Två personer står på varsin sida om ett räcke.
Två personer står på varsin sida om ett räcke.Förstora bilden

Ulla Palmqvist, smittspårare, och Terese Östman, smittskyddssjuksköterska. Foto: Sara Rönnberg

På jakt efter covid-smittan

Smittspårningsteamet i Region Jämtland Härjedalen har från dag ett av pandemin siktat på att ligga steget före. De är detektiverna som ringer upp varenda person som testar positivt för covid-19 för att bryta smittkedjor och bromsa smittspridningen.

– Jag minns så väl när vi började prata om coronaviruset och de första mötena vi var på när det kom närmare Sverige, säger Terese Östman, smittskyddssjuksköterska i Region Jämtland Härjedalen.

Hon fortsätter:

– Vi gjorde iordning en pärm för smittspårningen och jag tänkte då: Tänk om vi får sammanlagt 30 fall här i Jämtland, det kanske blir så mycket. Nu är vi uppe i över 1 600. Jag trodde aldrig det skulle bli så här mycket.

Terese Östman är den som samordnar smittspårningen för covid-19 i Region Jämtland Härjedalen. I våras satt hon själv och ringde runt till de personer som fått positiva provsvar när de testat sig för covid-19. Men allt eftersom att antalet smittade ökat, och uppdraget har vuxit, så har hon fått en mer övergripande roll. I dag är Terese Östman tillsammans med sina kollegor på smittskyddsenheten de som samlar ihop alla positiva provsvar och delar ut namn på de som smittats och kontaktuppgifter till teamet som sedan ringer runt. Ett tiotal personer jobbar med att kontakta privatpersoner, de flesta vid sidan av sina ordinarie tjänster i organisationen, medan Region Jämtland Härjedalens vårdhygiensjuksköterskor ringer till och smittspårar personer inom hälso- och sjukvården, i både regionala och kommunala verksamheter.

Porträttbild på en 70-årig person med glasögon och kortklippt, ljust hår.Förstora bilden

Ulla Palmqvist, smittspårare. Foto: Sara Rönnberg

En av dem som jobbat hårt sedan i våras med att ringa privatpersoner är Ulla Palmqvist, som i vanliga fall är pensionär men tidigare jobbat som sjuksköterska på lungavdelningen på Östersunds sjukhus. Hon har även tidigare jobbat med smittspårning.

– Jag är nog uppe i runt 500 samtal nu. Jag jobbar tre till fyra dagar i veckan, oftast på helger. För ett tag sedan snittade jag 10 timmar per arbetspass under en vecka. Jag tycker verkligen det varit roligt att jobba med det! säger Ulla Palmqvist.

Och det lyser igenom när hon berättar om uppdraget.

Alla som testar positivt rings upp

Smittspårningen för covid-19 i Region Jämtland Härjedalen går ut på att alla som testat sig här, och som får ett positivt provsvar – det vill säga har covid-19 – blir uppringda av en smittspårare. Syftet är att bryta smittkedjor så snart som möjligt och att begränsa smittspridningen.

Under samtalet ställer smittspåraren frågor om när personen kände av de första symtomen, vilka symtom som kom först och vilka som följde senare. Personen får också frågor om den varit på jobbet eller i skolan under de 24 timmarna innan de första symtomen, om den själv ringt upp sin chef och berättat om sjukdomen och om personen har någon teori kring hur den blivit smittad. Dessutom frågar smittspåraren vilka personer den smittade varit i nära kontakt med sedan den blev sjuk.

Har folk koll på det – minns de vad de gjort och vilka de träffat?

– Oftast gör de det, men man brukar få ställa några ledande frågor ibland. Du har inte varit och klippt dig eller varit till sjukgymnasten eller något sådant? Jo, just det, då kan de komma på något mer, berättar Terese Östman.

Lång tid hemma för vissa familjer

Under samtalet får den covid-19-smittade också information om vad den ska göra. Personen måste vara hemma tills det har gått minst sju dygn sedan den blev sjuk, den har varit feberfri i två dygn och den mår tydlig bättre.

För den som bor med en person som har covid-19 gäller numer också att den ska stanna hemma, även om den känner sig frisk.

– Vi informerar om att de måste vara hemma i sju dagar sedan den sjuka personen tog sitt prov. Är det någon av dem som inte kan jobba hemifrån så hänvisar vi dem till hälsocentralen där de kan få ett intyg som skickas till Försäkringskassan för att få smittbärarpenning, säger Terese Östman.

De övriga i familjen ska sedan provta sig för covid-19 fem dagar efter att den sjuka tog sitt prov. När smittspårarna pratar med föräldrar till skolbarn uppmanas de att ta kontakt med skolan. Ibland görs till exempel en överenskommelse om att barnet är hemma och får hemuppgifter under en vecka. Enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer har barn rätt att gå i skolan även om en familjemedlem är smittad av covid-19 – men Terese Östman berättar att många föräldrar som ändå är hemma även håller barnen hemma för att minimera risken för att de smittar.

