Förutsättningar, utmaningar och behov för utveckling av arbetssättet smart specialisering i Jämtland Härjedalen

Jämtland Härjedalen är en lågdensitetsekonomi, det är vår vardag att möta och hantera effekterna av det. När man radar upp vad som kännetecknar lågdensitetsekonomier känns verkligheten rätt prövande. Låg befolkningstäthet, utspridda orter som ger splittrade lokala förvaltningssystem och icke-sammanhängande lokala arbetsmarknader. Liten lokal skattebas och liten arbetsför befolkningsmängd som till stor del har låga kvalifikationer. Färre kostnadsbärare för utvecklingsinsatser och stort kostnadstryck på offentlig sektor. Marknader som erbjuder begränsade utbud av varor och tjänster, ett starkt beroende av primära sektorer och första bearbetningsled samt svaga förbindelser till externa marknader.

Många av dragen är gällande för vårt län och innebär utmaningar bland annat när det kommer till det regionala tillväxtarbetet. Varken den svenska regionala tillväxtpolitiken eller den europeiska sammanhållningspolitiken är utformade efter Jämtland Härjedalens förutsättningar. Det är därför artikel 174 i fördraget om EU:s funktionssätt slår fast att sammanhållningspolitiken ska ta särskild hänsyn till bland andra regioner med ”allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet” – däribland vårt län.
Hänsynen från EU:s sida är till störst del ekonomisk, de europeiska struktur- och investeringsfonderna som finns för att förverkliga sammanhållningspolitiken kompenserar för glesheten – om än lite märkligt nog baserat på antal invånare. Den efterföljande artikeln i fördraget tydliggör att medlemsstaterna ska bedriva och samordna sin politik i syfte även att uppnå de mål som anges i artikel 174. Den regionala tillväxtpolitikens platsbaserade ansats och hänsynen EU och Sverige tar skapar möjligheter att adressera och hantera flera av de effekter som kommer av att vara en lågdensitetsekonomi.

Brist på marknadskrafter och behov av offentliga insatser

En av de mer svårhanterade effekterna är marknadsmisslyckandet som uppstår när den fria marknaden inte leder till optimal resursanvändning i samhället. I Jämtland Härjedalens glesa strukturer saknas marknadskrafter – efterfrågan och utbud möts helt enkelt inte. Kopplat till det regionala tillväxtarbetet kan den här situationen exemplifieras med problematiken kring bredbandsutbyggnad i länet. Det är inte lönsamt för bredbandsmarknaden att ansluta hushåll och företag till snabbt bredband eftersom avstånden är stora och kostnaderna därför mycket höga.

I länet innebär marknadsmisslyckandet också stora svårigheter för företag att hitta investeringskapital. Medan företag i storstadsregioner och tätbefolkade områden kan få lån utan säkerhet är kraven på eget kapital närmast orimliga för säkra investeringar i glesbygdsområden vilket givetvis hämmar investerings- och tillväxtkraft. Marknadsmisslyckandet innebär att behovet av offentliga insatser och investeringar är stora – samtidigt som Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner redan står under stora kostnadstryck. Det innebär att tillväxtarbetet i länet vilar tungt på finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och det statliga anslaget för regionala tillväxtåtgärder.

Kompetensförsörjning centralt för arbetet framåt

Den demografiska strukturen i länet med en åldrande befolkning och för flera kommuner minskande befolkning innebär utmaningar med återväxt på arbetsmarknaden. Länets företag står inför omfattande generationsskiften de kommande tio åren och stora utmaningar finns gällande hur detta ska lösas. I Jämtland Härjedalen är nära 40 procent av arbetskraften sysselsatt inom offentlig sektor vilket är en betydligt högre andel än riksgenomsnittet. En omfattande offentlig sektor skulle kunna vara ett hinder för produktivitetsökning hos företag bland annat när det kommer till att hitta rätt kompetens. Att det finns omfattande kompetensglapp mellan tillgängliga kvalifikationer och det arbetsgivare söker hindrar också produktivitetsökning hos företag. En annan del av kompetensförsörjningsfrågan bottnar i att arbetstagare till stor del har låga kvalifikationer. Att utveckla arbetstagares låga kvalifikationer för att minska komptensglappet mellan tillgängliga kvalifikationer och vad arbetsgivare söker är centralt för den smarta specialiseringen. Det finns också potential i skapandet av bättre strukturer för att involvera företagen i nationella program för innovation och kompetensförsörjning.

