit superfint. Jag har tagit hand om mina avloppsledningar.

Håkan

Ja, du...

Anna G

Ja

Håkan

Men du kanske har fungerande avlopp då?

Anna G

absolut, de fungerar. Men det ska ju ändå underhållas. Man behöver ju se till att det inte blir stopp så att man rensar och kanske kör i lite

Håkan

Ja,

Anna G

bikarbonat och ättika. Fick jag tips om att det kunde vara bra.

Håkan

Och varför pratar vi om just det här? Jo, för att jag hade stopp i mitt köksavlopp. Och det var bland det värsta de har sett när de kom med spolbilen. Så det var en fröjd för dem. Så nu har vi blivit väldigt mycket mer noggrann med det här att inte släppa ner fettet och sådant där som gör att det kan bli.

Anna G

Vilken snygg övergång till...

Anna Sjövall.

Håkan

Anna Sjövall. Du är också med här i podden.

Det är inte avloppspodden det här.

Anna S

Nej, vilken tur. Du har hamnat fel, det tänkte jag.

Håkan

Semestrar och jobbstarter och allting.
Hur har du haft det i sommar?

Anna S

Jag har haft det bra. Jag har inte rensat några avlopp alls faktiskt. Nej.

Jag har gjort roligare saker.

anna s

Jag gillar ju värmen och en riktig sommar, tycker jag, har det varit.

Håkan

Det är väl bara att gratulera de som har varit hemma på sommaren. Jag ska inte börja prata om klimatet bara.

Anna S

Man kan ju ha flera tankar i huvudet samtidigt, tänker jag.

Håkan

Hörrni, vi ska ta och sparka i gång den här säsongen med det här avsnittet. Och det är så kul att få göra det igen. Hur känner ni?

Anna G

Jättepeppade.

Anna S

Absolut.

Håkan

Du sa till mig så här innan vi bara spelade igen att september är en månad som våra almanackor är fullklottrade.

Anna G

Det är som man säger- mycket.

Håkan

Hittar ni tid över till någonting annat?
Det är mycket som sparkar i gång. Det är mycket som ska sättas i gång.

Anna G

Precis.

Håkan
Det rullas på inom vårdapparaten.

Anna G

Ja.

Allt startar upp. Det är mycket planeringsdagar. Det är uppstarter. Det är alla chefssamråd, samverkan. Alla slags forum ska i gång. Och en del planering inför resten av året också.

Så det blir lite som ditt avlopp.

Håkan

förstås.

Anna G

Ja. Det blir för mycket.

Håkan

Det blir en propp.

Anna G

Vi ska igenom.

Håkan

Så att det svischar fint i avloppet.

Anna G

Ja, precis.

Håkan

Sjövall, känner du igen det här? Är det så här för dig också?

Anna

Ja, men det är mycket som pågår nu. Ja, så är det absolut. Och sen så tänker man alltid att hösten är lång.
Men så brukar man stå i november och tänka ”var tog tiden vägen?” Det går väldigt, väldigt fort tycker jag. Höstarna.

Håkan

Och jag har ju sagt det förut i den här podden att jag inte tycker om hösten. Jag tycker det är bättre att det blir vinter direkt. Men så är ju jag.

Anna S

Men en sådan här dag med sådant här höstväder med sol och fint väder. Det kan ju vara fantastiskt ju.

Håkan

Vi spelar ju in idag när det är den 27 augusti. Och meteorologiskt så har vi ju haft hösten månad för tidigt. Det känner ni till, eller?

Anna G

Ja, det har ju i alla fall äntligen slutat blåsa.

Anna s

Ja!

Håkan

Just det.

Ja, det var det om väder och vind. Det var det om sommar.
Om ni får reflektera yrkesmässigt över hur sommaren har varit. Anna Granevärn, hur tänker du då?

Anna G

Ja, men för min egen del. Jag har haft en fantastisk semester. Och otroligt tacksam över de som har gått in och ersatt mig. Så att jag kunde vara ledig. För det skapar ju också tid för reflektion. Även om vi gör andra saker så får ju alla de här utmaningarna som vi jobbar med att ligga till sig och marinera lite.
Och plötsligt så kommer det någonting. Och när vi nu börjar jobba igen så känns det lite lättare. Vi har målen i sikte. Vi ska förflytta oss. Vi behöver jobba för att varje dag är ett steg framåt.