För vissa familjer kan det dra ut på tiden innan de är tillbaka i normalläge igen.

– En familj kan få vara hemma en hel månad när det börjar gå runt, jag pratar ibland med familjer som har det så, säger Ulla Palmqvist och förklarar:

– Det händer att ena föräldern blir smittad så familjen måste vara hemma en vecka, barnen får gå i skolan men ska låta bli fritidsaktiviteter. Så provtar de sig dag fem, då kan det vara den andra föräldern som är smittad så de är hemma en vecka till. Sedan kan det visa sig att ett av barnen är smittat, då blir det en vecka till, sedan blir nästa barn sjukt och de får vänta igen. Det kan snabbt bli en månads hemmakarantän!

”Tyvärr är det lite stigma kring det”

Den som är sjuk i covid-19 blir uppmuntrad att ringa till andra den träffat under de 24 timmarna innan första symtomen och att informera sin chef på jobbet.

– Vi ringer sedan också till chefen, säger Terese Östman och fortsätter:

– Vi nämner inte några namn på personer, oftast vet de vem det är för att den redan ringt sin chef. Med chefen kan vi bolla och diskutera hur de ska förhålla sig. Vi vill också veta om det är fler på arbetsplatsen som är sjuka och om vi kan vara behjälpliga på något sätt.

– Och jag frågar alltid hur de har det i fikarummet, säger Ulla Palmqvist.

– Ja, vi ser att fikarummet är en plats där det ofta sprids smitta, fortsätter Terese Östman:

– Så vi brukar fråga hur de har det där, hur de sitter, om de kan sprida ut sig. Vi ger lite enkla tips, det är inte alltid alla tänkt på de sakerna.

Porträtt på en person i 40-årsåldern med glasögon och mörkt, rakt, långt hår.Förstora bilden

Terese Östman, smittskyddssjuksköterska i Region Jämtland Härjedalen. Foto: Sara Rönnberg

Ibland stöter smittspårarna på personer som inte vill ringa till chefen eller personer den varit i kontakt med. Då hjälper smittspårarna till med det men utan att säga vem det handlar om eller ge någon närmare tidsangivelse för när kontakten skett.

– Tyvärr är det lite stigma kring det här, vilket jag skulle vilja att det inte var. Det är ingen som kan rå för att den blir sjuk, smittan finns ju i samhället. Men en del tycker det är jobbigt, säger Terese Östman.

Huvudvärk vanligaste symtomet

Under varje samtal som Ulla Palmqvist och de övriga smittspårarna har med covid-19-smittade så frågar de vilka symtom de känt av. De har en tabell i mallen de utgår från i sina samtal där 15 olika symtom finns listade. I tabellen kryssar smittspåraren för vilka symtom som den smittade märkte av dag 1 och vilka som följt från dag 2 och framåt.

– Det är lurigt med symtomen. Mycket av informationen från myndigheterna och sjukvården går ut på att man ska vara uppmärksam på förkylningssymtom. Men det är oftast det startar med andra saker, det har jag märkt när jag ringt runt, berättar Ulla Palmqvist och fortsätter:

– De vanligaste första symtomen jag stöter på är huvudvärk, trötthet och att man är täppt i näsan. Och att man är allmänt hängig, har muskelvärk. Jag har haft flera där det börjat med ryggsmärta eller att de bara haft ont i magen. Lukt- och smakbortfall har många men det brukar komma på dag fyra eller fem. Och alla har inte feber eller hosta. Många tänker så mycket på det där med förkylningssymtomen.

Fortsatt tidiga på bollen

Det har varit ett intensivt halvår och lite till för smittspårarna med Terese Östman i spetsen. Hon hade bara hunnit jobba ett knappt år på sin post som smittskyddssjuksköterska innan pandemin tog fart. Trots att det blivit många sena kvällar och helger så säger hon själv att det varit roligt att vara med om.

Hur länge tror du att ni kommer behöva fortsätta det här intensiva jobbet?

– Det är jättesvårt att säga. Folk är mer medvetna nu och är bra på att provta sig. Men man vet inte hur det ser ut i morgon och hur många smittspårare vi behöver. En dag kan det vara två positiva provsvar, nästa dag kan det vara 32. Och det är lite upp till befolkningen kan man också säga – hur länge folk orkar hålla i och tänka på alla rekommendationer och restriktioner. Vi hoppas verkligen att alla orkar hålla ut.

Vilken betydelse tror du att smittspårningen har och har haft för utvecklingen av pandemin i Jämtland Härjedalen?

– Jag tror att den har stor betydelse. Det är många vi ringt som varit på väg till jobbet som vi faktiskt bromsat innan de kunnat smitta fler. Även om många provtagit sig i regionen så är en fördel med vår lite mindre befolkningsmängd att vi ändå hinner ringa runt till alla som är positiva. Och att vi nu infört hemkarantän för de i samma hushåll som en smittad är jättebra, då kan vi fortsätta vara tidiga på bollen, säger Terese Östman.

Text & Foto: Sara Rönnberg

11 av 12 gillar detta