Innovation i glesa områden

Glesbefolkade landsbygdsregioner med långt till marknader är i grunden mycket annorlunda storstadsregioner och tätbefolkade områden. Hos oss saknas det som brukar benämnas agglomerationsfördelar. Sådana uppnås när företag och konsumenter koncentreras inom ett givet geografiskt område, det gynnar bland annat till idéer, resursdelning, specialiseringsvinster, tätare arbetsmarknader och kunskapsspridning. Flaskhalsar för innovation och innovationsspridning är inbyggda i Jämtland Härjedalens geografiska och befolkningsmässiga strukturer.
Att näringslivsstrukturen i länet huvudsakligen utgörs av små och medelstora företag och att andelen mikro- och småföretag är högre än rikets genomsnitt skapar utmaningar när det kommer till produktionstillväxt och innovation. Länet har bland de lägsta forsknings- och utvecklingsnivåerna (FoU-nivåerna) i landet, företagens storlek och en lägre andel tillverkande företag pekas ut som orsaker till detta. Jämtland Härjedalen ligger i linje med riksnivån avseende flera tillväxtfaktorer med undantag för innovation mätt i antal patent. Det beror dels på att ledande företag och den storskalighet som krävs för att generera ett stort antal patent saknas. Men bottnar också i att länets näringsliv karaktäriseras av småskalig tillverkning och besöksnäringsrelaterad verksamhet och för dessa företag är användardrivna innovationer viktigare än den formella vetenskapsbaserade innovation som återfinns i andra delar av landet. En annan indikator för produktivitet i innovationsprocesser är varumärkningsansökningar. Om patent i högre grad fångar teknisk innovation fångar varumärken i högre grad tjänsteinnovation och vårt län är ett av de starkare länen sett till innovationskapacitet och -produktivitet utifrån denna indikator.

Det innovationsfrämjande systemet i länet har en del intressanta miljöer som är nischade mot ett relativt snävt omfång av regionens styrkeområden. Stödsystemet tycks delvis underutvecklat samtidigt finns andra innovationsfrämjande miljöer som har en annan profil än typiska innovationsstödsaktörer exempelvis co-workningställen. Regionalt anpassade innovationssystem skräddarsydda efter behoven som uttrycks och finns inom respektive styrkeområde är centralt för utvecklingen av arbetssättet smart specialisering. Men utvecklingsmöjligheter finns också i skapandet av andra typer av miljöer, utifrån länets förutsättningar, för att gynna idéer, resursdelning, specialiseringsvinster och kunskapsspridning.
3.4 Internationalisering och samarbete i närområdet
Det blir allt viktigare för näringslivets utveckling att dra nytta av globaliseringens möjligheter och därmed ökar betydelsen av internationella samarbeten. Länet har en liten handelsbas med lågt innovationsutfall som inte är särskilt välintegrerad i globala värdekedjor. Det låga innovationsutfallet påverkar företagens kapacitet att utvecklas och delta på internationella marknader. Samarbete i närområdet är värdefullt som första steg i en internationaliseringsprocess för att ge små och medelstora företag en större marknad. Jämtland Härjedalen har en lång landgräns till norska fylket Trøndelag. Genom strategiska partnerskap mellan aktörer på regional nivå, innovationsmiljöer samt kluster skulle förbättrade förbindelser över gränsen kunna utvecklas. Innovationssystem har viktiga roller i att sammankoppla företag med utomregional kunskap och kompetens och för identifieringen av nya marknads- och FoU-möjligheter.

Jämtland Härjedalen är ett ytmässigt stort län, det innebär långa avstånd mellan orter och till marknader. Företag har längre till marknader och människor måste i allmänhet resa längre för att få tillgång till varor och tjänster. Utöver skräddarsydda och regionalt anpassade innovationsstödsystem är god infrastruktur avgörande för att förbättra förbindelser med externa marknader. Digital infrastruktur och transportinfrastruktur knyter ihop landet och är en central förutsättning för en växande ekonomi, ökad befolkning, förbättrade möjligheter till pendling, besök och ökad sysselsättning. Bredbandstillgång och ökad digital kompetens ger bättre förutsättningar att förbättra förbindelser till externa marknader och problematiken kring länets bredbandsutbyggnad har redan beskrivits under rubriken Brist på marknadskrafter och behov av offentliga insatser. Det finns stora brister i länets transportinfrastruktur eftersom de anslag som regeringen fördelar till Jämtland Härjedalen är otillräckliga då fördelningsmodellen bottnar i befolkningsantal och inte i hur långa vägar ett län har.

Hållbar omställning

Den ständiga ekonomiska och sociala utvecklingen påverkar alla näringsgrenar, utveckling av varor och tjänster blir allt viktigare för företags överlevnad och omsättning. Förändringarna kommer bland annat av den digitala transformationen, klimatförändringarna och den gröna omställningen samt globaliseringen. Näringslivet i Jämtland Härjedalen behöver bemöta effekterna av dessa för att även fortsättningsvis vara konkurrenskraftiga på marknader, det gäller utveckling av nya arbetssätt, affärsmodeller, nya jobb, ny teknik och kunders förändrade beteende och efterfrågan. Den industriella omvandlingen i länet behöver ses i stort perspektiv. Grundförutsättningarna finns genom en stark entreprenörskultur och specifik produktkunskap. Andra förutsättningar har behandlats under tidigare rubriker: infrastrukturens betydelse, behovet av kompetensförsörjning och generationsväxling samt behov av investeringskapital i glesbygdsområden. Tillvaratagande av de möjligheter digitaliseringen innebär är centralt för omställningen. Generellt har länets näringsliv låg digital kompetens och låg grad nyttjande av digitala system och verktyg. Företagens storlek och resurstillgång spelar roll för implementeringen – större företag har lättare att göra omställningen. Näringslivets industriella omvandling handlar i länet också om den hållbara omställningen. Länets naturtillgångar är centrala för tillväxtmöjligheterna och om den ekonomiska utvecklingen ska förbättras krävs att fokus läggs vid att öka produktiviteten. När det sker finns risk att det sker på bekostnad av ett hållbart nyttjande av våra stora naturresurser.