Håkan

Och sen är det ju så.
Även om man är hälso- och sjukvårdsdirektör. Så måste man också få sin sommarledighet. Och kunna återhämta sig. Precis som alla andra.

Anna G

Men visst är det så.

Håkan

Så att en del kanske tycker att du ska jobba jämt. Alla dagar i veckan, året runt. Men så kan ju inte en människa hålla på. Sjövall, har du någon sådan där sommarreflektion yrkesmässigt?

Anna S

Nej men det har väl ändå varit en okej sommar. Jag har ju också varit ledig men det har ju inte varit några händelser som har påverkat, även om det är tufft emellanåt.

För de som jobbar kliniskt framför allt i vården.
Men det har nog ändå funkat på de flesta ställena.

Håkan

Det är olika på olika verksamheter. En del kanske har fått jobba väldigt mycket på vissa avdelningar på sjukhuset. Medan andra kanske inte lika mycket.

Anna G

Det är ju så olika förutsättningar. En del hänger ju i vad man har för grundbemanning. I vanliga fall om det är mycket hyrbemanning.

Eller om man är många som jobbar på den avdelningen. Eller den mottagningen. Så att man kan dela på jobbet. Även över sommaren.

Håkan

Vad är bland de viktigaste, om ni får kika framåt hösten, ni behöver komma i gång med?

Anna G

Det är väl fortsatt vårt jättestora arbete med att bli oberoende av hyrbemanning. Den får vi inte tappa takten i. Den är viktig för oss. Den är viktig för vår ekonomi. Men den är också väldigt viktig för vår kvalitet. Och för att vi ska kunna fortsätta utveckla och införa alla nya arbetssätt som kommer.

Håkan

Och kanske nya rekryteringar i stället för att vara beroende av hyr.

Anna G

Ja, men precis.

Håkan

Vad är då utmaningen med att bli helt oberoende av hyr?

Anna G

Det är ju att kunna rekrytera i tillräcklig omfattning. Och att också kunna ställa om arbetet. Så att vi på sikt klarar oss med färre fysiska medarbetare. Införandet av olika digitala processer, stödsystem och annat. Och även våra nya AI-vänner som kanske kommer att underlätta för oss.

Håkan

Ja, hur långt har ni kommit där? Tycker du?

Anna G

Vi har ett program som jobbar med accelererad digitalisering och införande av AI. Och vi jobbar också med att regionen ska ha en AI-strategi. Så det här är ett väldigt spännande område där vi är många från hälso- och sjukvårdsledningen som engagerar oss. Och vår digitaliseringsdirektör Johannes Hörnberg håller i taktpinnen.

Håkan

Ja, spännande. Och det är ju en utveckling som går rasande fort. Som

kanske inte hänger ihop med sjukvården enbart utan jag pratar om utvecklingen inom AI. Det kommer ju nyheter varje dag i princip om man är intresserad.

Känner ni att ni mäktar med och har omvärldsbevakningen på allt som händer och sker?

Anna G

Det är väl svårt att bevaka allt. Men jag tycker ändå att det här är ett område som är så pass intressant och jag försöker hänga med det jag hinner och i balans mot allt annat förstås.

Håkan

Ja. Det finurliga med AI är ju att man kan forma det utifrån sin egen verksamhet.

Anna G

Precis.

Håkan

Ja, vi ska inte fördjupa oss i det.
Sjövall, har du någon sådan där absolut superviktig grej som du känner att det här är härligt att komma i gång med i höst?

Anna S

Oj, men det är ju massor skulle jag säga. Jag tycker ju alltid att hösten är mer nystart än nytt år.
Alltså för att, både på jobbet och privat, men framför allt på jobbet är det liksom en nystartkänsla oftast i att man kommer tillbaka efter en sommar.
Särskilt om folk har fått vara lediga och haft en bra semester så är det ju ännu mer den känslan.
För att vi har ju många arbeten på gång med att fortsätta med egenmonitorering och komma i gång med det är ju planen då det har varit lite stilla ett tag.

AI pratar vi om, vi pratar mer om hur vi går vidare med webbtidbok så att vi får mer utväxling av den. Jättemånga sådana saker.

Ja men det känns lite i luften också att man vill i gång och nu. Nu jobbar vi på

Håkan

Egenmonitorering hade vi ju Anette Boije här tidigare i våras som projektledare, eller är kanske fortfarande.

