Patologen firar 50 år
- Vi jobbar på en spännande arbetsplats, där ingen dag är den andra lik, konstaterar Anna-Karin Jonsson sektionschef på patologen på Östersunds sjukhus, och fortsätter;
- Här hjälper vi patienterna utan att vi träffar dom personligen.
Pigg 50-åring med många yrkeskategorier under samma tak
Patologen firar alltså 50 år. Verksamhetsansvaret togs över av Västerbottens läns landsting år 2006, men personalen finns kvar i länet. På patologen arbetar 17 personer inom många olika professioner. Här finns medicinska sekreterare, läkare, biomedicinska analytiker, laboratorietekniker, obduktionstekniker och cytodiagnostiker. De sistnämnda arbetar främst med cytologi och gynekologiska prover. Till patologen kommer diverse prover in, från små vävnadsprover till större prover. En vanlig fråga från verksamheten är om man inte kan göra klart ett prov jättesnabbt. Men det ligger en ganska lång process bakom varje enskilt prov.
- Först tar vi emot och registrerar proverna som sedan ska prepareras. De ska urvattnas för att bli av med fett och vätska, och under minst ett dygn ska proverna fixeras i formalin för att det ska bli bra resultat, berättar Anna-Karin Jonsson.
Cellblock och övrig preparering
På cytologiprepareringen arbetar Marlena Hammer, laboratorietekniker. Hon tar bland annat omhand utstryksglas med till exempel gynekologiska cellprov och vätskor som inte är fixerade i formalin. Hon gör iordning så kallade cellblock, som sedan skickas över till den histopatologiska sidan för inbäddning och nedsnittning. Marlena Hammer visar hur hon arbetar med proverna, och häller slutligen formalin över ett prov. Det görs för att fixera materialet, vilket är viktigt för att man senare ska kunna processa det, dehydrera det och slutligen bädda in det i en slags kassetter där de förvaras i väntan på att läkaren ska kunna bedöma provet.
Skickliga BMA avlastar läkarna
Patologen i Östersund ligger i framkant när det gäller så kallad utskärning av förändringar i hudprov. Samtliga BMA, biomedicinska analytiker, har fått intern vidareutbildning i att skära ut prover och kan på så vis avlasta de läkare som tidigare även utförde detta moment. Nu får läkarna mer tid till att diagnostisera och skicka ut provsvar.
Vävnadsproverna bäddas in i smält paraffin i så kallade klossar. Dessa går sedan vidare till snittlabbet. Här snittas vävnadsproverna i otroligt tunna skivor vilka därefter läggs upp på särskilda utstryksglas. Carina Hedkvist är BMA, och visar hur hon hanterar en vävnadsbit, i det här fallet en bit av en tumör från ett bröst.
- Jag skivar den i otroligt tunna skivor, till min hjälp har jag en maskin med en rakbladsvass engångskniv monterad.
Patologen – en arbetsplats där patienten står i centrum utan att komma på besök personligen.
Text & Foto: Lena Manneby