Region Jämtland Härjedalen arbetar efter 15-metoden som beskrivs nedan. För mer stöd i 15-metodsarbetet se - Att arbeta via 15-metoden - Instruktion, filmer, föreläsningar (Region Stockholm) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Uppmärksamma risk eller problem (enligt 15-metoden)

All hälso- och sjukvårdspersonal ska i mötet med patienten kunna uppmärksamma riskfyllda alkoholvanor när det är kliniskt relevant.

Uppmärksamma alkohol som en medicinsk angelägenhet. I första hand patienten (men även du) ska bli uppmärksam på att alkohol kan vara en risk eller ett problem för hälsotillståndet.
Målgrupp: Mer eller mindre alla patienter.

1. Fråga när befogat
2. Ha rutiner för när du använder AUDIT
3. Reagera på lätt förhöjda leverprov och MCV
4. Diskutera möjligt samband med sjukdom
5. Informationsaktiviteter på mottagningen

Alkohol är en riskfaktor för många av de hälsoproblem som för människor till vården, varför frågor om alkoholvanor i många fall har hög klinisk relevans. Detta klargörs på ett personcentrerat sätt, så att frågan blir relevant även för patienten.
Utforska individens alkoholvanor genom samtal och frågor som exempelvis:

- Känner du till att alkohol kan påverka din sjukdom? Vill du veta mer?
- Hur ofta dricker du alkohol? Vill du berätta?
- Har du själv märkt att dina symtom blir bättre eller sämre av alkohol?
- Har du funderat på att förändra dina alkoholvanor?
- Känner du till att du kan få stöd?

Hälsokoll / skattningsformulär (enligt 15-metoden)

Om du misstänker att patienten har en riskfylld alkoholvana, gör följande:

1. Bedömningsformulär Audit-c (patientversion). Det är en förkortad variant av Audit där endast de tre första frågorna finns med. Riskbruk av alkohol kan bedömas föreligga när Audit-c överstiger 4 poäng för kvinnor, och 5 poäng för män [69].

Alternativt kan Socialstyrelsens indikatorfrågor (Patientversion. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor) vara istället för Audit-c. Det vill säga antal standardglas per vecka och frekvens intensivkonsumtion.

2. Om riskbruk föreligger utifrån Audit-c eller enlingt socialstyrelsens indikatorfrågor gör bedömning via Audit, Alcohol Use Disorder Identification Test (patientversion) som är det globalt mest använda frågeformuläret för att bedöma riskabelt eller skadligt alkoholbruk. Riskbruk av alkohol kan bedömas föreligga när AUDIT överstiger 6 poäng för kvinnor, och 8 poäng för män.

Åtgärda / Behandling (enligt 15-metoden)

Metod 1 – Guide Till Bättre Alkoholvanor (GTBA)
Korta besök med tre hemuppgifter och konsumtionsmonitorering med alkoholkalender, samt biofeedback med leverfunktionsprov.

Besök 1: Genomgång ”Hälsokoll alkohol” och hemuppgift: formulera mål för alkoholkonsumtionen.
Besök 2: Patient redovisar sin målsättning och alkoholkalendern. Du redovisar labresultat och
ger ny hemuppgift: identifiera situationer när man riskerar dricka på sätt som inte stämmer
med målsättning.
Besök 3: Patient redovisar risksituationer. Gå igenom alkoholkalender, återkoppla labprover. Ge ny hemuppgift: formulera konkreta strategier för att bemöta risksituationer.
Besök 4: Patient redovisar sina strategier. Gå igenom alkoholkalender och labresultat.
Utvärdera: Avsluta? Behövs läkemedel eller annan behandling? Remiss?

Metod 2 – Läkemedel
Korta uppföljande besök för att utvärdera effekt. Byt läkemedel om det första inte har effekt. Följ leverprov (även inom normalvärde) som biofeedback på mindre belastad lever.
Antabus: Förutsätter att patienten vill vara nykter men behöver stöd i det. Anhöriga och vänner kan
vara stöd för intag. Kan användas kortare eller längre perioder. Transaminaser behöver följas av
säkerhetsskäl.
Naltrexon: Minskar dryckesmängder (kontrollförlust) och sug. Trappa upp, börja med ¼ tabl. Kan
tas vid behov.
Campral/Aotal: Minskar sug. Tar en vecka för effekt. Tvådos ger bättre följsamhet.

Metod 3 – Självhjälp

Dokumentera

Dokumentera i dokumentationsmallen levnadsvanor – rådgivande samtal. Det som är viktigt för uppföljning av levandavanearbetet är att du använder dig av KVÅ-koderna för respektive samtal.

Baserat på skattningsformuläret (se flik Bedömningsformulär)

Bedömning:
Dricker ej alkohol
Ej riskbruk av alkohol
Riskbruk av alkohol
Beroende

Åtgärd:
Enkla råd KVÅ-kod DV121
Enkla råd rekommenderas till alla patienter där det är relevant, det vill säga där alkoholkonsumtionen kan påverka sjukdom eller behandling.

Rådgivande samtal KVÅ-kod DV122
10–15 minuter (ibland upp till 30 minuter)
• Dialog
• Anpassning utifrån patientens situation
• Komplettera med verktyg eller hjälpmedel som till exempel skriftlig ordination, stegräknare samt särskild uppföljning till exempel genom telefonsamtal.
• Kan inkludera motiverande strategier.

• Kvalificerat rådgivande samtal KVÅ-kod DV123
  Mer än 30 minuer
  • Dialog
  • Anpassning utifrån patientens situation
  • Eventuellt kompletterat med verktyg eller hjälpmedel och särskild uppföljning
  • Kan inkludera motiverande strategier
  • Vanligen teoribaserat eller strukturerat
  • Kan ges individuellt eller i grupp
  • Förutsätter att personalen har fördjupad ämneskunskap samt är utbildad i den metod
  som används.
  • Kompletteras med återkommande kontakter (återbesök, telefonsamtal, brev eller
  mejl) vid ett eller flera tillfällen.
  
  

Uppföljning

Uppföljningen ingår som en naturlig del av alla åtgärder. Konsumtionen kan utvärderas kvantitativt med AUDIT-C, alternativt antal standardglas per vecka, med användning av alkoholkalender, eller med blodprover. Kvalitativ utvärdering sker med frågor kring patientens egna tankar och upplevda effekter. Vid insättning av läkemedel ingår utvärdering av dess effekt som en viktig del. Målet för behandlingen är kontroll över alkoholkonsumtionen, vilket innebär antingen måttlig, kontrollerad konsumtion, eller helnykterhet. Flertalet personer med alkoholproblem önskar i första hand erövra kontroll över konsumtionen. Oftast lyckas de med detta. Men för en del visar sig beroendet vara för starkt. Om de då fått stöd för kontrollerat drickande men inte nått sitt mål är de mer benägna att pröva ett helnykterhetsmål.

Med kontrollerat drickande menas:
• en konsumtion som inte överstiger vedertagna gränser för riskbruk
• frånvaro av negativa konsekvenser av alkoholkonsumtion
• att individen uppnår egna fastställda mål på ett stadigvarande sätt.
Vid användning av halveringsexperimentet rekommenderas uppföljning fyra veckor efter besöket. Vid behandling av alkoholberoende rekommenderas uppföljning efter 6 månader. Uppföljningen kan innefatta flera besök, telefonuppföljning eller annan typ av uppföljning via chatt eller videosamtal.

Dokumentationsalternativ.

Målet uppnått Ja
Målet uppnått Nej