Anna S

Ja, ja precis.

Håkan

Vi tackade av henne efter 48 år i regionens tjänst.

Håkan

Hon ska ju fortsätta att jobba.

Anna S

Imponerande ändå.

Håkan

Men där fick vi att veta att egenmonitorering skulle i gång igen efter att den hade pausat. Under en tid.
Hur är läget där? Hur långt ifrån nystart eller inte är ni?

Anna S

Det pågår arbete. Sen är det ju alltid så när man sätter en tidplan att det ibland blir några hinder på vägen. Av olika anledningar. Men det ska i gång under hösten är tanken.

Håkan

Spännande. Så det är ett projekt som du är rätt involverad i och håller blicken på?

Anna S

Ja, en del av.

Håkan

Vad finns det mer som ni hoppas på ska kunna sparka i gång under hösten? När man tittar på vad som kan vara medborgarnas behov. Som ni känner att det här känns extra viktigt.

Anna G

Ja, men det är ju mycket av de här sakerna som du nämner Anna. Som jag tänker är verkligen nära medborgaren. Men det vi också jobbar väldigt intensivt med nu är ju att se över vår administration.

Våra inköp ligger också med i olika program som vi jobbar med.

Och vi har en inriktning om att vi ska minska administrationen. Och det innebär att vi tvingas ju också själva till att börja jobba på och med andra sätt.

Håkan

Men är det den tuffa ekonomiska situationen som gör att du pratar om just det här? Att det är de här förändringarna som måste till? Eller är det förändringar som ska till ändå?

Anna G

För vår del så handlar det om att vi har problem att finansiera i hela vår verksamhet. Och då behöver vi prioritera. Och då har vi identifierat att inom administration så har vi en del kvar att göra i effektivisering och förändring av arbetssätt. Men det har ju också varit ganska uppmärksammat på nationell nivå och diskuterat hur mycket administration ska vi ha inom hälso- och sjukvård.

Håkan

Ja, regionen här är inte den enda region som dras med ekonomiska bekymmer på grund av att det är underfinansierat.

Men hoppas ni på mer pengar från staten. Det är ju valår nästa år. Det brukar delas ut lite i presenter när valrörelsen börjar komma i gång på riktigt. Från de som sitter i regeringsställning. Det är inget ovanligt.

Hörrni, om man tittar på den här metaforen som vi har pratat en hel del kring. Det som var en bild som en privatperson levererade till dig, Anna Granevärn.
Som du sedan tog verkligen tag i och skapade en vision kring.
Det är flygplatsen.
Och flygplatsen som organism med alla dess olika delar.
Där man som resenär sköter hyfsat mycket själv.
Man checkar in, man går dit och man laddar upp och man fixar och donar.
Och det känns helt naturligt. Så att ungefär så är visionen att framtidens sjukvård på ett sjukhus skulle kunna se ut. Hur långt har vi kommit på det spåret?

Anna G

Mycket av det vi jobbar med i färdplan 2030 är direkt kopplat till flygplatsen. Men sen behöver vi utveckla den här målbilden.
Vi behöver ytterligare tidsätta när olika förändringar ska göras.

I alla de här stora upphandlingarna, införanden av olika IT-system och funktioner och AI. Så kommer vi väl att efterhand i alla fall, se att den här förändringen och omställningen sker.

Håkan

Det är ju mycket av det som själva skelettet ska hålla ihop den här flygplatsen. Att den strukturen finns.

När tror du att besökarna på sjukhuset kommer att börja märka av det här mer konkret?

Anna G

Det är väl successivt att vissa delar märks redan när man kan boka via exempelvis webbtidboken.

Vi har väl också gjort en del piloter, testat olika saker. Patienter har varit delaktiga i en del projekt också. DISP är ju ett sådant arbete som har gjorts.

Håkan
Jag hade en både dålig och bra upplevelse i sommar. Dålig för att jag fick covid efter krogstråket och Storsjöyran.

anna s

Som alla andra.

Håkan

Jag vet att skitmånga blev sjuka. Och jag tog reda om det verkligen går influensa på sommaren.
Och det är sällsynt. Det är antingen covid eller någon sådan här RS-virus-variant. Så det var Covid som jag bestämde mig för. Och jag hostade som fanken. Jag kunde inte sova på natten. Jag fick sitta och sova. För det gick inte att ligga. Jag låg ju och störde i hela huset. Ja, nu är vi bara två(skratt).

