Ideell förening ger Blåsjöns fjällanläggning nytt liv

Bild på skidåkare som hoppar nerför en klippa. I bakgrunden syns sol, blå himmel och fjällandskapet kring Stora Blåsjön.

Foto: Blåsjöns framtid Ek. F

I norra Jämtland ligger Stora Blåsjön, ett av Sveriges stora vildmarksområden. Sommartid livnär sig byn på turismen längs Vildmarksvägen, vintertid måste de skapa sin egen dragningskraft. Möt Blåsjöns framtid: en ekonomisk förening som driver och utvecklar byns skidanläggning – helt ideellt.

Namn: Tore Holand

Ekonomisk förening:
Blåsjöns framtid

Ort: Stora Blåsjön,
Strömsunds kommun

Gör: Driver
skidanläggningen

Antal anställda:
4 anställda vintersäsong,
25 ideellt engagerade

Företagsstöd: Stöd till idrotts-
och rekreationsinfrastruktur

I nordligaste delarna av Strömsunds kommun ligger byn Stora Blåsjön. Namnet till trots är byn i minsta laget, med ungefär 80 bofasta invånare men desto fler besökande turister. Blåsjön ligger precis vid Vildmarksvägen som sommartid trafikeras av tusentals bilar och husvagnar. Vintertid stänger vägen över Stekenjokk och passagen förbi byn tystnar.

– För att fortsatt locka turister och intäkter på vintern behövs skidanläggningen, säger Tore Holand från ekonomiska föreningen Blåsjöns framtid. Han fortsätter: Hela byn lever ju med turismen och ju fler vi får till backen, desto fler får vi till byn.

Blåsjöns framtid bildades under tidigt 1990-tal, efter en brand på hotellet som tidigare drivit byns skidanläggning och stugby. Föreningen övertog driften av skidanläggningen på uppdrag av Strömsunds kommun.

Själv har Tore vistats i Stora Blåsjön sedan tonåren. Familjen byggde stuga här för 25 år sedan och efter en karriär som ekonom och VD bor han nu på deltid i stugan. Idag jonglerar han styrelseuppdrag med ideellt arbete som styrelseordförande och kassör i Blåsjöns framtid.

– Det är ganska mycket jobb på frivillig basis men någon måste ju göra det, säger han.

Porträttbild på Tore Holand, styrelseordförande för Blåsjöns framtid Ek. F. Han sitter ute i ett vinterlandskap vid ett tält och steker mat på stormkök.

Foto: Tore Holand

Högalpint vinterparadis med vildmarkskänsla

Skidanläggningen och området kring Stora Blåsjön har några unika fördelar. När vädret tillåter kan Blåsjön stoltsera med dubbla fallhöjden jämfört med många andra svenska skidorter:

– Liftarna börjar på 450 meter över havet och går upp till 900 meter över havet, och då tar du tre liftar för att komma upp dit. Den tredje liften har ju varit av och till stängd den senaste säsongen på grund av vädret, men mars/april och påsktid är det ju fantastisk utsikt däruppe.

– Det är ju skillnad mot Åre. Här är det lugnt och stilla – ingen kö i liften – vildmark, en helt annan plats, säger Tore.

I Stora Blåsjön finns vidsträckta vidder för den som vill gå på turskidor eller åka längd – från påsk dras nämligen spår uppe på kalfjället. Det är också ett populärt område för skotertrafik, med möjlighet till körning både i skogen och uppe på fjället.

– För 20 år sedan var det mycket större aktivitet i backen, fler som stod på skidor. Nu är det många som kör skoter men vi önskar också fler som åker skidor igen – och vi ser en trend där bland de yngre, säger Tore om de skidåkare som söker orörd offpist på fjällets baksida.

– Vi försöker med skidanläggningen att bli en större ort än idag – vi måste ha mer folk, mer besök – och för att få det så måste vi bygga om liften.

Bild på lift och skidbacke i solnedgång med fjäll i bakgrunden, i Stora Blåsjön.

Foton: Blåsjöns framtid Ek. F

Regionalt företagsstöd blev vändpunkten

Sedan föreningen övertog driften på 1990-talet har man trollat med små medel.

– Sedan hotellet brann har det ju i stort sett bara legat och puttrat. Vi har haft en dåligt fungerande anläggning och alla pengar har gått till underhåll, säger Tore.