Och då gjorde jag som så, eftersom jag vet att man kan chatta med 1177 och sin egen hälsocentral via mejl, som man har listat sig hos.
Jag gick jag in där och skrev vad jag hade för besvär. Och jag skulle vilja ha en hostmedicin som heter Cockilana.
För den är ju väldigt framgångsrik. Och brukar ju hjälpa på många olika sätt när man har svår hosta. Och fick ett svar tillbaka som var mycket trevligt av en distriktsköterska.

Att de är lite restriktiva med den. Den är narkotikaklassad och så vidare. Och hon började då ställa en massa kontrollfrågor till mig.
Liksom om allmän tillstånd. Och hur jag kunde andas. Och om det var något annat. Hade jag hög feber eller lite sådant där. Och jag svarade efter eget huvud. Så jag hade en riktigt fin chattdialog där.

Där man chattade kanske inte i realtid. Men det plingade till lite i telefonen. För man får en avisering på sms när de har svarat och så där. Och hon frågade hur är det din syresättning? Och som av en händelse hade jag en sådan där grej man mäter syresättningen med. Efter covid förra gången skaffades den.

Så jag gick ju naturligtvis och kollade. Och jag tog på blodtrycket också, passade på. Och så skickade jag de här värdena till henne.

Allt är bra. Allmänt tillståndet är okej. Det är hostan som är det värsta.

”Då ska jag göra så här” skrev hon. ”Jag kommer att prata med läkaren. Och sen återkommer jag till dig tidigt i morgon bitti”.

Och då gjorde hon. Och så fick jag en annan medicin. Så jag fick en annan som inte var narkotikaklassad. Och det var kanon. Jag kunde sova redan den natten. Fungerade jättebra.

Och då kände jag så här: ”Hur ska den här utmärkta distriktssköterskan få reda på hur bra jag upplevde den här kontakten?”
Det här mötet mellan mig som patient. Och hon som vårdgivare. Så då gick jag in på 1177 och försökte leta.

”Går det att skicka någon feedback?”

Det gör det ju inte. Inte liksom traditionellt så här. Utan då var jag tvungen att gå in på hälsocentralens sida igen. Och skriva en ny chatt. Nytt ärende. Så här. ”Hej. Jag är inte sjuk.” Det skrev jag.
”Men jag ska vilja att den här distriktssköterskan får reda på att jag mår bra. Och att jag blev otroligt mycket hjälpt av den här hostmedicinen. Och jag vill tacka. Och tycker att det var ett utmärkt bemötande. Och jag är otroligt nöjd som patient.”

Och då fick jag ett mejl tillbaka efter en tid. ”Men tack. Det var roligt att höra.”
Och det slår mig då att. Det kanske inte så ofta som människor som jobbar inom vården får det här. Den här typen av feedback. Kanske inte inom primärvården i alla fall. Möjligtvis på sjukhuset. Att folk är väldigt nöjda som har fått bra specialiserad vård.

Anna G

Ja och framför allt. Om man har en lite långvarig kontakt.

Håkan

Ja. Lättare att återkoppla då.

Men jag kände bara att. Rent spontant. Så när jag ville skicka det där. Så kände jag bara. Det här kanske är någon grej som man i framtiden. Skulle kunna ha till, i vart fall primärvården.
För jag tror att många är också väldigt nöjda.

Vi lever ju i en värld där. Det mesta som kommuniceras består av kritik.

Det finns också sådant som också fungerar bra. Primärvården i Region Jämtland Härjedalen har ju prisats.
Så att jag kände att det var bra gjort av mig.
Nu är ju inte alla som jag. Att de fattar hur de ska skriva.
Man kan ju ringa också. Det vet jag. Jag kände bara att det var viktigt för mig. Att få dela med mig. Av den här upplevelsen. Och jag hoppas det gjorde hennes dag.

Anna S

Det gjorde det säkert. Fantastiskt.

Håkan

Jag vill också slå ett slag för 1177 och chatten. Det kanske inte är det här hundraprocentiga superverktyget men det fungerar.

Anna S

Vi kanske ska säga att det inte är chatt bara.
Chatten är ju på 1177-telefonrådgivning.
De har ju en riktig chatt. Den här på hälsocentralerna är ju bara mejlchatt. Typ meddelande.

Håkan

Ja vi hade mejlväxling. Vi skickade mejl till varandra. Fram och tillbaka.

Till inkorgarna.
Jag slapp liksom åka dit. Jag slapp sitta och vänta.

Det gick smidigt och det var bra.

Anna G

Jättebra.

Håkan

Jättebra.

Anna S

Fantastiskt bra.

Håkan

Så nästa gång ska jag skicka en bild på ett födelsemärke. Så får vi se vad de händer.

Anna S

Det kan man faktiskt

Anna G

Vid ett tillfälle när jag var på hälsocentralen så fotograferade de ett märke på ryggen som jag inte ens hade kanske förstått att jag hade. För det sitter så att inte ser det själv.

Håkan

Nej. Man har ju inte ögonen i nacken.

Anna G

Nej, man har inte det.

Håkan

Hur var det med det då? Var det bra?

Anna G

Det är bra.

Håkan

Man får ofta de här svaren för att jag har skickat förut. ”Det där är åldersrelaterat.”

Anna G

Ja.

Håkan

Så man tar det lugnt. Men det var det av min upplevelse. Jag tycker man ska liksom som medborgare också ibland våga säga när någonting är bra.

Anna S

Ja.

Håkan

Det är så lätt att säga när något inte funkar.

Anna S

Så är det ju väl i hela samhället som sagt. Vi är ju jättebra på att ge kritik när det inte går bra.

Håkan

Ja.

Anna S

Vi är jättedåliga på att tala om när det går bra. Ja, hur nöjda vi

Håkan

Och ibland måste man be om feedback.

Anna S
Absolut.

Vi måste be om feedback så vi verkligen får veta.

Håkan

Ja. Ja, det var det om detta hörni. Vad finns det mer då? Om man ska prata framtid då. Jag vet att du Sjövall har ju liksom konsulterat några kollegor inom sjukhuset. Som inte kunde vara med som gäster. Men de vill ju gärna veta hur själva flygplatsen ska se ut. Och det är kanske lite tidigt att svara på det.

Anna S

Men framför allt ville de ju vara med i avsnitt här framåt. Så jag tänker att det måste vi ju planera in.

Håkan

Absolut. Men det kom ju sådana här frågor. Hur ska vi boka? Ska det ske som via en resebyrån?

Om ni inte är en resebyrå så är det någonting annat som liknar ungefär den funktionen. Eller så gör man sakerna själva när man är på sjukhuset i en framtid. Ja. Då har vi gett svar på det. Ungefär

Anna G

Ungefär, det är precis så enkelt som det faktiskt är att boka en resa nu. Man behöver ju inte gå till en resebyrå och ställa sig i kö.

Och vänta på att den personen som jobbar där ska ha tid att prata med dig om när du vill åka vart någonstans.

Håkan

Ja, och det är ju skönt.

Anna G

Det är ju jätteskönt faktiskt. För den tiden har ju också funnits.

Håkan

Ja, den har funnits.

Anna G

Precis.

Håkan

Jag märkte när jag har försökt att boka (resa), eller ja.

Ibland så får jag bara dåliga flygtider. Ja.

Anna G

Ja då måste det liksom bli bättre på vad det är jag faktiskt är ute efter.

Lite mer AI i den där så att den förstår, att den vet att nu är det Håkan och han gillar inte det här.

Håkan

Nej, jag vill inte liksom ha en sådan här 24 timmars flygning till något, med tre stopp och så där. Så att det är noga hur man gör.

Anna G

Men om man älskar att flyga

Då kanske.

Håkan

Ja. Ja men du vet det där med att gå omkring och släppa fötterna efter sig på en flygplats det är ju inte roligt.

Anna G

Nej.

Håkan

För är det någonstans det är dyrt så är det på flygplatser. I övrigt ingen jämförelse med ett sjukhus.

Anna G

Nej. Nu pratar vi mycket om möjliggörare och saker som ska kunna föra vården framåt och utveckling och sådant där. Men finns det också en risk att det kan skapa klyftor någonstans tror ni i samhället? Vi är ju många medborgare där ute och alla är ju inte digitala som vi vet.