När Blåsjöns framtid kom i kontakt med Region Jämtland Härjedalen tändes hoppet igen.

– När vi gick in och såg på projekten och bidragen hos Region Jämtland Härjedalen så såg vi att det fanns ett eget bidrag för att uppgradera idrottsanläggningar, säger Tore. Om vi inte hade fått det här stödet hade de långa backarna nog varit stängda om 3–5 år och vi hade bara haft kvar de nedersta backarna. Nu satsar vi på att få till snökanoner, förlänga säsongen och sätta upp belysning i nedersta backen.

Ombyggnation ska ge ekonomisk hållbarhet

Uppgraderingen av liftarna i skidanläggningen är nu i full gång.

– Vi startar med att ta oss an drivstationen till liften i stora backen, där vi redan bytt ut det så kallade hjulpaketet, säger Tore.

Till barmarkssäsongen väntar också byten av hjul och hänganordningar i långbacken och barnbacken. Uppgraderingarna ska ge anläggningen mer robust drift, längre säsong och utökat utbud.

– Om fem år blir nästa projekt att byta ut Solliften som går till toppen och bygga en ny lift. Då kommer vi kunna öppna den tidigare och oftare, göra den mer beständig mot väder. Då utvecklar vi också offpiståkningen, vi är en av få platser i Sverige där du kan åka ner längs hela baksidan direkt från toppliften.

Tanken är att de insatser som görs nu, ska leda till bättre självfinansiering i framtiden. Även om Stora Blåsjön i februari är en av de mest snörika platserna i Sverige så behövs snökanoner om säsongen ska kunna börja redan i november.

– Med den här utvecklingen hoppas man ju att det ska bli lättare att tjäna pengar, säger Tore men betonar: Alla pengar ska gå in i att driva backen, ingen ska få ut pengar från det här.

Fjällstugor på rad under en solig, blå himmel med Stora Blåsjöns fjällvärld i bakgrunden.

Foto: Blåsjöns framtid Ek. F

Framtidsvisionen: Den lilla alpbyn Stora Blåsjön

Med en uppgraderad skidanläggning bubblar nya framtidsplaner upp för den lilla orten.

– Tanken är att vi ska göra en mini-alp-by, som aldrig ska bli Åre, men vi önskar kanske att ha mellan 100-200 stugor – idag är det 20-30, säger Tore: Vi önskar att tredubbla antalet stugor, få fler fasta gäster och familjer. Vi ska inte bli för stora, men vi måste bli så stora att det går ihop med ekonomin att driva det – och att det går att driva det även om 25 år.

Med ansvaret för skidanläggningen följde också drift av den lilla närliggande stugbyn, något som nyttjats för att öka intäkterna till skidanläggningen och tillströmningen till byn. Utöver Blåsjöns framtid jobbar Tore därför också ideellt med en lokal samfällighetsförening som drar vatten och avlopp till nybyggda stugtomter.

– På sistone har vi sålt många av stugorna till privatpersoner för att få fler återkommande gäster. Nu ska vi dra väg, vatten och avlopp för ytterligare 14 tomter som vi bygger ut tillsammans med Anders Ottosson och Camp Stora Blåsjön, vilket kräver grävmaskin och arbete. Vi har sålt två tomter denna vecka men hoppas sälja alla 14 och få mer folk till byn, säger Tore.

– Vi håller på att få tillbaka optimismen: det har skett mer de senaste 2 åren, än som skett de tidigare 20 åren. Så det är mer positivitet på bygden!

Om företagsstödet

Regional utveckling innebär att vi och näringslivet tillsammans utvecklar regionen i en hållbar riktning: socialt, ekonomiskt och miljömässigt.

Vårt uppdrag är att bidra med utvecklingsfinansiering till företag när andra finansieringsmöjligheter saknas.

Genom samarbete kan vi uppnå resultat och vara en hållbar, konkurrenskraftig och attraktiv region även i framtiden.

Om företagsstödet

Regional utveckling innebär att vi och näringslivet tillsammans utvecklar regionen i en hållbar riktning: socialt, ekonomiskt och miljömässigt.

Vårt uppdrag är att bidra med utvecklingsfinansiering till företag när andra finansieringsmöjligheter saknas.

Genom samarbete kan vi uppnå resultat och vara en hållbar, konkurrenskraftig och attraktiv region även i framtiden.