Anna G

Det är ju en fråga som vi har reflekterat över ganska många gånger och det vi brukar komma fram till är att vi tar ju inte bort den manuella vägen utan den finns kvar, telefonen finns kvar, personen som kör upp resenären i rullstolen på flygplatsen finns ju också kvar. Men jag tycker väl att mer och mer rör vi oss också mot att det är kanske inte så trevligt att papper ramlar ner i en postlåda där det står saker om mig som kommer från hälso- och sjukvården. Det är kanske ett större sekretessproblem än någonting annat just nu. Att det finns saker, och papper som hanteras

fysiskt.

Håkan
Jag tror att hela samhällets omställning och med tiden att allt fler av personer som också behöver mycket hjälp av hälso- och sjukvården också då har varit längre i det digitala samhället. Större andel, så tänker jag.
Hur tänker du Sjövall?

Anna S

Men det tror jag också. Och jag tänker att det är därför tänker jag, att den här flygplatsen kommer ju ske stegvis.

Därför att det blir liksom mer och mer, ibland kanske vi inte ens märker att vi bara går mer och mer i den riktningen. Och jag tänker på de här papperna, hur många gånger är det inte det försvinner saker i posthanteringen?

Det delas inte ut post varje dag längre hellre. Alltså det är ju en hantering som inte funkar på samma sätt idag som det gjorde för 15 år sedan.

Håkan

Och det kan ju vara ett problem om man får en kallelse.
Plötsligt att jag fick brevet efter att jag skulle ha varit där.

Anna S

Jag hade en kallelse nu i augusti till hälso- och sjukvården. Får den på Kivra. Och så får jag svaret på Kivra sen också.

Håkan

Och Kivra för er som inte vet.

Ja, det är ju en av de digitala brevlådorna som finns.

Håkan

Med myndighetspost bland annat.

Anna S

Det är ju... Och då ställer de bara frågan till mig så här. Har du Kivra? Ja, då kommer du få ditt svar där. Då vet jag det. Jag behöver inte vänta på något papper som kanske inte har dykt upp.

Anna G

Det är ju väldigt smidigt.

Håkan

Ja, det är klart att det är

Anna S

Försvinner hemma heller. Det ligger alltid kvar där. Jag tappar inte bort det hemma heller.

Ibland kan du ju inte veta, och om du behöver... Vad var det du stod nu då? Vad var det jag skulle göra? Eller var skulle jag gå någonstans? Eller vilken tid var det? Om man är lite slarvig med papper som jag kan vara ibland.

Anna G

Vissa saker behöver man ju gå tillbaka till. Och där kan man ju hitta till exempel sitt senaste brandskyddsinspektionsprotokoll från sotaren.

Också. Sådant är ju jättebra att komma tillbaka till.

Håkan

Så i det korta perspektivet, om man tänker på samhällsutveckling och demografi och sådant där, så kommer det vara ett dubbelkommando tills man märker hur det i princip fasas ut då.

Anna G

Ja, det är ju som behovsstyrt.

Finns behovet så finns det ju kvar.

Håkan

Ja, så om man summerar de här viktigaste tankarna nu då, när ni står med fullsmockade kalendrar, det är höststart, det är september, det är allt möjligt som ska rulla i gång. Hur är känslorna då inför den här hösten?

Anna S

Positiv tycker jag ändå. Trots alla utmaningar vi har så tycker jag ändå att det är en positiv känsla. Har jag i alla fall.

Anna G

Det har jag också, tycker att det känns jättekul att vi är i gång igen.

Och att många känns peppade. Vi ska framåt. Vi ger oss inte.

Varje dag vi ta ett litet steg.

Håkan

Kul.

Och ibland seglar du in i ett mörkt moln och så där.

Anna G

Ja.

Håkan

Då får man blåsa bort det. Eller hantera det.

Anna G

Då tar vi fram åtgärder.

Håkan

precis.

Det var kul att träffa er igen efter sommaruppehållet. Kul att höra hur ni har haft det i sommar. Med vackert väder och avlopp och lite annat.

Och härligt att höra hur ni ser på framtiden i höst.

Men en viktig sak som vi alltid pratar om i de här poddavsnitten. Det är ju kopplat till hälsa. Hälsosam livsstil. Folkhälsa. Att må bra. Röra på sig lite grann. Käka lite schysst och så där. Sommaren kan ju vara ett sådant där tillfälle då man liksom släpper taget om allting och bara lever som om det vore liksom ingen morgondag och man bara skottar i sig käk och dricker mycket alkohol och så vidare. Hur har ni haft det i sommar?

Anna S

Det var en samvetsfråga.

Håkan

Jag tänker att jag ska hålla kvar vid de val man har gjort livet när det gäller hälsa och träning och käk och så där.

Anna S

Ja, jag är tillhör den kategori som tycker det är enklare att få till träningen på sommaren.

Anna G

Håller med.

Anna s

För då har jag ju tid och det är ljust och det är inte kallt. Jag kan kliva upp och träna på morgonen. Jag tycker det är mycket lättare. Jag tränar mer.

Anna G

Och särskilt när det är semester.

Anna S

Ja, verkligen.

Håkan

Ja, okej. Granevärn, har det varit likadant för dig?

Anna G

Ja, jag har ju haft ganska mycket fysiskt arbete på min gård också.

Så det har ju varit lite av arbetsläger hemma hos mig. Men jag gillar ju att träna så jag gör ju självklart det. Och jag gillar mat som är ganska hälsosam.

Och tycker om att laga maten själv och odla mina grönsaker. Så jag tror att sommaren för mig är ju kanske ett mer hälsosamt tillfälle än resten av året som är lite mer stress.

Håkan

Sommaren för er är ett bra tillfälle att liksom bottna i det här ännu mer helt enkelt.

Anna G

Ja, men precis. Så har man tid för reflektion och kan ta det lite lugnt och välja, vill jag springa tre timmar på fjället eller vill jag köra lite skiergintervaller? Ja, men då gör jag det. Jag behöver inte ta hänsyn till kalendern.

Håkan

Nej, vad skönt det låter.

Anna G

Ja.

Håkan

Jag lovade ju innan sommaruppehållet att jag skulle i gång och cykla igen.

Anna G

Hur går det?

Håkan

Nej, det går inte bra!

Jag har varit en dålig människa på just...det. Men jag gymmar ordentligt och äter hälsosamt.

Anna G

Det är bra.

Var det inget gym på semestern?

Håkan

Det fanns inget gym. Vi var på en liten, liten ö i Sydostasien,

Så där finns det nästan ingenting.

Det är ganska spartanskt, så där gör man inte så mycket. Men man får vara lite kreativ.

Men vi hade som mål att varje annan dag, en halvtimme, köra igenom hela kroppen. Så det kändes bra, det funkar det med. Så jag är rätt nöjd faktiskt.

Anna G

Vad bra.

Håkan

Och allmäntillståndet är gott, trots den här lilla covid-fadäsen. i

Anna G

Det är det viktigaste.

Håkan

Ja, finns det några mål, mer än träning, som ni har satt? Är det några tävlingar, eller några andra, några lopp, eller något sådant?

Anna S

Ja.

Håkan

Är det Berlin?

Anna S

Berlin hade varit kul.

Jag ska förhoppningsvis springa i Umeå igen i höst, men sen så ska jag ju springa i London i vår.

Håkan

Ah, London-Marathon.

Anna S

YEs.

Håkan

Ja, kul.

anna s

Det blir en utmaning att träna inför det i vinter.

Håkan

Ja, men det löser du. När i vår går det? Slutet på april. Slutet på april. Ja, men det är gott om tid för det.

Anna s

Men det är vinter.

Håkan

Nej, men vad kul. Då har du två grejer. När är Umeå då?

Anna S

Mitten på oktober.

Håkan

Okej. Och en mara. Så du har två maror framför dig. De kommande två terminerna om vi kallar det så. Det blir kul. Ja, men det kommer gå bra. London är ju för övrigt en underbar stad. Ja,

Anna S

Jag älskar London.

Håkan

Granevärn, har du skrivit upp dig på någon? Förutom vasaloppet som du alltid kör.

Anna G

Ja, men Tjejvasan är ju absolut årets höjdpunkt. Men jag kör ju också svenska långloppskuppen. Så det drar väl i gång i januari. Och till dess så är det hård träning. Jag ska börja boka in skidlektioner nu också. Blir ju på rullskidor först då.

Håkan

Ja, men hörni, tack för att ni kom hit idag. Så hörs vi nästa gång, hörni.

Anna G

Hej

Anna S

Hej då.